Vi behöver ett IT-etiskt råd i Sverige

Det är artificiell intelligens (AI) som gäller och troligtvis kommer att bli 2018 års stora samtalsämne. AI testas och utvecklas inom alla områden och utbildning är inget undantag, tvärtom, här finns mycket att göra. Varför inte ha en egen personlig mentor som under hela din studietid följer dig och hjälper dig samtidigt som denna AI-mentor lär känna dig allt bättre så kan denna stödja dina styrkor och utveckla dina svagheter då denna intelligens känner dig. Det finns redan nu en del tjänster som börjar att slå in på denna väg. Ta t.ex. EmmaIdentity där du tillsammans med Emma kan jobba tillsammans för att förbättra dina texter samt upptäcka ev. plagiat, se film nedan:

Samtidigt så börjar alltfler att varna för konsekvenserna vad gäller AI där inte minst Elon Musk gång på gång varnar för följderna med AI. Läs t.ex. IDGs artikel: Elon Musk: 90 procents risk att AI utplånar mänskligheten eller DNs intervju med filosofen Nick Boström:  Filosof varnar för superintelligensen – ”är ett större hot än atombomben” .

Är all teknik bra bara för att den är effektiv och smart? Det är kanske frågan vi bör ställa oss och det som oroar mig är vilka det är som idag har makten i våra samhällen? Genom att ha kontroll på algoritmerna i våra digitala nätverk samt utifrån dessa kunna utveckla nya intelligenser så blir det hela oroande. I Sverige så hänger vi lite okritiskt med och i den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet så är det tydligt att målet med denna i mångt och mycket handlar om att "Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter". I sin tur handlar det om att vi skall satsa på IT i högre omfattning.

Men vad händer om allt går fel? Den fiktiva (hur fiktiv den egentligen är kan inte jag svara på) filmen Slaughterbots (se nedan), som producerats av http://autonomousweapons.org/ som är en organisation som verkar för att förbjuda vapen som bygger på AI, ger en skrämmande bild av vad AI kan innebära för vapenindustrin. Det är en skrämmande utveckling enligt min mening och makten ligger hos de som kontrollerar informationen.

Bill Keller vid New York Times sa en gång:

”It´s not having the information that´s important, it´s what you do with it”

Innan nu vår regeringen eldar på i frågan kring teknikutveckling bör kanske det skapas ett IT-etiskt råd som samlar kloka individer som kan se bortom profit och effektivitet för att se vad AI egentligen innebär för oss. Kanske borde det vara universiteten i Sverige (och internationellt) som skulle driva denna fråga för den är inte bara brännande...den kan bli avgörande för vår framtid. Jag tror inte att regeringen är rätt väg att gå i denna fråga, de har tyvärr för mycket fokus på Sverige som ledande IT-nation och duckar för de viktiga frågorna.

När, var och hur lär vi oss? Och vem lär sig?

Är man bara tillräckligt finurlig så går det alltid att ta sig runt restriktioner eller förbud. Genom historien har elever (och lärare) på olika sätt fuskat sig igenom studierna där lappar har varit det vanligaste sättet. Med digitaliseringen så krymper hela tiden tekniken och det som tidigare krävdes omfattande investeringar och otymplig utrustning är idag tillgänglig för alla. För några hundralappar kan jag skaffa mig en utrustning som ger mig tillfälle att kunna få instruktioner via en minimal hörsnäcka.

Detta är inte ett problem för skolor som har yngre elever utan snarare uppstår dessa situationer på gymnasieskola och universitet och detta ställer krav på lärare och administrativ personal. Den grundläggande tanken måste vara att ställa frågor som kräver ett självständigt analyserande men samtidigt finns det ämnen som det är svårare att ställa sådana frågor inom.

För en tid sedan köpte jag utrustningen nedan bara för att se hur enkelt det är att ordna med en utrustning som inte syns med blotta ögat. Denna utrustning kopplas till den smarta telefonen och den lilla sensorn som visas på fingret stoppas in i örat (det finns idag mindre hörmoduler än den jag visar på bilden) och på så sätt kan jag höra allt som någon utanför kommunicerar med mig utan att andra hör detta.

Givetvis måste frågorna som jag vill ha hjälp med kommuniceras ut till min medhjälpare men det finns lösningar till det också (vilket jag inte tar upp här).

