Unga/Småungar och Medier 2013

Äntligen kom den, rapporten från Medierådet där vi kan läsa om Unga/Småungar och Medier där det allmänna intrycket är att IT alltmer är en central del i varje barns liv. Det finns mycket att läsa i rapporterna och jag tänkte nöja mig med några nedslag som jag tycker är värda att uppmärksamma.

Man har i tidigare rapporter talat om högkonsumenter av IT (mer än 3 timmar per/dag), detta börjar nu bli "inaktuellt att tala om eftersom andelen högkonsumeter när det gäller internet och mobiltelefoni överstiger respektive närmar sig hälften av den undersökta åldersgruppen". IT är alltså en sådan stor del av vardagen och tar mycket tid av oss så vi är alla "högkonsumenter", eller ska vi helt enkelt släppa det begreppet, alternativt sätt en ny gräns för vad en högkonsument är?
Vi ser också en hel del skillnader utifrån genusperspektivet. Dessa skillnader ligger t.ex. i datorspel och mobbning. Men även vad gäller nyhetskonsumtion. Det visar sig att jämfört med tidigare år har andelen som tar den av nyheter i någon form ökat påtagligt, förutom när det gäller i form av papperstidning, där en liten minskning kan skönjas. Pojkar i åldersgrupperna 13-16 och 17-17 använder i högre utsträckning nätet och mobilen som nyhetskälla, medan flickor 17-18 något oftare läser papperstidningar.

På frågan om du själv gjort något av följande på internet eller via mobilen under det senaste året så är resultatet intressant då det nästan är 100% nekande svar på detta, se bild nedan (klicka för större bild):

Den kanske viktigaste frågan är att ta del av ungas uppfattning över vad som man anser vara bekymmersamt på nätet eller på tv såväl som spel. Mobbning är något man blir ledsen eller deppig av men även bilder från sjukhus och operationer, fattiga människor och återkommande från tidigare år ligger material där barn råkar illa ut, lider eller mår dåligt. Se graf nedan:

När det gäller sociala medier och mobiltelefoner så nyttjar sig flickor i högre utsträckning av detta än vad pojkar gör. Men avseende internet är förhållandet det omvända. 19% av flickorna anser att de lägger för mycket tid på nätet medan endast 7% av pojkarna anser detta. Generellt sätt är flickor i betydligt högre grad missnöjda med sin mediekonsumtion. Detta är något som jag själv reflekterar över mycket. Om man nu är missnöjd med detta...hur skapar vi förusättningar för att kunna ändra på det och är det önskvärt?

Man ser en skillnad från undersökningen 2010 då färre ansåg att man spenderade för mycket tid åt internet, givetvis hänger detta ihop med möjligheten att nu jämt vara uppkopplad samt de allt bättre artefakterna som nyttjas.

Ja, man kan skriva hur mycket som helst om detta...jag rekommenderar er att läsa rapporterna.

Hur påverkar sociala medier mina jobbmöjligheter?

Mashable har idag en intressant artikel där man lyfter fram en enkät som Jobvite tagit fram för att påvisa de aktiviteter i sociala medier som gör att arbetsgivare känner sig tveksam till att anställa. Det visar sig att många företag i hög grad nyttjar information som finns tillgänglig på nätet för att värdera en person som söker ett jobb. Det finns dessutom flera saker man helst inte bör göra eller skriva om i sociala medier för att bättra på sina möjligheter inför en ev. anställning. Bland annat är det mycket negativt om man är involverad i illegalt drogande (vilket är rätt logiskt) men även det att använda sexuellt språk eller stava dåligt ligger en sökande inte till gagn alls.

Läs mer på Mashable. Frågan är hur det ser ut i våra nordiska sammanhang? Det vi kan läsa ovan är kanske ingen nyhet utan alla som går in och kollar en profil för en sökande och ser att  mycket ser illa ut så är det en signal. Däremot fick jag en kommentar nedan och därför har jag redigerat mitt inlägg och det handlar om dyslexi. Jag tror att det är viktigt att man i en ansökan vågar skriva att man har dyslexi kanske just pga den transparans vi har på nätet, då blir bilden tydligare. Om det däremot är så att man inte har kunskap om att dyslexi är vanligt förakommande så kan nog många arbetsgivare dra förhastade slutsatser.

Se infograf nedan

Ny teknik medför stora möjligheter, men kommer med en baksida enligt rapport.

