tisdag 29 november 2016

Integritetens död är nära

I en digitaliserad värld är våra liv allt mer spårbara och det förefaller som att gränserna för vår personliga integritet överträdes gång på gång. Vi har snart inget som helst privatliv så länge vi nyttjar våra digitala enheter. Vi känner alla till detta men det är få som vidtar åtgärder för att om möjligt minimera vår synlighet.

Storbritannien är på väg att bli ett av världens främsta övervakningstillstånd och kommer nu inom kort att tillåta polis och underrättelsetjänster att spionera på sitt eget folk till en grad som saknar motstycke för en demokrati. FN: s integritetschef har kallade situationen "värre än skrämmande". Edward Snowden säger följande om the Investigatory Powers Bill: "the most extreme surveillance in the history of western democracy."Den nya regleringen som går under namnet Operational Case for the Retentionof Internet Connection Records innebär att varje medborgare kommer att övervakas på sådant sätt att historiken över alla sidor som jag som användare besöker kommer att sparas i en särskild katalog upp till ett år. Där loggas när, varifrån, hur länge du besöker en sida samt viss information om din dator. Det handlar även om att appar mm som jag har på min mobiltelefon kommer att övervakas. Denna data kommer sedan polisiära myndigheter att kunna hämta ut för de syften som de anser kräver denna data. Det bör tilläggas att du som besökare av en sida inte blir övervakad exakt vilken sida du är på men däremot vilken adress som du besöker. Om du är på denna sida registreras det inte att du kanske läser just denna post men däremot att du är inne på adressen etik.blogspot.se.

Landet som har flest övervakningskameror i världen tar alltså nu nästa steg i övervakningshysterin allt i syfte att skapa ett fredligare samhälle antar jag, men frågan är, vilket blir resultatet? Och när kommer Sverige att vilja ta nya steg för att övervaka oss? Nu börjar dock motståndet i Storbritannien att öka och fler än 134 000 personer har skrivit under en protestlista för att förhindra att lagen träder i kraft, mer om detta på Repeal the new Surveillance laws (Investigatory Powers Act) och  Business Insider.

Vi talar ofta om att skolan ska bli bättre på att arbeta med IT, men det som krävs nu är också att skolan kanske måste arbete med hur vi döljer oss på nätet, inte minst för att få information som inte är direkt anpassad för mig men även för att barn inte skall bli föremål för övervakning av denna sort.

Vad ska vi göra som användare? Ska vi börja att använda oss av krypterade nätverk och kommer det att bli olagligt just med tanke på att myndigheterna vill ha informationen om oss användare. Och är det inte myndigheterna som vill åt vår data så är det företagen. Är vi villiga att lämna etablerade platser för att skydda vår integritet, är det troligt att flera av mina vänner vill lämna Twitter för att gå över till t.ex. Mastodon som är en ny open source social plattform för korta texter? Troligtvis inte.
Mastodon
En annan kanske säger, men det gör väl inget om jag spåras på nätet, jag har inget att dölja? För dig som tänker så ber jag innerligt...tänk igen. För nu börjar vi att närma oss en brytpunkt där vi inte längre talar om  Orwellsk "Storebror ser dig", detta är många gånger värre.

torsdag 15 september 2016

Vilket är bekvämlighetens pris i vår digitala värld?

Ett kort inslag på Vetenskapsradion angående vad våra smarta prylar gör med oss fick mig att fundera över var vi är på väg i vår yrvakna aktualitetsjäkt efter snabbare data, mer info om var vi är och var vi är på väg. Enligt en brittisk studie så gillar många att köra bil, men forskningen går allt mer mot att bilar skall köra själva. Frågan är om vi vill dit egentligen? Inslaget på Vetenskapsradion refererar till en artikel som forskarna Jan Norin och Nasrin Olsson författat under titeln: The Internet of Things and convenience. Med all information som vi delar med oss så blir vi snart styrda som marionettdockor menar Norin i reportaget. Det här inslaget kommer passande när nya mobiler har presenterats under veckan och där en smart klocka kan göra så mycket, men samtidigt så samlar den in så mycket om oss.

Var går gränsen för dessa smarta funktioner egentligen? När kommer vi som enskilda individer stressas ihjäl av att t.ex. Google eller Apple redan innan vi själva vet vad vi vill berättar det för oss? Vad händer med vår vilja och hur styrda blir vi av våra tidigare vanor? Finns det inte poänger med att vänta? Rektor Marita Hilliges (högskolan Dalarna) brukar ibland säga att det finns ett värde i väntan, väntan gör något med oss som är positivt för danandet av karaktären och belöningen blir så mycket större när den inte kommer omedelbart.

