Har vi nytta av flervalsfrågor? Inte utan interaktion.

Jag jobbade hemma idag. Förbereder mig för ett möte på Universitetskanslersämbetet (UKÄ) där en liten arbetsgrupp skall diskutera huruvida MOOC (Massive Online Open Courses) är något som är viktigt för lärosätena i Sverige. Det finns mycket att diskutera gällande denna fråga och jag tänkte att det är väl lika bra att jag går en kurs för att se hur det hela funkar. Jag har tidigare läst MOOC-kurser men valde nu ett ämne som jag inte har någon erfarenhet av eller ens är intresserade av. Valet föll på kursen: Grow to Greatness: Smart Growth for Private Businesses, Part I som har producerats av University of Virginia. Jag ville se hur lätt/svårt det skulle vara att ta sig igenom kursen genom att bara försöka svara på kontrollfrågorna som avslutade varje moment. Även examinationen bestod av 30 flervalsfrågor.

Så jag satte mig inte in i ämnet utan satsade direkt på att klara deluppgifterna. Det förvånade mig att det inte fanns något moment av egen reflektion eller någon kollaborativ skrivuppgift utan det var bara flervalsfrågor. Då blev det ju ännu enklare. För enkelt var det...i och med att man får tre försök för varje delexamination så är det lätt att föra bok över hur man svarat och sedan välja de alternativ som låter rimligast (vilket är möjligt att göra om man studerar hur man formulerat svaren). Och skulle man inte klara det på tre försök så får man tre nya efter åtta timmar.

Så, medan jag arbetade så fixade jag lite med frågorna och jag var klar på mindre än en timme med kursen. Och vad har jag lärt mig? Inte annat än att det rent kunskapsmässigt är helt värdelöst med flervalsfrågor och där det inte finns någon reflektionsuppgift eller möten med andra tankar.

Mitt intyg-som är lika lite värt som pixlarna som bygger upp intyget

Men nu har jag fått mitt intyg och jag är inte stolt över det...jag kommer aldrig att använda det annat än att visa på hur fel det blir när vi tror att vi kan automatisera utbildning. Det handlar också om utbildningskvalitet. Jag anser att om man kan ta sig igenom en kurs med 77% korrekta svar utan att förstått något alls, så har man stora kvalitetsproblem i utbildningen.

I går skrev jag ett blogginlägg på Högskolan Dalarnas NGL-blogg som handlade om hur man mer sofistikerat fuskar på MOOC-kurser, se Mooc-kurser utmanas av ny form av fusk: CAMEO
Min slutsats där är samma som i denna post, vi lär tillsammans med andra, inte solitärt och inte maskinellt. Eller kan vi få en djupinlärning genom flervalsfrågor och quizzes? 

Öppen data om MOOC

Massive Online Open Courses (MOOC) har under de senaste åren varit ett hett ämne för inte minst högre utbildning (se tidigare inlägg om MOOCs här) Frågorna huruvida dessa kurser har en god kvalitet, kostnaderna för utveckling av dessa, genomströmningsproblematik samt värdet av utbildningarna har ständigt varit aktuella. De största aktörerna ser vi t.ex. i Coursera, HarvardX and MITx.

HarvardX and MITx har nu extraherat data från de kurser som de gav under 2012-2013. Det är mycket information och man har dessutom valt att dela ut all data (det bör här understrykas att all personlig information om studenterna har tagits bort). Vem som helst kan nu ladda hem all data om kurserna men även utforska detta via de visualiseringsverktyg som HarvardX och MITx tillhandahåller. Utöver detta finns en uppsättning arbetsdokument som innehåller analys av kursernas uppgifter samt totaler för varje universitet att ta del av via MITx och HarvardX working papers.

Docent Andrew Ho vid Harvard Graduate School of Education menar att "Learning Data" från öppna onlinekurser är mycket lovande för forskningen över vad som fungerar i lärandet online.

