onsdag 24 oktober 2012

Ett predestinerat lärande :-)

Det enda vi vet om framtiden är att vi ingenting vet

Det är många som har djupa veck i pannan när man funderar över skolan och dess framtid. En del letar efter quick-fixes medan andra vill fortsätta som förr. Andra tror att det är fler regleringar, kontroller och resultatanalys som är framtiden medan en del anser att det går att göra lite hursomhelst. En del tittar år Finland medan andra sneglar mot USA allt i ambitionen att finna vägar till att skapa en bättre skola.

Om vi istället sänker blicken lite och ser på våra barn som går i den svenska skolan så är de predestinerade att gå i en föränderlig värld där förutsättningarna ständigt förändras beroende på ekonomi, politiska beslut och ledning (om man vill påstå att skolan inte har förändrats så har man inte hela bilden klar för sig). Ena sekunden så satsas det på skolan och fort ska det gå medan det andra gånger kan ta lång tid innan något händer. Skolan har alltid varit så men det förefaller vara mer förändringar än tidigare både för elev såväl som lärare. Och förändring är väl bra?

Flera talar lyriskt om att vi har en ny generation som växer upp och som kommer ut på en arbetsmarknad där 60% (siffran varierar beroende på vem som talar) av yrkena som de kommer att arbeta med ännu inte finns. Detta låter ju fantastiskt och IT är medlet för att få dem förberedda för detta. Detta är ett intressant resonemang med tanke på att vi aldrig kan förbereda dem för framtiden då denna är höljd i dunkel och resonemanget bygger ofta på att alla i framtiden kommer att arbeta med IT. Men en del menar att vi visst kan veta något om framtiden, åtminstone kan vi lära dem att lära om. Vi kan lära dem att vara föränderliga och snabba...min fråga är: Hur ska vi kunna åstadkomma detta om vi själva inte kan det? När vi har en skola som ständigt förändras men som ändå har mål och resultat baserade på hur man inom den gamla skolan såg på lärande. IT kan nu och i framtiden hjälpa oss med att inte minst arbeta med mätbara mål, däremot blir frågor som handlar om värdegrunden alltid lika svåra att hantera och kan inte skötas maskinellt.


Det enda vi vet om framtiden är att det blir mindre av den


Hur förbereder vi då oss för att möta en oviss framtid? Jag tror att vi måste göra det på samma sätt som tidigare, att låta tiden gå och förstå att vi dels måste se över vår organisation inom skolvärlden men även inse att i framtiden kan det bli precis tvärt om än vad vi tror.

Den amerikanske TV-serien Revolution (se artikel i DN) är intressant utifrån detta perspektiv där kanske de nya jobben i framtiden är de gamla från förr. Se trailer nedan för filmen eller se serien, den är tankvärd även om den har sina brister. Jag är inte apokalyptiskt lagd men vad jag vill säga med detta är att vi inte kan veta mycket om hur vi skall vägleda elever och förbereda dem för framtiden. Däremot kan vi hjälpa dem med att se till att de har en så bred och kunnig grund att stå på som det bara är möjligt. Att tillse att de får fler perspektiv än det vi finner vid sökningar i Google eller i de appar som vi nyttjar, vi måste således sätta in oss i hur tekniken fungerar, hur den påverkar oss och hur den också begränsar oss ibland. Att vi inte accepterar auktoritära svar om vi inte fått pröva dem och att vi tillser att de förstår värdet av demokrati, lika värde och ansvar. Om vi kan få våra elever (och oss själva inte minst) att ha en god värdegrund, respekt för andra samtidigt som man har goda kunskaper inom olika områden, humaniora såväl som naturvetenskap och matematik liksom de så viktiga estetiska ämnena, allt detta varvat med idrott i alla dess former så kan vi förbereda våra elever inför framtiden. Dessa frågor har tyvärr blivit lite åsidosatta under senaste mandatperioden samtidigt som vi vet hur otroligt viktigt det är att arbeta med dem. Vad gäller teknikutveckling så kommer alltid etiken i efterhand som viktig ingrediens inom medicinsk teknik såväl som systemutveckling.



