torsdag 7 maj 2015

Alla rusar åt samma håll...var det tårtan som lockade?

I måndags skrev jag ett inlägg om det kommande mötet om #tonen som sammankallades av RAU. Man gick ut och slog på stora trumman att nu skulle de stora aktörerna bjudas in för att diskutera viktiga saker. Till och med SVT tog upp denna träff. Man måste erkänna att RAU verkligen lyckades med att nå ut med sitt budskap. Vad man däremot verkar vara sämre på är att återge vad som avhandlades. Den enda som yttrat något vad jag vet är Elsemarie Hallqvist som var inbjudan utifrån sin rektorsroll. På hennes Facebooksida kan man läsa en liten sammanfattning över hennes intryck av samtalen och jag återger en mening från henne:
"Vi kom förstås inte fram till något för detta var bara en dialog och sedan får var och en ta med sig det ut i sina sammanhang och sina organisationer."
Men i övrigt har det varit helt tyst. Det Elsemarie talar om att ta med sig samtalet ut i sina sammanhang och organisationer verkar bara hon har förstått. Jag har via en Tweet (se nedan) stött på Peter Karlberg som representerar Skolverket såväl som Fredrik Svensson som stod för inbjudan men jag har mötts av tystnad. Jag hade kanske inte väntat mig något svar från RAU men däremot Karlberg som även gjort reklam för denna träff i en kommentar i Ylva Petterssons blogg.

Detta var som sagt en exklusiv träff där de som inte fått inbjudan var persona non grata. Jag vet att det var flera som önskade vara med, däribland Håkan Fleischer som en del menar har ett tuff attityd på Twitter men han var inte välkommen. Kanske vore det idé att plocka in de som debatten ibland har handlat om? Nu vet jag inte exakt vilka som deltog men inbjudna var enligt pressmeddelandet Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges elevråd-SVEA, Sveriges Elevkårer och Friends samt också Elsemarie Hallqvist.

Det som oroar mig men samtidigt roar mig är att när RAU kallar så rusar alla åt samma håll. Det är märkligt att denna fråga som inte på något sätt är en ny fråga helt plötsligt blir så oerhört viktig att man på kort varsel måste infinna sig. Givetvis handlar det om exklusivitet, dvs. att nu fick en del aktörer visa att vi är viktiga i detta men någon transparens eller dialog efteråt verkar inte finnas. Jag är inte ensam över att fundera över vad det hela handlar om, två Tweets återges nedan där Gunnar Valinders undrar om att träffen i måndags hade till uppgift att få oss att att flytta fokus från debatten om Rebel Learners som URs skolministeriet lyfte för någon vecka sedan. Medan Per Falk ställer samma fråga som jag ställt.


Min egen fråga till Karlberg/Svensson


Jag tycker att det är rimligt att om en fråga nu är så viktig för skolsverige att diskuteras så borde någon form av transparens vara rimlig. Om nu mötet var så viktigt för dessa organisationer så vore det givande för andra som inte var där, som inte fick komma in eller som läst om detta att få lite information. Eller så var det kanske tårtan som lockade?