Då uppstår frågan...vad skall vi göra för att förhindra fusk av denna sort? Kan det vara aktuellt med att se till att alla mobiler lämnas in (detta är lätt att kringgå). Skall vi sätta in störsändare i lokalerna så att all elektronisk utrustning störs? (det är möjligt men kostsamt och komplicerat). Skall vi "muddra" samtliga skrivande innan det är dags för examinationen (troligtvis inte juridiskt genomförbart).

Faktum är att det inte finns någon lösning på detta. Det enda som kan vara till hjälp är att följa en elevs/students kunskapsutveckling och se till ev. oväntade förändringar.

Jag tror att detta är en stor utmaning för hela utbildningssektorn då tekniken bara blir mindre och mer effektiv? Forskning pågår  för att se hur man kan integrera inopererad teknik med våra hjärnfunktioner vilket blir nästa steg i utvecklingen i det att människa och maskin smälter samman. Vi tänker oss ofta att digitaliseringen av skolan handlar om fristående artefakter som människan nyttjar och interagerar med, kanske handlar det om något annat inom kort. Inte hur vi skall nyttja enheterna utan hur vi skall nyttja informationen som vi har tillgång till och den kanske viktigaste frågan: Vad är lärande och HUR sker lärande. Frågan om HUR blir ännu hypotetisk och just begreppet lärande kommer att förändras. För HUR vi lär har förändrats inte minst under senaste århundradet.

Om vi utvidgar resonemanget om lärande som tidigare handlat om NÄR, VAR och HUR så tillkommer nu också en fjärde dimension som är VEM? Då handlar det om hur vårt agerande, vårt lärande också blir till del av ett lärande inom t.ex. Artificiell Intelligens. Våra misstag ligger till grund för Artificiell Intelligens och här är vi bara i början av en spännande och utmanande utveckling.

Vem är inte online och varför?

Pew Internet i USA gör ständiga nedslag i den digitala utvecklingen och i en rapport som släpptes den 25/9 så framgår det att 34% av de som inte nyttjar internet menar att internet inte är relevant för dem eller att det inte finns något behov. I USA så nyttjar ca 15%  av den vuxna befolkningen (18 år och uppåt) inte internet. Undersökningen baseras på telefonintervjuer med 2252 personer.

Mer intressant är det faktum att 32% av dessa menar att orsaken till varför man inte nyttjar internet är helt enkelt för att det är för svårt och att man dessutom är orolig för virus och hackare. Detta att det är för svårt är nog inte något som enbart gäller i USA. Vi har ofta en tanke om att vi i Sverige är rätt duktiga på detta men det måste hela tiden understrykas att vi har en stor del av befolkningen som verkligen tycker att det är svårt, man förstår inte vad som händer eller vad man ska göra när något har hänt.

Många av dessa är lärare som verkligen känner ett stort motstånd över ny teknik. Man orkar inte sätta sig in i detta och det tar tid. Tänkt dig själv att börja att arbeta med något som du bara tycker stjäl tid istället för effektiviserar. Det blir fler fel är rätt. För denne är det svårt att förstå poängen med digitaliseringen.

Detta är inget nytt för er som är kunniga inom IT och utbildning, men ibland kan det vara så värdefullt att få träffa dessa som med goda argument menar att man inte vill arbeta med IT. Hur möter vi dem?

Läs hela rapporten här.

PIM avvecklas 1 juli 2014

Många är de lärarna som genomgått Skolverkets praktiska IT- och mediekompetens, förkortat PIM. Ett initiativ som Skolverkets Göteborgsdivision skött under flertalet år och som för många lärare har varit en start i att våga nyttja datorn mer i sin tjänsteutövning. Nu avvecklas dock PIM den 1 juli 2014. Så också PIM-lab som var tänkt att bli fördjupningen av PIM-kompetensen som flera lärare förvärvat.

PIM kan kritiseras utifrån olika perspektiv men det som PIM definitivt bidragit till är att lyfta frågan om IT i skolan. En fråga som ännu har hanterats lite vid sidan om trots att styrdokumenten idag är tydliga på den punkten, IT har en stor plats i skolans undervisning idag. Det man funderar lite över är dock hur Skolverket tänker med en ev. fortsättning? Finns det någon tanke alls att man från myndigheten vill driva denna fråga mer aktivt eller hoppas man att IT ska komma automatiskt in i skolan, eller att IT handlar om mognad och snart har vi en mogen lärarkår som hanterar IT bättre än vad min generation gör?