Men ett predestinerat lärande då...vad menar du med det kanske någon undrar. Tja, underligare begrepp än så har vi ju adopterat inom skolvärlden men vad betyder dessa?

tisdag 16 oktober 2012

Sökandets mysterium

Att leta och söka känns många gånger både jobbigt och tidskrävande, att inte få svar utan när bara fler frågor hopar sig känns övermäktigt. Samtidigt är detta så oerhört viktigt. Det pågår just nu ett sökande hos många pedagoger i landet. Inte minst ser vi det i Twitterflödena där man i torsdagarnas Skolchatt (#skolchatt)kan ta del av nyfikna och kunniga pedagogers tankar om skolan. Sökandets mysterium är något som jag vill uppmuntra fler att vara del i. I dagens informationssamhälle måste vi hela tiden förkovra oss, testa våra tankar och idéer med andra och utanför vår ordinarie kontext. Det är ni i denna miljö får motstånd och uppmuntran som vi inser hur viktigt det är att ständigt ifrågasätta och söka vidare. Annars blir det som i den animerade filmen nedan, vi ställer oss i köer och hoppas på att vi står i rätt kö och väntar på att någon ska leverera ett svar, vi byter för att snabbt bli klar och vi missar till slut målet.


Jag hör också många som säger att man måste få mer tid i sin tjänst för att kunna förkovra sig men frågan är om det måste ligga inom tjänsten? Jag anser att man inom sitt område ständigt måste uppdatera sig, läsa, diskutera och omvärdera. Detta måste ske jämt och inte under fortbildningsdagar, avsatt tid på onsdagseftermiddagen eller på en kurs. Vi har en tendens att vilja få betalt i pengar för varje stund som vi satsar på vår skola eller arbetsplats. Klart att vi ska ha betalt men vi får också betalt när vi i kunskap blir bättre, kunnigare och förhoppningsvis klokare. Detta är en ersättning som gör att vi kan gå vidare och i förlängningen innebär detta också mer betalt när vi med vår kompetens kan byta tjänst eller uppgift.

Vi blir aldrig färdiga och ofta tänker jag på Sokrates kända ord: "Den vise vet att han ingenting vet". Med det menar jag inte att jag är vis, på intet sätt, men desto mer jag läser och tar del av desto mer inser jag att jag inte vet någonting. 


Kanske slår jag in öppna dörrar för ni som läser denna blogg, ni är sådana som vill veta mer och tar tid till detta...för att det är viktigt. Vi ses på Twitter och andra ställen :-)

måndag 15 oktober 2012

20 anledningar till varför IT i skolan misslyckas

IT införs överallt och inte minst inom skolan. Detta sker på olika sätt och tyvärr hör man oftare om vilka problem som har uppstått snarare än alla fördelar som kan uppstå med IT i skolan. Orsakerna är många och jag har tillsammans med Marie Linder författat en lista över vanliga problem som ligger till grund för att man misslyckas eller får problem med införandet av IT i skolan. Denna lista är inte heltäckande och det finns en del som kanske inte känner igen sig alls. Detta är vi medvetna om men utifrån de möten vi har haft i olika sammanhang med skolledare, skolchefer, lärare, elever, föräldrar och politiker så ser vi att det finns mycket som går att göra bättre.

En del av punkterna anknyter till varandra och listan rankar inte värst till bäst eller tvärt om utan punkterna är listade utan inbördes ordning.

Marie och jag kommer att följa upp detta med en ny lista där vi kommer att visa på goda exempel samt lista vad som kan vara viktigt att tänka på för att lyckas med satsningen av IT i skolan.

