Visar inlägg med etikett en-till-en. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett en-till-en. Visa alla inlägg

tisdag 10 december 2013

Forskning - IKT på högstadiet och likvärdig utbildning

Pär Isling Poromaa, doktorand inom pedagogik vid Umeå Universitet har i sin artikel som är publicerad på Education Inquiry undersökt tre högstadieskolorns IKT-anvädning i klassrum. Denna artikel lägger fokus på följande tre frågeställningar:
  1. Vilka skillnader uppstår i den pedagogiska användningen av IKT i klassrummen
  2. Hur och varför tillgången till IKT varierar mellan skolor.
  3. Vilka konsekvenser skolornas tillgång och pedagogiskt förhållande till IKT har för elevernas rätt till lika utbildning?
Undersökningen baseras på tre svenska högstadieskolor med olika demografiska sammansättningar.

De tre skolorna är olika till sin karaktär och de har också olika pedagogiska perspektiv på hur man nyttjar IT inom undervisningen. I resultatet framkommer att skolornas huvudmannaskap spelar stor roll för rektorers möjligheter att få tillgång till IKT och elevers och lärares användning av IKT. Framgår gör också att tillgången till olika verktyg ibland kan begränsas på grund av kommunala avtal som sätter käppar i hjulen. I en av skolorna sakans intern kompetens för att kunna kompensera de otillräckliga IKT-verktyg som erbjuds inom de kommunala avtalen.

Det som är mycket intressant att läsa är att studien visar på att elevernas möjlighet till att känna till hur man nyttjar IKT varierar utrifrån elevernas sociala bakgrund. Isling Poromaa skriver att skolor med högt kulturellt/ekonomiskt kapital har störst tillgång till IKT och därmed också större möjlighet till att nyttja IKT som funktionellt pedagogisk verktyg i klassrummen.

Kontentan är att enbart tillgång till IKT är inte tillräckligt för att uppnå en likvärdig utbildning utan det är pedagogiken som organiserar tekniken på ett logiskt sätt och som gör det möjligt för eleverna att lära sig med en teknologi som de är bekant med. Det är särskilt viktigt att elever som kommer från studieovana miljöer får chans att erbjudas en pedagogik med tillgång till tillfredställande teknologi, då detta har potential att behjälpa individualiserad undervisning och är viktigt utifrån ett jämlikhets- och likvärdighetsperspektiv.

Länkar till fulla artikeln här:  PDF HTML EPUB XML

torsdag 26 januari 2012

Snyggingar får högst betyg ;-)

I går hade Google ett särskilt utbildningsevent vid Florida Educational Technology Conference (FETC)  där de presenterade sin dator Chromebook. Det är en dator som är helt molnbaserad vilket innebär man varken kör några program på datorn eller sparar dokument på enheten. Allt sker i "molnet" inte minst via olika tjänster som Google utvecklar. Datorn ska vara snabbstartad så att man enligt utsaga ska vara igång på mer eller mindre 10 sekunder. Detta tilltalar mig, jag vet att mycket tid går åt på skolor att få igång lektionerna då datorerna av en eller annan anledning inte vill starta. Det som också lyfts fram är att datorerna inte behöver mycket support alls. Om nu det stämmer så är det en viktig faktor...all tid vi kan vinna i det att slippa support kan då gå till pedagogisk utveckling i det att nyttja IT i undervisningen. Nu ska man inte gå på säljarnas eller leverantörernas ord till 100%, jag brukar på sin höjd tro att 50% av det som sägs är korrekt eller åtminstone tillämpbart i ett skarpt läge så innan jag fått testa en Chromebook vill jag inte dra några förhastade slutsatser.