Och kan det vara så att vi ibland måste få vara ineffektiva? Att köra bil själva istället för att bara åka med? Eller få rätt att glömma saker ibland för att i kölvattnet av detta misstag antingen lära sig något nytt eller få uppleva oväntade händelser. För en sak är säker, om vi får allt mer teknik som kommer att leda oss kommer vi inte att få uppleva det oväntade, utan bara det vi redan visste och kunde ana.

fredag 26 augusti 2016

Måste du acceptera nya användarvillkor? Läs dem åtminstone först...det kan vara livsviktigt

I onsdagens blogginlägg skrev jag om att det är möjligt att i viss mån styra vilken reklam som Facebook visar mig, se Här tar du reda på nästan allt Facebook vet om dig. Än viktigare är det kanske att förstå vilken information Facebook har om mig. Det mest intressant här är att vi i viss mån tror att vi kan kontrollera vilken information som Facebook har om oss. Men bilden är mer komplicerad inte minst med tanke på att Facebook äger flera andra produkter som många av oss nyttjar, såsom Instagram och WhatsApp. Tankarna med dessa uppköp är givetvis flera, dels handlar det om att köpa upp konkurrerande tjänster men i och med att Facebook äger dessa tjänster så finns det klart möjlighet att samköra dem. Ni som har WhatsApp kanske har fått ett meddelande idag om att det är nya användarvillkor för tjänsten. Om du tar dig tid att inte klicka på acceptera på en gång utan läser de första styckena så framgår det i texten att WhatsApp och Facebook samkör datainsamlingen för att
"förbättra våra tjänster och erbjudanden, som att motverka spam i appar, ge produktförslag och visa relevanta erbjudanden och annonser på Facebook".
Det innebär att om du accepterar dessa villkor kommer Whatsapps information som du delger där nyttjas av Facebook. Det gäller inte bilder eller text som du lägger upp men information om vad du är intresserad av eller vad dina vänner är intresserad av kan nyttjas av Facebook.

När du får upp frågan på WhatsApp om att godkänna de nya användarvillkoren finns det anledning till att inte tacka ja.

Den stora frågan är...vad händer när ett företag som Facebook äger fler och fler andra tjänster? Både Facebook och WhatsApp har över en miljard användare, i flera fall är det säkert samma användare men det förmildrar inte problemet. Faktum är att dessa informationsjättar som Facebook, Microsoft, Google och Apple har kraft genom den information som de "äger" till att störta regeringar och skapa oro i världen. De kan med de enorma dataresurser som de sitter på bygga ett gigantiskt pussel för att kartlägga det mesta. Det återstår att se om EU kommer att reagera på detta när två mycket stora tjänster samkörs.

För dig som läser detta känns det smått omöjligt att hantera denna information. Vad ska man som enskild individ göra? Är vi villiga att lämna sociala medier som Facebook och Instagram? Dessa tjänster är idag en del av oss och utan dem så känner vi oss utanför. Kanske är det dags att lämna och börja om för någonstans har hela internets idé om en värld där alla kan delta på lika villkor urholkats. Internet styrs nu av ett fåtal aktörer som bara får mer och mer information av oss. Telia premierar de kunder som surfar på Facebook, Instagram, Messenger, WhatsApp, Twitter och Kik genom att erbjuda dem obegränsad och gratis surf på dessa tjänster. Tre premierar de som lyssnar på musik via Spotify, Deezer, Tidal, Google Music, SoundCloud eller Apple Music medan andra tjänster kostar surfmängd.

Det är tydligt att något bekymmersamt är på gång där nätet dras åt och där vi snart är riktigt nära att halas in.


onsdag 24 augusti 2016

Här tar du reda på nästan allt vad Facebook vet om dig

Facebook är skrämmande bra att rikta annonser. Dessa annonser bygger på oerhörd mängde information som vi själva valt att ge Facebook utan att vi kanske ens reflekterat över det. Våra politiska sympatier, vilken teknik vi använder och vår plats är givna delar i det som Facebook vet om oss. All information är lovligt byte för att kunna ge oss en så individinriktad, specialanpassad upplevelse som möjligt. Vad Facebook gör är att försöka kategorisera oss i ett antal olika kategorier som exakt skildrar vilka vi är och vad vi kan vara intresserade av. Enligt uppgift så arbetar Facebook med en teknik som inte bara ger oss det vi vill ha utan även kan förutsäga vad vi vill ha innan vi ens vet om det själva.




Men vad bygger då Facebook sin bild av mig på för data? Du kan faktiskt ta reda på rätt mycket om det genom att besöka din annonsprofil här. Här radas data om dig upp snyggt och prydligt och mest intressant blir det om du går in under rubriken "Livsstil och kultur" så får du oerhört mycket information över vad Facebook vet om dig. Jag ser tydligt vilken mobiltelefon jag har, att jag har tonårsbarn mm mm. Det som är positivt är att du via denna sida kan ta bort sådant som du inte vill bli förknippad med av Facebook och det kan vara klokt att se över dessa inställningar mer än en gång.