Mobiltelefoner och sociala medier kan förefalla vara tidstjuvar eller orosmoment men en undersökning från USC Annenberg Center for Digital Future och Bovitz Inc. som har koppling till University of Southern California, visar att en stor procent av amerikaner som använder nättjänster verkligen ser dess fördelar, inklusive möjligheten att kunna göra mer på kort tid, värdet av att arbeta var som helst men också en förtjusning i att pröva ny teknik ( se statistik ). Jeffrey Cole som är chef för Center for Digital Life Future menar att vår mobila teknik nu blir en dygnet runt-upplevelse som kan innebär att för enskilda individer öppnas nya möjligheter

Undersökningen som baseras på internetanvändare i åldern 13-91 år i USA ser man följande fördelar med tekniken:

• 74% av de tillfrågade sade att de kan göra mer på kortare tid med sin teknik.
• 72% gillar att prova ny teknik.
• 55% procent sade att de hellre skulle arbeta på distans än på kontoret.
• 45% sade att de har mer tid för sin familj och vänner eftersom tekniken gör det möjligt för dem att utföra arbete som helst.

Men teknikframgångarna kommer med en baksida där man bland annat kan se att 31% menar att tekniken gjort det svårare att skilja mellan sitt arbete och sitt personliga liv. 26% ansåg att de var stressade eftersom tekniken alltid gör dem tillgängliga för arbete. 25% rapporterar att de kämpar för att förstå den nya tekniken.

Det finns mer att läsa om detta och jag tror att man som läsare kan känna igen sig i en del av upplevelserna, både positiva och negativa.

I undersökningen talar man också om olika grupper av användare, Millennials och icke-Millennials (kanske inte ett lysande begrepp, egen notering) där man menar att det är en stor skillnad mellan dessa två grupper. Bland de positiva effekterna har man bland annat identifierat att:

• 85% av "Millennials" sa att de var nyfikna på ny teknik medan 64% av "icke-millennials" var det.
• 84% av Millennials sade att de kan göra mer på kortare tid med sin teknik, jämfört med 68% av icke-Millennials

Intressant att notera är att en större andel av Millennials än icke-Millennials rapporterar personliga problem som direkt resultat av att nyttja tekniken.

• 19% av Millennials som är anställda sade deras personliga liv har lidit på grund av tekniken i sitt arbete liv, jämfört med 15% av icke-Millennials
• 25% av Millennials sagt vara tillgängliga via en mobil enhet har gjort deras liv mer stressigt, jämfört med 20 procent av icke-Millennials

Detta är oerhört intressant. Frågan är om de yngre är mer aktiva med sina mobila enheter än de äldre och därför ser vi dessa skillnader. Eller beror det på annat?

Skolverket-allt fler datorer i skolan men stort behov av kompetensutveckling

I dag har Skolverket släppt sin rapport om hur läget ser ut i landets skolor när det handlar om IT
i skolan. Det är en intressant läsning som baseras på enkäter som är ställda till elever, lärare och rektorer men man har också genomfört ett antal intervjuer med ett antal av dessa. Detta är den andra rapporten som Skolverket publicerat, den tidigare genomfördes 2008 och mycket har hänt sedan dess. Bland annat kan vi läsa följande i rapporten (citat sid 6-7):

Sedan den förra uppföljningen syns en hel del förändringar.

• ■■  Lärarnas tillgång till egna datorer har förbättrats. Nu har snart alla gymna-
  sielärare och lärare i vuxenutbildning en egen dator jämfört med 2008 då en fjärdedel av gymnasielärarna saknade egna datorer. På grundskolan har nu tre av fyra lärare en egen dator jämfört med att endast en av fyra lärare hade det 2008. Även på förskolan har tillgången till datorer mer än för- dubblats och nu har ungefär var tionde pedagog en egen dator.
  ■■  I förskola, grund- och gymnasieskola har tillgången till datorer förbättrats. I förskola och grundskola har antalet barn respektive elever per dator när- mare halverats jämfört med 2008. Sett till gymnasieskolan har den skillnad som tidigare fanns mellan elever i kommunala och fristående gymnasie- skolor raderats ut.
  ■■  Det har skett en kraftig ökning av antalet elevdatorer och trenden mot
  1 till 1 i många skolor syns tydligt. Det är också en förändring mot allt fler bärbara datorer och surfplattor.
  1 till 1 i många skolor syns tydligt. Det är också en förändring mot allt fler bärbara datorer och surfplattor.
  ■■  Många lärare har ett stort kompetensutvecklingsbehov inom flera it- områden. Lärarnas beskrivning av sitt behov av kompetensutveckling ser annorlunda ut jämfört med 2008. I dag lyfts områden som förebyggande av kränkningar på nätet och hur it kan utgöra ett pedagogiskt verktyg fram allra mest. 2008 var det störst behov av kompetensutveckling kringhantering av bild, film och ljud med hjälp av datorer. Förskolepersonalens it-kompetens har förbättrats men fortfarande uppger hälften att de har ett stort behov av kompetensutveckling inom grundläggande datorkunskap.
  ...■■  Trots de ökade satsningarna på it i skolan har färre grundskolor idag en it-plan eller en uttalad it-strategi jämfört med den förra uppföljningen. När det gäller gymnasieskolorna är andelen som har sådana planer ungefär lika stor som den var för tre år sedan. 