Det finns dock en intressant poäng med en dator i molnet och det är det faktum att nu måste varje lärare som arbetar med IT förstå och lära sig hur nätet fungerar, vilka resurser som finns där och inte begränsas av att ett program inte finns i datorn. Man kan inte ducka på samma sätt utan med en, i detta fall, Chromebook i handen så har man inget val. Man måste ta steget fullt ut och i och med detta så går skolan in i en ny fas inom IT och lärande. Fokus ligger nu alltmer på nyttan och de pedagogiska vinsterna istället för att diskutera det ena datormärket framför det andra. Den debatten måste ta slut och inom några år kanske (det är nog rätt sannolikt) vi kommer att arbeta helt mot molnbaserade tjänster. Jag ser fram mot det...där vi slipper fundera över hårdvara eller hur snygg en dator är. Inte minst det senare argumentet, dvs design mm är något som är totalt irrelevant men som en del företag såväl som användare helt fastnat i. Jag vill åt tjänster, nytta och resultat. Om det var snygghet som avgjorde hur väl man lyckades i skolan så skulle vi har grymt snygga elever/studenter som fick högsta betyg...och så är det väl inte?

Se hela Google-eventet nedan


En fråga som många funderar över är hur man ska förhålla sig till att lagra all information i molnet? Den frågan har jag behandlat innan men kommer också att återkomma till den. Vi får ställa frågan i relation till ett liknande scenario, hur kan vi säkerställa att ingen tar den dator som jag lagrar mitt material på?

torsdag 8 september 2011

Skolan, IT-industrins räddning

Det är tufft för företagen som säljer datorer kan vi läsa i Computer Sweden, privatpersoner köper inte längre lika mycket datorer som tidigare. Däremot håller just nu Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på med stor nationell upphandling för att ge möjlighet för kommuner att avropa datorer utifrån detta avtal. Enligt artikeln så handlar upphandlingen inte endast om datorer utan även om utbildning, föreläsningar, stöd, service mm för att kunna skapa goda förutsättning för att införa datorn i skolan. Nu har flera kommuner kommit igång med varierande resultat men klart är att för industrin är detta en mycket viktig inkomstkälla. Här handlar det om långa avtal och inte minst stora investeringar för skolan. Men det är egentligen inte kostnaden för själva datorerna som kan vålla till besvär, utan snarare det långsiktiga arbetet som måste till inom skolan och den pedagogiska utvecklingen samt samspelet mellan de olika aktörer i kommunen som måste stötta utvecklingen i skolan.

För att vara riktigt tydlig så vill jag påstå att detta med att införa datorer till varje elev är att i praktiken bygga en ny skola, en skola med fokus på varje elevs individuella utveckling samt att på allehanda vis försöka finna vägar för att "varenda unga" ska klara uppsatta mål och gå ut i samhället som en viktig enskild individ som gör skillnad. Skolans yttre attribut är desamma, lokalerna ser ut på samma sätt men i lärarnas och i elevernas huvuden bygger vi nu en ny skola. Detta gör vi med stöd av teknik...inte pga teknik, eller för att vi ska bli ledande IT-nation utan för det är nödvändigt inte minst för att förstå hur lärande och nätverkande påverkar oss i de digitala världarna. Viktigt är också att vi ska bidraga till att ge eleverna relevanta och kvalitativa utbildningar som leder till meningsfulla jobb. Vilka dessa jobb är, det vet vi litet om, men vi har en större möjlighet till att utveckla lärandemiljöer med stöd av IT som leder åt rätt håll...eller fel håll. Men det handlar inte bara om jobb utan även att eleverna med verktygen får ett större engagemang för att bidra till en bättre värld, detta är något som är det viktigaste vi kan ge våra elever, med eller utan dator...men det underlättar med en dator.