Enligt data så är det förhållandevis unga deltagare på MOOC-kursena från Harvard och MIT. Vi ser en annan situation i norden där fler som läser online är äldre än studenterna som läser på campus.

Se mer om detta på Age Composition - HarvardX

Det som är slående är att det finns deltagare från i stort sett varenda land i världen på kurser som erbjudits via MITx och HarvardX

Se mer om detta på Worldmap

Däremot är det svårt att få fram data över hur många som lämnat kurserna i förtid, sk. dropouts. Denna data verkar inte finnas med vilket i sig är naturligt med tanke på att lärosätena har fokuserat på de som genomfört utbildningarna. 

MOOC - utbildning för alla eller stora pengar för få?

Debatten kring MOOC (Massive Online Open Courses) fortsätter. Det som för något år sedan lyftes fram som framtiden inom högre utbildning kritiseras nu från flera håll. Att ha en kurs med 100 000 deltagare låter fantastiskt, samtidigt som lider dessa utbildningar av mycket låg genomströmning, varierande kvalitet, dålig eller obefintlig kommunikation mellan lärare och deltagare. Utöver detta så är produktionskostnaderna oerhört höga för att producera MOOC-kurserna.  CFHE som står för "The Campaign for the Future of Higher Education" arbetar för att höja kvaliteten inom högre utbildning samt ge möjlighet till fler i USA att kunna utbilda sig har just nu en kampanj där MOOCs ifrågasätts. Deras grundtanke är följande:

"Fakulteten och dess personal har utvecklat och implementerat onlineverktyg för lärande i många år och vi uppskattar värdet av dessa verktyg," säger Susan Meisenhelder, CFHEs talesperson. "Men guldrushen som vi nu ser för att integrera online-utbildning i läroplanerna inom högre utbildning utan tillräcklig analys av vad som fungerar för studenterna och vad som inte gör det, är mycket oroande".

 CFHE menar att onlineutbildning är en miljarddollarverksamhet där satsningar motiveras mer av vinsten än kvaliteten på utbildningarna. CFHE vill arbeta för att kvaliteten skall höjas samt att blivande studenter skall kunna välja rätt i utbildningsfloran.

Nu är läget annorlunda i Sverige, vi har en annan finansiering och alla har möjlighet att studera och då blir frågan om kommersialism inte lika aktuell, däremot finns det ett intresse i frågan och man funderar vid flera lärosäten huruvida vi bör arbeta med MOOCs även i Sverige. Den 28/4 2014 hölls en interpellationsdebatt mellan Thomas Strand (S) och Jan Björklund (FP) och där rubriken för debatten var: En nationell strategi för MOOC (länken tar dig som läsare till debatten). Vi ligger lite efter USA i utvecklingen och vi har inte samma finansiella stöd från den kommersiella marknaden som i USA, och kanske ska vi inte heller ha det, det finns en poäng i att drivas av utbildningspolitiska och ideologiska krafter snarare än ekonomiska. 

CFHE har släppt en film över hur de ser på denna fråga och klart är att det finns många frågetecken även om jag inte till fullo instämmer i filmens alla budskap.



Jag tror med på riktade insatser som gör skillnad. Ett sådant ser vi i ett projekt som högskolan Dalarna i norra Somalia där de tillsammans med två universitet i Somaliland (Hargesia University och Amoud University) arbetar när för att utbilda barnmorskeutbildare i en region med en av världens högsta spädbarnsdödlighet. Satsningen finansieras av SIDA. Se inslag nedan:

Den mest spännande frågan är, är MOOCs här för att stanna eller kanske bara en fas i en övergång till något annat? Diskussionen lär fortsätta men viktigt är att komma ihåg att det handlar om mycket olika lägen om vi ser till USA och Sverige. I en population om 9 miljoner medborgare så är MOOC-underlaget rätt skralt om man inte hoppas på en internationell marknad. Vad gäller MOOCs i Europa så finns det idag 570 MOOCs enligt Open Education Europe.