  Intressant att notera är att man har färre IT-planer eller strategier idag än 2008 i grundskolan. Vad kan detta bero på kan man undra?
  
  Däremot kan man läsa att mycket samtidigt inte har förändrats. En del ämnen har ännu inte kommit igång med IT i skolan, här kan särskilt nämnas inom naturorienterande ämnen och teknik. Den pedagogiska utvecklingen har alltså inte kommit särskilt långt och fortfarande används datorer främst för att söka efter information och för att skriva på. Intressant att läsa är att en tredjedel av rektorerna känner att de saknar kompetens för att driva den IT-pedagogiska utvecklingen.
  
  En läsvärd del i rapporten är den som handlar om särskolan på grund- och gymnasienivå och vilken roll läsplattan spelar där. Uppenbarligen har den bidragit till att kunna öka kommunikationen genom att nyttja bilder mm genom plattan. Vi kan läsa följande på sid. 84:
  
  

  "Surfplattan beskrivs som ett genombrott som ger elever i grund- och gymna- siesärskolan nya förutsättningar för lärande och utveckling. ”Den är gjord för särskolan” säger en lärare. Främst nämns de möjligheter till kommunikation som surfplattan ger. Elever som annars har svårigheter att uttrycka sig kan via surfplattan enkelt kommunicera med exempelvis bilder. Detta ökar förut- sättningarna för eleverna att vara delaktiga. Enligt lärare förenklar surfplattan möjligheterna att tillgodose individuella behov eftersom tillgången till uppgif- ter och övningar av olika slag och på olika nivåer är stor. Det medför att elever oavsett grad av utvecklingsstörning kan använda den. "

  Vad gäller förskolans utveckling så går den fort framåt men det finns många problem, inte minst anser så många som 60% att de inte har tillgång till pedagogiskt IT-stöd. IT-kompetensen har dock ökat sedan undersökningen 2008 där hela två tredjedelar menar att de är bra eller mycket bra på IT. Enligt rapporten vill både barn och förskolepersonal använda IT mer i verksamheten.
  
  På grund- och gymnasieskola så har tillgången till egna datorer hos lärarna  ökat markant (se sid. 44) . Även elevernas tillgång till datorer har ökat, inte minst pga alla en-till-en satsningar. Det som är slående är att så många som 73% av lärarna upplever att de inte har tillgång till pedagogiskt IT-stöd och här finns ingen skillnad mellan friskolor eller kommunala skolor.
  
  Rapporten omfattar mycket stoff, inte minst vad gäller elevernas kunnande om IT och källkritik. Det är mycket att ta del av och som inte ryms i en bloggpost. Det som vi dock bör ha i åtanke när vi läser rapporten är att vi inte får någon information huruvida mer IT leder till att eleverna lär sig mer och blir duktigare på att nå målen. Det är å andra sidan inte denna rapports syfte men nog så viktigt att ta med sig i läsningen.
  
  
  
  
  

Kvinnor mer positiva till möten online än män

TeamViewers sida

Enligt en studie utförd av Harris Interactive på uppdrag av webbkonferensföretaget TeamViewer så tenderar kvinnor i högre grad än män att ha möten online. Detta har Harris Interactive kommit fram till efter att ha intervjuat 2630 personer i åldern 18 år och uppåt under januari månad. Enligt denna studie så ser kvinnor i högre grad än män att det finns goda vinster att göra utifrån flera perspektiv.Bland annat kan vi läsa följande i den sammanställning av rapporten som återfinns på Teamviewers Press-sida så framkommer att kvinnor statistiskt sett är mer benägna än män att påstå:

• They could save money in transportation costs – (78% vs. 71%)
• You don’t have to waste time traveling to meetings – (77% vs. 71%)
• Online meetings are less nerve-wracking – (37% vs. 26%)
• People are less distracted – (22% vs. 16%)

Givetvis så bör man granska studien ingående om man ska få en god bild av läget och jag har inte lyckats finna själva studien utan endast det som skrivits om själva studien och det r klart att företaget TeamViewer har intresse av en sådan här studie för egen del. Men med tanke på att många kvinnor även i Sverige deltar i olika online-utbildningar så kan det vara av intresse att ha detta i åtanke ibland när vi skapar olika digitala miljöer. Att det är många kvinnor som deltar online inom t.ex. högre utbildning i Sverige är å andra sidan inte underligt med tanke på att majoriteten av landets studenter är kvinnor.

Men om det är som så att kvinnorna dessutom får ett annat utrymme i digitala miljöer än i traditionella mötesarenor så har vi ngt att fundera över, särskilt vi män. 

Internet och traditionella medier

Ibland känns det som att vi inte utvecklats alls under de senaste 10 åren när det gäller frågan om Internet och barn och ungas relation till allt vad internet för med sig. Vi är just nu inne i ett nytt mediedrev där man vill utmåla detta "nya" (som inte längre är nytt) som problematiskt inte minst för unga. Datorspelen förstör våra barn och Facebook för bara olycka med sig och ibland känner man att man nästan vill ta upp det gamla uttrycket att allt detta endast är verktyg, sen hur vi hanterar dem är något helt annat (dock är det begreppet lite vanskligt att använda då det inte alltid är tillämpbart)

Nu har Göteborgs Universitet och professor Olle Findahl i en ny rapport från Nordicom (Nordiskt informationscenter för Medie- och Kommunikationsvetenskap) beskrivit situationen lite annorlunda i det som presenteras under rubriken: Internet slår inte ut traditionella medier hos unga. I den undersökningen fastslår författarna att:

I ett 30-årigt perspektiv ser de visserligen lite mindre på tv, lyssnar mindre på radio ochinspelad musik. De läser lite mindre, särskilt fack- och läroböcker. Men fortfarande används traditionella medier mer än internet. 75 procent av medietiden ägnar skolbarnen (9-14 år) åt traditionella medier och bland äldre ungdomar (15-24 år) är andelen 60 procent.

Vad jag läser i rapporten är att vi med internet står inför samma skiften som vi gjorde när TVn och radion infördes i våra hem. Jag hör fortfarande idag att föräldrar säger till sina barn att sluta att sitta framför datorn men det är helt OK att de mer passiva får sitta framför TVn. Vi har på något sätt avdramatiserat TV och radio (Video och DVD för den delen också) men med Internet är det tydligen något helt annat. Kan det bero på att den tekniska utvecklingen inom TV inte gått lika snabbt som utvecklingen av datorer. Kanske blir det enklare när alltmer av internet flyttar in i TVn eller slår vi föräldrar bakut igen då?

Rapporten från Göteborgs Universitet är inte något avgörande rapport i denna debatt, men den kan hjälpa oss att normalisera förhållandet mellan traditionella medier och nya medier. Den fråga jag ställer mig är vilken skada tillfogar dagens etablerade media vara unga? Det vore intressant att ta del av ngn studie som visar hur media har förändrats över tid och hur internet under senaste tiden speglats i media. Vi vet att vissa rubriker säljer bättre än andra, inte minst om läkemedel eller sådant som innehållet kaos i någon form, jag är rätt säker på att Internet i kombination med ordet unga också fungerar som en god trigger.

Digitalt vuxen vid 10-års ålder?

Enligt antivirusföretaget AVGs nya undersökning i deras serie Den Digitala Dagboken så har man vaskat fram mer statistik (jag skrev om en tidigare undersökning våren 2011) som visar på att 10-åringar idag har lika stor teknikkunskap som vuxna med avseende på sociala medier såsom Facebook och Twitter. Detta har man kommit fram till efter att genomfört en studie omfattande 4 000 föräldrar i tio länder (USA, Kanada, Tyskland, Japan, Australien, Nya Zeeland, Storbritannien, Italien, Spanien och Frankrike) Vidare visar det sig att hälften av barnen mellan 10-13 år kommer åt sociala medier via mobiltelefoner. AVG vill mena att barnen tidigt uppnår något som kan betraktas som ett vuxet beteende när det handlar om nyttjandet av sociala medier långt innan de betraktas som vuxna utifrån traditionell mening. (Frågan är kanske vad ett vuxet beteende är och hur man definierar det. Sociala medier är så nya så några normer eller definitioner finns ännu inte)

AVG tillhandahåller programvaror för att kunna övervaka det som sker på en dator så det finns rätt stort utrymme i rapporten som syftar till att skapa en viss oro hos föräldrar angående barnens aktiviteter på nätet. Vi ser det inte minst i detta citat:

So what are they doing to monitor their children’s behavior on there?