onsdag 1 juni 2011

En-till-En seminarium i Sandviken-en spännande utveckling

Jag tror på IT i skolan, eller snarare, vi kan inte vara utan IT i skolan är något som alla egentligen förstår och som inte kräver mycket logiskt tänkande för att inse. Men jag är också av den övertygelsen att vi måste beforska och följeforska det som sker i satsningarna. Vi kan inte bara lyssna till goda berättelser och framgångscitat utan att förstå varför det som sker sker eller inte sker. I går deltog flera pedagoger och skolledare i Sandviken vid ett seminarium arrangerat av VLM-institutet i samband med högskolan Dalarna. Där presenterade forskare utvecklingen inom en-till-en satsningen inom kommunen och bland annat så sker en positiv utveckling, bland annat går utvecklingen mycket fort framåt. På VLM-institutets sida presenterar man en sammanfattning av fördelar och nackdelar man identifierat hitintills inom utvecklings- och forskningsprojektet. Se också kort sammanfattning av dagen på Arbetarbladet.

Vi behöver förstå processerna som sker inom lärande och detta samtal måste pågå hela tiden och dagligen, men det får inte landa i att vi berättar om spännande citat som elever kanske säger om lärande utan vi måste gå många steg längre. Därför behövs forskning inom området men det behövs också forskande lärare på golvet som på nära håll följer utvecklingen.

onsdag 26 januari 2011

Pekdator eller bärbar (laptop)?

Jag får ofta frågan, särskilt under den senaste tiden, om man ska välja en pekdator typ iPad eller Android-alternativen eller en bärbar traditionell dator och svaret blir alltid lika luddigt. Frågan är lika aktuell för privatlivet som inom skolvärlden där vi måste väga för och nackdelar mot varandra men här också väga in ytterligare en aspekt, vad fungerar bäst i skolmiljön, dvs den pedagogiska vardagen?

En sak är säker, om vi ser till användarvänligheten är de nya pekdatorererna enklare, det är svårt att göra något fel med dem och litet kan gå snett. Samtidigt är dessa av naturliga skäl begränsade och det är således svårare att göra förändringar samt har inte sa styrka rent processrelaterat i förhållande till en bärbar dator. Men å andra sidan...vi kanske tar oss an denna fråga utifrån fel perspektiv. Den fråga vi bör ställa oss som pedagoger är snarare...vad vill jag kunna åstadkomma i min undervisning och i det individuella lärandet? Många av oss är ofta lagda åt det praktiska hållet, dvs. berätta vad jag ska ha så arbetar jag på med mitt. Ansatsen är enkel men blir komplicerad framgent. Vi måste ställa oss frågan: Vad vill jag med mitt lärande och min undervisning? För egen del så är det detta som driver min utveckling.

Alla som har varit på en dragning med Apple går ofta därifrån helt sålda på Apples produkter, varför? Apple är experter på PR och att förpacka sina budskap riktigt skickligt. Men om vi granskar vad de gör och säger så ser vi bakom den perfekta och polerade ytan att det är rätt mycket floskler som levereras. Jag känner mig tveksam till snabba och enkla lösningar, även om de är lockande. Jag vet att det inte är lätt att nyttja IT i undervisningen och det kommer aldrig att bli så lätt som försäljarna till datorer och lärplattformar gör sken av. Utgå hellre från att 50% av de som sägs faktiskt inte kommer att inträffa eller ens är realistiskt.

Vad är det då vi ska välja när vi står i valet om en pekdator eller en bärbar dator? Följande faktorer bör ni ha i åtanke:

Fördelar bärbar dator:
  • De flesta har erfarenhet av klassiska datorsystem
  • Det finns stora möjligheter till att förändra systemet alt. uppgradera systemet
  • Tangentborden fungerar väl
  • Det går att koppla dem till projektorer mm
  • Det är möjligt att ha en fast uppkoppling såväl en trådlös
Nackdelar bärbar dator:
  • Systemen kan krångla och måste underhållas
  • Virus är ett problem
  • De är tunga att bära
  • Skärmarna är ljuskänsliga (dvs svårt att läsa på skärma i starkare ljus)
  • Kräver ofta en hel del administration
Fördelar pekdatorer:
  • De är lätta
  • Ännu inte särskilt virusdrabbade
  • De är snabba att komma igång med
  • De startar snabbt
  • De utvecklas snabbt och program till dem kommer i strid ström
Nackdelar pekdatorer:
  • De är stöldbegärliga
  • Tangentborden är inte lika bra som med en bärbar dator
  • De kan vara rätt så inlåsta (iPad)
  • Finns vissa begränsningar i vad man kan göra (t.ex. saknar iPad stöd för Flash)
Kontentan är ändå till sist: Se till att Era pedagogiska idéer får utlopp, inte på grund av datorn på grund av vad ni vill göra.