Det framgår att det handlar om pengar, dvs att det inte finns medel för att driva denna utveckling vidare. Däremot finns det en hel del andra projekt som Skolverket driver, idag startade t.ex. NT i Undervisningen där fokus ligger på NT-utveckling. Vi som arbetar med IT vet att det finns mycket att hämta i NT-undervisningen om vi också nyttjar IT. Dock finns det inte något sådant spår i detta projekt eller i andra som Skolverket genomför. Kanske borde det vara lika tydligt i Skolverkets projekt att samtliga skall ha inslag av IT på samma sätt som det finns i styrdokumenten?

Kommer då det hela lösa sig i takt med att vi får en yngre lärarkår? Nej att tro detta är naivt, jag är själv inne på lärarutbildningen och rektorsprogrammet och föreläser om dessa frågor och det som tydligt framkommer är att trots att vi i vår vardag hela tiden nyttjar IT så är det många lärare som ändå inte gör den pedagogisk kopplingen i hur dessa artefakter och tjänster kan gynna den egna undervisningen. IT i undervisningen handlar inte om teknik utan om ett djupa samtal och utforskande av nya sätt att se på och hantera vår vardag såväl som gammal beprövad erfarenhet och kunskap.

Skolverket skulle behöva initiera ett IT-lyft som nästa steg. Det handlar i ett sådant inte om PIM där vi lär oss att göra filmer eller lägga filer i rätt mapp (även om detta också kan vara viktigt). Nej ett IT-lyft måste omfatta en rejäl och ständigt pågående omvärldsanalys, en förståelse för processerna bakom dessa nya innovationer samt ett rejält kritiskt förhållningssätt till IT som frälsare av skolan. Ett starkt etiskt patos med fokus på varje elevs rätt att leva och verka i ett digitalt samhälle och där kunna utveckla de förmågor som vi alla har (skulle bli en skum kurs, flummig skulle nog flera säga :-)

Jag tror att Skolverket står i en brytpunkt där man antingen väljer att totalt lämna detta spår eller att man har planer på något nytt...jag hoppas på det senare.

Google, Gmail, Integritet och skola

En inte alldeles oväsentlig nyhet i pågående grupptalan mot företaget Google i USA diskuteras nu världen över. Detta i kölvattnet av NSA-skandalen som uppdagades för någon månad sedan. Vad det hela handlar om är att Google i ett skriftligt svar till rätten skrivit följande:

Just as a sender of a letter to a business colleague cannot be surprised that the recipient's assistant opens the letter, people who use web-based email today cannot be surprised if their emails are processed by the recipient's [email provider] in the course of delivery. Indeed, "a person has no legitimate expectation of privacy in information he voluntarily turns over to third parties."

Detta tolkas som att vi som nyttjar oss av Gmail inte kan förvänta oss någon säkerhet. Läs mer om detta på DN,  Aftonbladet, mfl. Att Google m.fl. leverantören skannar informationen för att nyttja den inte minst för att sända riktad reklam till användarna är ingen nyhet, det förstår man omgående om man ser på reklamen som kommer i sin mail där man nästan omgående förstår vilka mail eller sökningar som jag gjort som påverkat mitt reklamutbud i gmail. Denna koppling är obestridbar. Vi ser samma sak i Facebook där riktad reklam är vardag och det finns få tjänster där detta inte sker idag. Vi bör alltid komma ihåg att "gratis" inte är gratis utan kommer alltid med ett undantag och ett viktigt sådant: Vi är produkten.

Men om det nu är så att Google erkänner att man öppnar våra brev i andra syften så är detta oroväckande. Visserligen fick vi ju veta i samband med NSA-läckan att USA läser vårt material oavsett om det är Google eller Microsofts tjänster. Vad är det då detta handlar om och vilka tjänster handlar det om? Många skolor har senaste åren gått in i Google Apps för utbildning avtal, är det så att även dessa arenor är lika osäkra som det privata Google-kontot? I så fall bör vi kanske fundera över detta ett slag.

Men åter till Googles uttalande. Vad sägs egentligen? Är det så att Google menar att det inte finns något privatliv alls i Gmail? The Next Web skriver i sin artikel att vi kanske inte bör vara så upprörda över detta då vi faktiskt i avtalet vi ingått med Google gått med på följande:

Because the Gmail Plaintiffs are bound to Google’s TOS and/or Privacy Policy, they have expressly consented to the scanning disclosed in these terms.