• 60% are looking at their PCs.

• Two-thirds of parents claim to know their kids’ passwords.

• 6/10 access their children’s computers while they are not on them.

However, this still leaves 40% of parents who are not checking their kids’ behavior at all and how effective is monitoring activity on a PC anyway. Our fourth Digital Diaries study also shows that kids are increasingly able to circumvent parental supervision.

Det vi ska oroa oss för är de 40% av föräldrarna som inte kontrollerar vad våra unga gör samt också bekymra oss över det faktum att unga idag kringgår våra övervakningar (även om de till viss del öppnar för en viss tveksamhet över vilken nytta övervakningar medför). Det visar sig i rapporten att nordamerikanska föräldrar (USA och Kanada) i störst omfattning kontrollerar vad barnen gör på nätet.

Det som jag anser är mest oroande är den stora del av föräldrar som enligt rapporten faktiskt går in på sina barns sociala nätverk för att kontrollera vad de gör och talar om. Det hade varit intressant om Sverige hade varit med i denna undersökning, jag tror faktiskt att resultat hade förändrats en del då jag inte tror att svenska föräldrar i lika stor omfattning går in på barnens konton, eller så har jag helt fel i detta antagande.

EU-förslag om förbud att nyttja Wifi och mobiltelefoner i skolan

 Some rights reserved by osde8info

Kanske är det en storm i ett vattenglas och kanske blir det inget allas av förslaget från ett av EUs rådgivande organ "Utskottet för miljö, jordbruk och lokala regionala frågor" inom Europeiska parlamentariska församlingen (EPA). Rapporten som går under namnet "Den potentiella faran med elektromagetiska fält och dess inverkan på miljön"rekommenderar att skapa nya gränser för elektromagnetiska utsläppsnivåer. Detta skulle kunna innebära förbud mot att wifi-nätverk (dvs trådlösa nätverk) och mobiltelefoner i t.ex. skolan. Man skriver i rapporten om att det är viktigt att skydda barnen från strålning inte minst i skolan. I rapporten uttrycker man även oro för så kallade baby-vakter som även de ofta har koppling till wifi-nätverk. EPA har inte åberopat någon grund för förbud utan föreslagit det som en försiktighetsåtgärd i väntan på vetenskapliga och kliniska bevis för att undvika höga hälso- och ekonomiska kostnader.

Det är på intet sätt säkert att detta går igenom och det går stick i stäv med EUs ambition om digital kompetens hos dagens unga. Däremot kommer det säkert att bli en debatt om detta på ett eller annat sätt.

Märkliga kopplingar i Rapport

Jag har just sett SVTs nyhetsprogram Rapport klockan 18.00. I den nämns bland annat PISA-rapporten som publicerades idag (läs t.ex. i DN) där det framgår att elevernas resultat i skolan försämras bland annat inom matematik och läsförståelse. Det är en oroväckande läsning men det är egentligen inte detta som detta inlägg handlar om, snarare är det Rapports märkliga reportage som lyfter fram datorspelande ungdomar samtidigt som man berättar om Pisa-undersökningen. Vad jag förstår finns det inga kopplingar i Pisa-rapporten vilket egentligen också saknas i Rapports inslag. Däremot så får alla som ser inslaget en indirekt bild av att datorspelande påverkar skolungdom menligt och latent ligger ungdomar som spelar datorspel till grund för skolans problem.

Jag undrar hur man tänker på nyhetsredaktionerna och hur man så naturligt skapar denna koppling mellan dåliga resultat i skolan och datorspel. Visserligen talar man i inslaget om att det hela oftast bottnar samhällstillhörighet samt i vilken skola man går i snarare än något annat. Men bilderna talar sitt eget språk och det är det som vi kommer ihåg, dvs. Datorspelande=Dåliga resultat i skolan.

Det enda jag kan säga är till nyhetsredaktionen på SVT: Skärpning, vi betalar inte licensavgift för osakliga inlägg och fega kopplingar.