Har ni fler punkter på vilka fördelar och nackdelar som ni ser, skriv gärna kommentarer i Facebookgruppen: En dator till varje elev.


söndag 9 januari 2011

Djävulens verktyg eller pedagogisk förnyelse?

Allt fler skolor satsar nu på att ge varje elev en dator i skolan, en satsning som jag tycker är mycket viktig av flera skäl. Däremot är jag bekymrad över somliga skolors satsningar som i mitt tycke har gått alldeles för fort. Kanske är det ketchupeffekten som spelar in, man har väntat så länge och när det väl släpper så kommer det ändå som en överraskning. Jag anser att detta handlar om pedagogisk utveckling och något som måste drivas av pedagoger och inga andra. Det finns dock en stor okunskap hos många lärare idag om vad datorer kan tillföra och jag följer alla reaktioner som likställer datorn som djävulens verktyg med stort intresse. Helt klart har snart 20 års negativ nyhetsrapportering om datorer präglat många människor. Föräldrar, lärare, politiker är bara några av många olika grupperingar som fortfarande har svårt att se att datorer skall ha en naturlig plats i skolan. Ingen har ifrågasatt OH-apparaten och frågan är kanske varför...svaret låter inte vänta på sig. Det finns en mycket stor skillnad mellan dagens datorer och den tidigare skolans diabildsapparater och OH-apparater. När vi hade dessa i skolan så hade fortfarande läraren total kontroll på klassrummets lärmiljö. Detta är den stora skillnaden i att införa datorer, lärarna tappar kontrollen i viss mån och har svårt att hantera detta. Jag brukar i mina föreläsningar ta upp detta med att jag tar en gisslan varje gång jag föreläser, de som lyssnar till mig är min gisslan men de som har sina datorer eller smarta telefoner är mer fria än de som inte har det, de är fria att välja bort mig på ett annat aktivt sätt än en som inte har en uppkoppling. Jag tappar gärna kontrollen och jag gillar inte att ta gisslan även om föreläsningsformen uppmanar till detta.

Att ha kontroll är både positivt och negativt. Vi kan ha kontroll i en klass där alla har datorer uppkopplade, men kontrollen består i något annat än det att vi exakt vet vad eleverna gör (har vi någonsin haft en sådan kontroll måste vi också fråga oss), vi har däremot kontroll över dokument, det vi ska göra samt kan på ett mer överskådligt sätt hantera informationsflöde men också undervisningen. Men om vi å andra sidan går in med tanken att vi skall ha stenhård koll på vad alla gör under min lektion så går vi bet, oavsett om vi har datorer eller inte. Kontrollen ligger i vårt pedagogiska upplägg och inte i hur vi övervakar de våra.

Allt handlar om pedagogik när det gäller datorsatsningar. Det spelar ingen roll vilken fantastisk dator vi eller eleverna har, det handlar om pedagogik.

Alla de lärare som går in i en-till-en satsningar måste fråga sig...vad vill jag uppnå med mitt ämne och mina elever och hur når jag dit? Med pennan, datorn, whiteboarden eller böckerna spelar ingen roll...målet skall nås och då helgar ändamålet medlen, och bland dessa medel kan datorn vara ovärderlig. Om en-till-en satsningarna skall lyckas måste det dels finnas tid för utveckling men inte minst också en lärarkår som orkar ge tid till detta samt även orkar ta en del motgångar, för de kommer garanterat.