Vi kanske ska läsa avtalen lite bättre innan vi går med i en tjänst. Än mer intressant blir det dock om vi läser The Verges artikel: Yes, Gmail users have an expectation.  Sending email to Gmail users means you expect Google's servers will process. I denna artikel har man läst vidare i det dokument som Google sänt och som citatet i inledningen kom från. Det visar sig att mycket av det man talar om handlar inte primärt om Googles användare utan snarare om de som inte godkänt Googles villkor. Visst låter det förvirrande men läs The Verges artikel ovan för att få ytterligare information.

Nu är det hela fortfarande förvirrande och media vill gärna driva detta för detta har högt nyhetsvärde, för det handlar ju om dig och mig, precis som i fallet att Facebook skapar skuggkonton av i stort sett hela befolkningen (se tidigare inlägg). Men frågan kvarstår...vad kan vi förvänta oss i de Google Apps installationer många skolor är med i? Kanske måste vi bara kräva svart på vitt från Google att dessa installationer inte på något vis hanteras på detta sätt...men kan vi vara säker?

Det finns andra alternativ, dock inte lika omfattande som Googles tjänster och här måste man göra en kalkyl: Integritet i relation till användarvänlighet och funktion? När våra operativsystem är så starkt knutna till molntjänster så är det snart mer eller mindre omöjligt att inte vara med i dessa. Kanske kan då denna sida vara intressant att ta del av där alternativ till Apple OS, Microsoft OS och Google OS erbjuds, där alternativa e-posttjänster beskrivs och mycket mer: Bryt ut från PRISM

Skolverket-allt fler datorer i skolan men stort behov av kompetensutveckling

I dag har Skolverket släppt sin rapport om hur läget ser ut i landets skolor när det handlar om IT
i skolan. Det är en intressant läsning som baseras på enkäter som är ställda till elever, lärare och rektorer men man har också genomfört ett antal intervjuer med ett antal av dessa. Detta är den andra rapporten som Skolverket publicerat, den tidigare genomfördes 2008 och mycket har hänt sedan dess. Bland annat kan vi läsa följande i rapporten (citat sid 6-7):

Sedan den förra uppföljningen syns en hel del förändringar.

• ■■  Lärarnas tillgång till egna datorer har förbättrats. Nu har snart alla gymna-
  sielärare och lärare i vuxenutbildning en egen dator jämfört med 2008 då en fjärdedel av gymnasielärarna saknade egna datorer. På grundskolan har nu tre av fyra lärare en egen dator jämfört med att endast en av fyra lärare hade det 2008. Även på förskolan har tillgången till datorer mer än för- dubblats och nu har ungefär var tionde pedagog en egen dator.
  ■■  I förskola, grund- och gymnasieskola har tillgången till datorer förbättrats. I förskola och grundskola har antalet barn respektive elever per dator när- mare halverats jämfört med 2008. Sett till gymnasieskolan har den skillnad som tidigare fanns mellan elever i kommunala och fristående gymnasie- skolor raderats ut.
  ■■  Det har skett en kraftig ökning av antalet elevdatorer och trenden mot
  1 till 1 i många skolor syns tydligt. Det är också en förändring mot allt fler bärbara datorer och surfplattor.
  1 till 1 i många skolor syns tydligt. Det är också en förändring mot allt fler bärbara datorer och surfplattor.
  ■■  Många lärare har ett stort kompetensutvecklingsbehov inom flera it- områden. Lärarnas beskrivning av sitt behov av kompetensutveckling ser annorlunda ut jämfört med 2008. I dag lyfts områden som förebyggande av kränkningar på nätet och hur it kan utgöra ett pedagogiskt verktyg fram allra mest. 2008 var det störst behov av kompetensutveckling kringhantering av bild, film och ljud med hjälp av datorer. Förskolepersonalens it-kompetens har förbättrats men fortfarande uppger hälften att de har ett stort behov av kompetensutveckling inom grundläggande datorkunskap.
  ...■■  Trots de ökade satsningarna på it i skolan har färre grundskolor idag en it-plan eller en uttalad it-strategi jämfört med den förra uppföljningen. När det gäller gymnasieskolorna är andelen som har sådana planer ungefär lika stor som den var för tre år sedan. 