Marie publicerar exakt samma presentation på hennes blogg i samma stund som jag publicerat detta och lista gärna fler orsaker till varför IT misslyckas i skolan i i våra kommentarer.

onsdag 10 oktober 2012

Jag tar mig friheten att utmana tanken på ett omdefinerat lärande

R Puentedura föreläser i Katrineholm
I Sverige har skolan fått möta en ny tanke i Ruben Puenteduras SAMR-modell som handlar om att vi inom skolan måste nyttja våra IT-artefakter till sin fulla potential och komma till en nivå som handlar om att omdefiniera lärandet. Det är en fräsch tanke och landar synnerligen väl hos många pedagoger, jag har själv bländats av idén.  Det finns en hel del skrivet om SAMR-modellen (Substitue, Augmentation, Modification, Redefinition) i Sverige och de som driver denna fråga starkast är utbildningskonsulten TÄNK OM som förefaller vara en del i Apples marknadsföringsstrategi i att få ut fler Apple-datorer i skolan. Puenteduras SAMR-modell kan du ta del av i en av hans handouts (se t.ex. denna).

I korthet handlar SAMR-modellen om att vi med stöd av datorer kan åstadkomma lärsituationer där vi kan åstadkomma sådant som vi inte annars skulle kunnat göra om vi inte hade en dator (här läser jag in Mac och iPad i detta resonemang och det är dessutom endast Apples fabrikat som nämns i Puenteduras föreläsningar). Många gånger nyttjas datorer i skolan mer eller mindre som skrivmaskiner och då blir datorn endast en ersättning för andra modeller (å andra sidan är detta oerhört viktigt för många elever som arbetar med att skriva till sig läsning). Detta är steg ett i Puenteduras SAMR-modell och således den lägsta nivån. Sedan kan man klättra upp i nivåerna och nå till ett omdefinierat lärande. TÄNK OM skriver följande under rubriken Kunskapssyn, pedagogik och omdefinierat lärande

Med hjälp av modern teknik och internet har skolan möjlighet att ge eleverna uppgifter som tidigare var omöjliga, det vi kallar omdefinierade uppgifter. Omdefinieringen handlar om att utnyttja alla de möjligheter tekniken ger – att inte låta datorn bara bli en skrivmaskin utan att också våga använda nya digitala tjänster för att ge lärandet nya dimensioner. Det kan handla om att koppla skoluppgifter till verkligheten och låta elever publicera material på webben eller om att använda simulatorer och kommunikationsplattformar.
Det hela låter bra men frågan är egentligen vad ett omdefinierat lärande innebär? Alla talar om det men jag ser inga goda exempel på vad det innebär i praktiken (jag kanske inte tittar på rätt ställen eller på rätt sätt)? Jag besöker många skolor och flera talar om ett omdefinierat lärande men när jag frågar dem vad detta omdefinierade lärande i praktiken innebär får jag få svar.  Puentedura ger några exempel inom flera ämnen vad ett re/omdefinerat kan innebära men frågan är om det egentligen handlar om ett omdefinierat lärande eller bara ny teknik?

Vi måste fråga oss hur vi kan definiera lärande. Om vi inte kan definiera något så blir det bra mycket svårare att omdefiniera något. Det finns en mängd olika definitioner av vad lärande är där vi t.ex. kan ta del av Vygotskij där lärandet ingår i en sociokulturell historisk process, eller p
edagogikprofessor Roger Säljö som talar om ett situerat lärande där det framgår att allt lärande, liksom våra tankar och handlingar ”ingår i, skapar och återskapar kontexter”. Per-Erik Ellström definierar lärande enligt följande: relativt varaktiga förändringar hos en individ som ett resultat av individens samspel med omgivningen”.

Forskare har inte slutit sig till en gemensam definition över vad lärande är. Gemensamt har dock de att lärande verkar ske i samspel med sin omgivning. Om nu detta stämmer så är frågan vad det skulle innebära om vi omdefinierar själva lärandet? Innebär det att lärandet inte sker i samspel med vår omgivning? Det tror jag få skulle hålla med om då det är i samspelet mellan andra samt även våra digitala verktyg (som oftast bygger på ngn social interaktion) som lärandet sker. Även om vi gör en film i datorn så gör vi den för att visa upp den för andra och i den processen lär vi oss i samspelet mellan den som skapat filmen och den som ser den. Eller om vi sätter upp en pjäs och spelar den i en virtuell värld som Second Life (Puenteduras exempel) så sker detta i samspel med andra på samma sätt som vi sätter upp en skolpjäs på den lokala skolan. Det är inte ett omdefinierat lärande utan det är samma lärprocesser om och om igen och vi har kunnat göra samma saker förut men på annorlunda sätt. Lärandets grundmekanismer kan antas fortfarande vara giltiga, d.v.s. det rör individens tänkande i relation till omgivningen. För att omdefiniera ett lärande 
så kanske vi bör rådfråga hjärnforskningen för att de skall kunna mäta vilka processer som sätts i gång i nya lärmiljöer. SAMR-modellen framstår som tämligen oprecis, men lätt "förförande"

Vi bör också fundera över om ett omdefinierat lärande innebär att eleverna förstår bättre eller lär sig bättre om man når upp till den hösta nivån (omdefinierat lärande). Det finns ännu inget som visar på detta och det kunde inte heller Puentedura bekräfta i det samtal jag hade med honom i augusti.

Om vi igen ser på de exempel som Puentedura ger i sin handout som jag länkade till ovan (och även här) utfirån resonemanget ovan så blir det mer komplicerat. Eller om vi ser på begreppet omdefiniera utifrån att t.ex. transportera sig. När bilen kom så skulle man kanske säga att vi har omdefinierat resandet, eller? Kanske inte, det är samma sorts förflyttning vi talar om men bara med ett nytt fordon. Om vi däremot kunde transportera oss genom att “beama/teleportera” oss såsom man gör i Science Fiction serien Star Trek så skulle vi kunna omdefiniera resandet. Eller om vi leker med tanken om att omdefiniera tänkandet, vad skulle det innebära (det ligger dessutom mycket nära lärande)? Jag har inget svar på vad ett omdefinierat tänkande skulle kunna innebära och på samma sätt är det med lärandet tror jag. Vi kan skapa nya miljöer som stimulerar lärandet, jag tror definitivt att Vittraskolan Telefonplan har lyckats åstadkomma något spännande med den arkitektur som inte längre handlar om traditionell skolbyggnad. Vi kan skapa förutsättningar för ett individuellt lärande med små klasser där läraren får tid till att bidra till den enskilde individens kunskapsresa och där vi idag vet att det som är synnerligen viktigt för en elevs framgång är läraren.
Docent Jonas Linderoth har i inlägget diskussionen om en digitaliserad skola är meningslös på ett intressant sätt angripit frågan om vad det innebär att tala om digitaliseringen i skolan och skriver:

"Frågan är nämligen om ”digitalt” och ”digitalisering” kommer vara meningsfulla begrepp i framtiden? Jag skulle inte sätta mina krediter på det. Vi nämner inte idag elektricitet som en aspekt av det samhälle vi lever i. Ändå kan man utan större fantasi föreställa sig vilka enorma förändringar el har inneburit för människors levnadsvillkor på en rad olika sätt. Trots att el varit en förutsättning för utbyggnaden av gatubelysning och telegrafen är dessa båda innovationers sätt att förändra våra villkor ytterst olika. Det vill säga det finns ingen meningsfull kunskap i att relatera den elektriska belysningens förändringar av stadslivet till de nya kommunikationsmöjligheter telegrafen innebär på grundval av att dessa båda uppfinningar förutsätter el. 
På samma sätt finns det inte mycket som är gemensamt mellan alla de olika innovationer som använder digital teknik. Ändå är det precis så som digitalisering i skolan diskuterats sedan slutet av nittiotalet. Därigenom lever vi också med en pedagogisk diskussion som rör sig på en så abstrakt och hypotetisk nivå att den också är meningslös."

Digitalisering, informationskompetens och omdefinierat lärande, begrepp som kanske mer förvirrar än skapar klarhet.

Eller som en kollega till mig uttrycker det: Omdefinierat lärande tenderar nästan bli en slags klyscha för att märkvärdiggöra, skapa osäkerhet och få människor att "haka på" för att tro att de inte är up to date. Det kan förstås driva på försäljningen, men nog mer tveksamt vad gäller att utveckla lärandet (didaktiken/pedagogiken). Att definiera lärande är ett komplext problem som nog inte låter sig omdefinieras på grund av att nya artefakter tillkommer.