  Intressant att notera är att man har färre IT-planer eller strategier idag än 2008 i grundskolan. Vad kan detta bero på kan man undra?
  
  Däremot kan man läsa att mycket samtidigt inte har förändrats. En del ämnen har ännu inte kommit igång med IT i skolan, här kan särskilt nämnas inom naturorienterande ämnen och teknik. Den pedagogiska utvecklingen har alltså inte kommit särskilt långt och fortfarande används datorer främst för att söka efter information och för att skriva på. Intressant att läsa är att en tredjedel av rektorerna känner att de saknar kompetens för att driva den IT-pedagogiska utvecklingen.
  
  En läsvärd del i rapporten är den som handlar om särskolan på grund- och gymnasienivå och vilken roll läsplattan spelar där. Uppenbarligen har den bidragit till att kunna öka kommunikationen genom att nyttja bilder mm genom plattan. Vi kan läsa följande på sid. 84:
  
  

  "Surfplattan beskrivs som ett genombrott som ger elever i grund- och gymna- siesärskolan nya förutsättningar för lärande och utveckling. ”Den är gjord för särskolan” säger en lärare. Främst nämns de möjligheter till kommunikation som surfplattan ger. Elever som annars har svårigheter att uttrycka sig kan via surfplattan enkelt kommunicera med exempelvis bilder. Detta ökar förut- sättningarna för eleverna att vara delaktiga. Enligt lärare förenklar surfplattan möjligheterna att tillgodose individuella behov eftersom tillgången till uppgif- ter och övningar av olika slag och på olika nivåer är stor. Det medför att elever oavsett grad av utvecklingsstörning kan använda den. "

  Vad gäller förskolans utveckling så går den fort framåt men det finns många problem, inte minst anser så många som 60% att de inte har tillgång till pedagogiskt IT-stöd. IT-kompetensen har dock ökat sedan undersökningen 2008 där hela två tredjedelar menar att de är bra eller mycket bra på IT. Enligt rapporten vill både barn och förskolepersonal använda IT mer i verksamheten.
  
  På grund- och gymnasieskola så har tillgången till egna datorer hos lärarna  ökat markant (se sid. 44) . Även elevernas tillgång till datorer har ökat, inte minst pga alla en-till-en satsningar. Det som är slående är att så många som 73% av lärarna upplever att de inte har tillgång till pedagogiskt IT-stöd och här finns ingen skillnad mellan friskolor eller kommunala skolor.
  
  Rapporten omfattar mycket stoff, inte minst vad gäller elevernas kunnande om IT och källkritik. Det är mycket att ta del av och som inte ryms i en bloggpost. Det som vi dock bör ha i åtanke när vi läser rapporten är att vi inte får någon information huruvida mer IT leder till att eleverna lär sig mer och blir duktigare på att nå målen. Det är å andra sidan inte denna rapports syfte men nog så viktigt att ta med sig i läsningen.
  
  
  
  
  

Ett predestinerat lärande :-)

Det enda vi vet om framtiden är att vi ingenting vet

Det är många som har djupa veck i pannan när man funderar över skolan och dess framtid. En del letar efter quick-fixes medan andra vill fortsätta som förr. Andra tror att det är fler regleringar, kontroller och resultatanalys som är framtiden medan en del anser att det går att göra lite hursomhelst. En del tittar år Finland medan andra sneglar mot USA allt i ambitionen att finna vägar till att skapa en bättre skola.

Om vi istället sänker blicken lite och ser på våra barn som går i den svenska skolan så är de predestinerade att gå i en föränderlig värld där förutsättningarna ständigt förändras beroende på ekonomi, politiska beslut och ledning (om man vill påstå att skolan inte har förändrats så har man inte hela bilden klar för sig). Ena sekunden så satsas det på skolan och fort ska det gå medan det andra gånger kan ta lång tid innan något händer. Skolan har alltid varit så men det förefaller vara mer förändringar än tidigare både för elev såväl som lärare. Och förändring är väl bra?