Jag säger inte att jag har rätt men jag tar mig friheten att utmana tanken på ett omdefinerat lärande. 

tisdag 9 oktober 2012

Följ din värld

Google maps har förändrat vår syn på världen, när jag om några veckor åker till USA så har jag redan i förväg tagit reda på exakt var jag ska bo och hur jag enklast tar mig från punkt A till B. Att man nu också kan via Googles street view funktion nu också kan besöka olika områden i vattnet är fantastiskt, se film nedan.

Följ din värld via Google
Men jag har ofta funderat över hur ofta Googles kartor uppdateras och nu finns det en tjänst som gör det möjligt att få veta detta och dessutom få veta hur ofta ett särskilt område eller plats uppdateras. Google har lanserat tjänsten Follow Your World vilket innebär att jag kan välja ut vilken plats som helst i världen via Google maps  och sedan få ett mail varje gång just denna plats uppdateras antingen i Google maps eller Google Earth. Detta är spännande med tanke på att man då kan få en bild av hur aktuell information egentligen är på nätet samt om man dessutom lägger några markörer över delar av världen som är "heta" av olika anledningar så kan man nog få mycket att diskutera om. Eller varför inte låta varje elev i en klass markera ett särskilt område som man sedan får rapportera om när en uppdatering har skett. Vi har globala barn numera...utmana dem att följa sin värld.


måndag 8 oktober 2012

Sökandet efter den heliga Graalen

Den heliga graal i en illustration av Arthur Rackham. 
Vi känner till historien om den heliga Graalen, eller snarare myten om Graalen som handlar om det kärl som Jesus och lärljungarna drack ur vid den sista måltiden. Samma Graal menar man är den som man samlade upp Jesus blod i när man stod under korset där Jesus korsfästes. Berättelser som inte nämns i Biblen utan har uppkommit under 600-talet. I vilket fall har flera försökt att finna denna bägare då man trott att den kan omfatta gudomlig kraft.

Ibland känns det som att vi idag på nytt jagar efter dessa bägare men nu i form av IT-lösningar eller artefakter. Ungefär med en tanke om att bara jag har rätt teknik så kommer mycket att bli enklare. Jag kom att påminnas om Graalen när jag läste ett inlägg på sidan PC Pro där en skola i USA som gått över till att nyttja iPads i undervisningen nu önskade gå tillbaka till att använda traditionella datorer istället (se artikeln: The school that swapped its laptops for iPads...and wants to switch back again).

Artikeln är en sorglig läsning då man mellan raderna kan läsa att här har man inte tänkt till ordentligt utan valt att byta verktyg utan att fundera över vad man vill göra med dessa. Graalen ansågs innehålla stor kraft vilket skulle kunna innebära att Graalens ägare kunde vinna krig med dess hjälp, lite av samma känsla får jag när jag läser om detta exempel. Bara för att det blev något nytt (det kunde lika gärna vara en Androidplatta som en iPad). Jag upplevde för en tid sedan en liknande sak då jag fick ett mail från en lärare på ett gymnasium som ville att jag skulle ge min bild av att nyttja iPad i undervisningen. Läraren skrev också att man arbetat med en-till-en men det fungerar inte så bra med de datorer man har nu samt att satsningen har blivit så dyr att man inte längre hade råd att köpa miniräknare till eleverna.

I detta brev är det många underligheter. För det första löser inte iPaden problemen man har, de ligger snarare i den pedagogiska ansatsen som inte verkar genomtänkt. Att inför iPad i detta läge lär snarare komplicera det hela ytterligare än att göra någon nytta. Att man sedan inte har råd med miniräknare är en intressant passus med tanke på att de redan har avancerade miniräknare...i datorn.

Nya artefakter kommer hela tiden, en ny smartphone fick enorm uppmärksamhet för någon vecka sedan och snart kommer det kanske en ny lite mindre iPad. Kommer detta att lösa problemen man har i skolan...givetvis inte, de kan i och för sig vara goda komplement till skolan men de har i sig ingen inneboende kraft. Den kraften finns hos varje lärare...ibland latent, andra gånger så oerhört tydligt.