Flera talar lyriskt om att vi har en ny generation som växer upp och som kommer ut på en arbetsmarknad där 60% (siffran varierar beroende på vem som talar) av yrkena som de kommer att arbeta med ännu inte finns. Detta låter ju fantastiskt och IT är medlet för att få dem förberedda för detta. Detta är ett intressant resonemang med tanke på att vi aldrig kan förbereda dem för framtiden då denna är höljd i dunkel och resonemanget bygger ofta på att alla i framtiden kommer att arbeta med IT. Men en del menar att vi visst kan veta något om framtiden, åtminstone kan vi lära dem att lära om. Vi kan lära dem att vara föränderliga och snabba...min fråga är: Hur ska vi kunna åstadkomma detta om vi själva inte kan det? När vi har en skola som ständigt förändras men som ändå har mål och resultat baserade på hur man inom den gamla skolan såg på lärande. IT kan nu och i framtiden hjälpa oss med att inte minst arbeta med mätbara mål, däremot blir frågor som handlar om värdegrunden alltid lika svåra att hantera och kan inte skötas maskinellt.


Det enda vi vet om framtiden är att det blir mindre av den


Hur förbereder vi då oss för att möta en oviss framtid? Jag tror att vi måste göra det på samma sätt som tidigare, att låta tiden gå och förstå att vi dels måste se över vår organisation inom skolvärlden men även inse att i framtiden kan det bli precis tvärt om än vad vi tror.

Den amerikanske TV-serien Revolution (se artikel i DN) är intressant utifrån detta perspektiv där kanske de nya jobben i framtiden är de gamla från förr. Se trailer nedan för filmen eller se serien, den är tankvärd även om den har sina brister. Jag är inte apokalyptiskt lagd men vad jag vill säga med detta är att vi inte kan veta mycket om hur vi skall vägleda elever och förbereda dem för framtiden. Däremot kan vi hjälpa dem med att se till att de har en så bred och kunnig grund att stå på som det bara är möjligt. Att tillse att de får fler perspektiv än det vi finner vid sökningar i Google eller i de appar som vi nyttjar, vi måste således sätta in oss i hur tekniken fungerar, hur den påverkar oss och hur den också begränsar oss ibland. Att vi inte accepterar auktoritära svar om vi inte fått pröva dem och att vi tillser att de förstår värdet av demokrati, lika värde och ansvar. Om vi kan få våra elever (och oss själva inte minst) att ha en god värdegrund, respekt för andra samtidigt som man har goda kunskaper inom olika områden, humaniora såväl som naturvetenskap och matematik liksom de så viktiga estetiska ämnena, allt detta varvat med idrott i alla dess former så kan vi förbereda våra elever inför framtiden. Dessa frågor har tyvärr blivit lite åsidosatta under senaste mandatperioden samtidigt som vi vet hur otroligt viktigt det är att arbeta med dem. Vad gäller teknikutveckling så kommer alltid etiken i efterhand som viktig ingrediens inom medicinsk teknik såväl som systemutveckling.

Men ett predestinerat lärande då...vad menar du med det kanske någon undrar. Tja, underligare begrepp än så har vi ju adopterat inom skolvärlden men vad betyder dessa?

20 anledningar till varför IT i skolan misslyckas

IT införs överallt och inte minst inom skolan. Detta sker på olika sätt och tyvärr hör man oftare om vilka problem som har uppstått snarare än alla fördelar som kan uppstå med IT i skolan. Orsakerna är många och jag har tillsammans med Marie Linder författat en lista över vanliga problem som ligger till grund för att man misslyckas eller får problem med införandet av IT i skolan. Denna lista är inte heltäckande och det finns en del som kanske inte känner igen sig alls. Detta är vi medvetna om men utifrån de möten vi har haft i olika sammanhang med skolledare, skolchefer, lärare, elever, föräldrar och politiker så ser vi att det finns mycket som går att göra bättre.

En del av punkterna anknyter till varandra och listan rankar inte värst till bäst eller tvärt om utan punkterna är listade utan inbördes ordning.

Marie och jag kommer att följa upp detta med en ny lista där vi kommer att visa på goda exempel samt lista vad som kan vara viktigt att tänka på för att lyckas med satsningen av IT i skolan.

Marie publicerar exakt samma presentation på hennes blogg i samma stund som jag publicerat detta och lista gärna fler orsaker till varför IT misslyckas i skolan i i våra kommentarer.

"Räcker strömmen"

I veckan var jag och föreläste på en skola i Stockholm, vår huvudstad som har upphandlat bl.a. Volvo IT som ansvarig för driften. Inför föreläsningen så hade jag bett min uppdragsgivare att be samtliga ta med sig sin dator så att vi kunde interagera med varandra under föreläsningens gång. In kommer lärarna med datorn under ena armen och laddningssladden i den andra med en stressad blick och någon utropar "räcker strömmen". Frågan var ny för mig men helt klart befogad. Frågan handlade om det skulle räcka med den laddning i datorn som fanns under min föreläsning samt om det fanns något uttag för att kunna ladda. Stockholms stad har problem vilket framgick i en artikel på DN den 20/3 2012. En datormiljö som har resulterat i att en del skolor i Stockholmsregionen helt har lagt ned ambitionen att införa IT i skolan. Det finns ingen chans att man som skola kommer framåt i dessa frågor om infrastrukturen och hårdvaran är så undermålig att det inte ens går att arbeta. Jag har vid tidigare tillfällen skrivit om Googles Chromebook som är raka motsatsen till alla testeronstinna datorer med retina-skärmar och processorer som får en treårig dator att rodna. Chromebooken kan inget alls egentligen, det enda som man kan göra med den är att surfa och det klarar varenda lärare utan om man gått en PIM-utbildning eller dyr konsultlösning som bygger på att man skall nyttja just den ena eller den andra artefakten. Man behöver inte heller en Chromebook utan det enda man behöver är en webbläsare och tillgång till internet.

Jag tror att om vi ska lyckas med IT i skolan måste vi se till att vi har dels infrastrukturer som fungerar och snabba lösningar så att vi kan fokusera på det vi egentligen skall göra i skolan, dvs. arbeta med utbildning.

För någon månad sedan så höll jag ett kort anförande på TeachMeet Mitt och om ni har intresse av att se mer om detta så är min dragning tillgänglig nedan:

Något har gått fundamentalt fel

Jag har funderat mycket på artikeln om Stockholms stads upphandling av IT i skolan som verkar har gått rejält snett (se artikeln: 40 minuter - bara för att logga in). Om bara häften av det vi läser i artikeln är sant så måste man fråga sig...hur kan det ha gått så snett? Vilka har tagit de avgörande besluten, hur kan upphandlingen blivit så vansinnigt dyr med tanke på att inget fungerar och var ligger det pedagogiska tänket kring detta?

Jag hade igår utbildning för ett antal förvaltningschefer om IT, lärande och molntjänster och det är uppenbart att det är dålig kunskap om hur nätet, tjänster och våra pedagogiska miljöer förändras. Det är inte underligt att man inte känner till detta, men problemet är när man beställer utrustning till skolorna så bygger det ofta på fel premisser. Dels har IT-avdelningen sina ramar att hålla sig inom samt en okunskap om hur den pedagogiska miljön fungerar och vilka behov som måste mötas. Det är oerhört intressant att ta del av kommentarerna efter DNs artikel där vi ser ett krypskytte mellan dels de som arbetar inom IT samt lärare som befinner sig i verkligheten.

Med tanke på mina erfarenheter av IT-avdelningar inom kommunal verksamhet och hur de fungerar så tror jag att vi måste tänka helt annorlunda och faktiskt tänka utanför IT-enheter eller upphandlad service för att bli dels mer effektiva samt mer fokuserade på det pedagogiska uppdraget. Varför inte i Stockholmsregionen bygga upp en egen supportorganisation som består av lärarutbildade personal och som förstår utifrån den erfarenhet de har pedagogernas akuta behov samt även har en bild av eleverna som inte präglas av att de är "problem" utan ett av Sveriges viktigaste kundgrupper. Vi måste också ställa krav på god infrastruktur och kanske är det där som IT-avdelningar får dra sitt strå till stacken och tillse att det finns trådlösa nätverk som är stabila och snabba. Viktigt är också att arbeta med datorer som är snabba och som gör det jobb de är satta till, dvs. starta upp snabbt, inte ha så många program i datorn utan att nyttja "molnet" i högre grad samt ha en god batteritid.

Jag återkommer inom kort med ett förslag hur detta kan se ut. Men fram tills dess hoppas jag att alla kommuner som funderar på att satsa på IT i skolan funderar ett varv till över vad man vill uppnå och hur man gör detta på bästa sätt. Dessa beslut måste primärt komma från verksamma lärare på golvet och insatta skolchefer och inte från politiker eller IT-gurus.