Kanske är det dags att ta digital kontroll över de delar som vi faktiskt kan påverka.

torsdag 18 augusti 2016

Framtidens lärande är bakom oss

När det talas om IT och lärande är det inte sällan i termen av "framtidens lärande" med fokus på det som kommer. Framtiden är något som alltid är bättre och mer hoppfullt än nutiden vilket gör att begreppen ofta skapar förhoppningar om att lärandet i framtiden kommer att bli bättre. Ambitionen är riktigt, lärandet kan säkerligen bli bättre men framtiden måste inte innebära att det är bättre, kanske blir det sämre. Framtiden är ett svårt begrepp då den är så otroligt subjektiv för enskilda individer. Min framtid handlar kanske om något helt annat än för dig som läser denna text. "Framtidens lärande" handlar kanske om att datorer i hög grad säger mig vad jag bör lära mig eller att vi kanske t.o.m kan "programmera in" kunskap i våra hjärnor? En framtid vi inte vet något om och som kan ändra sig mycket snabbt. Ett tydligt exempel är detta med Pokémon Go som helt förändrade spelbeteendet hos många gamers. Där flera valde att gå ut på gator och torg för att jaga Pokémons och kläcka ägg. En person jag talade med berättade att hans vän som innan Pokémon Go satt flera timmar framför datorn varje dag nu var ute hela dagarna och hade gått totalt sex mil den senaste veckan.

Saker och ting förändras, som alltid. Men framtiden vet vi inget om och saker och ting uppstå som en blixt från klar himmel.

En gammal uppfattning om tid från grekerna är att framtiden inte ligger framför oss utan istället bakom oss. Liksom att stå i en flod, vattnet forsar förbi oss och det kommer bakifrån. Framtiden kommer och passerar oss och vi kan inte se längre fram än vad vattnet visar oss. Vi kan se hinder inom överblickbart avstånd, men bortom detta är allt dunkelt. Framtiden är alltså enligt denna bild nu, i detta nu möter framtiden oss.

Kanske är det en knepig filosofisk liknelse, men lika knepigt är det att tala om framtiden och särskilt med fokus på IT och lärande. Bara för att det är mer digitalt betyder det inte att det är bra. Bara för att vi har appar som påminner om skolböcker så är det inte bra, den fråga vi skall ställa oss, hur landar detta hos den enskilde eleven?

Framtiden är redan här och allt bortom framtiden vet vi inget om, men det ger oss förhoppningar om en bättre värld, även om vi inte har skäl till att egentligen tro det.


måndag 15 augusti 2016

IT i gymnasieskolan. Distraktion eller tillgång?

Nu är det snart dags för skola igen. Efter 10 veckors sommarlov kommer hundratusentals elever att igen mötas och den digitala interaktionen sätter igång igen. Nu kanske även just din skola har ett s.k. Pokestop på skolgården vilket gör att fler Pokémons kommer att finnas tillgängliga runt skolan. Mobilen kommer återigen att debatteras flitigt inom skolvärlden och frågan är hur den påverkar oss?

I våras arbetade jag vid en gymnasieskola och fick möjlighet att fråga eleverna på två gymnasieskolor hur IT påverkade deras vardag och skoltid. Huruvida IT blev till en resurs eller en belastning för eleverna. Av de 144 svaren som inkom har flera intressanta frågor dykt upp vad gäller hur vi arbetar med IT i skolan. Bland annat ställer jag mig frågan hur vi mer aktivt kan arbeta med IT i skolan så att fler känner sig sedda och bekräftade men även funderar jag över om det kanske krävs lite grundläggande kunskaper hos eleverna hur en mobil faktiskt fungerar både vad gäller integritetsfrågan men även en sådan enkel sak som att ställa mobilen på stör-ej läge över natten så att man sover väl utan att bli störd. Den grundläggande frågan är för mig nu...varför ser vi så ofta på mobilen trots att vi kanske inte ens vill? Vilka mekanismer är det som gör att mobilen har en sådan lockelse?

I vilket fall, rapporten finns att ta del av genom att gå in på denna länk: Gymnasieeleven och IT.


tisdag 10 maj 2016

Mobiltelefonen i skolan-lyssna inte på "proffs-tyckarna"

Debattartikel från DT 
Jag vet snart inte längre hur många gånger mobiltelefonens vara eller icke vara i skolan har dykt upp på denna blogg. Tidigare handlade debatten primärt om mobiltelefonen som verktyg för mobbning. Nu är fokus i högre grad huruvida mobiltelefonen stör och distraherar eleverna under lektionstid eller ifall mobilen kan vara ett stöd i undervisningen. Givetvis är svaret på båda dessa frågor: JA!

I Lärarnas Nyheters Pedagogiska Magasin lyfter ett flertal forskare vid Karlstads Universitet denna fråga under rubriken: Förbjud inte telefonen-använd den! där de skriver bland annat följande:
Vi menar att ett generellt förbud av mobiltelefoner i klassrummet inte är en framkomlig väg i vårt digitaliserade samhälle. Det finns inget som hindrar att enskilda lärare, vid behov, samlar in mobiltelefoner eller tillfälligt begränsar användningen utifrån didaktiska avvägningar. Men viktigare är att undervisningen bidrar till att eleverna utvecklas till kritiska användare av digitala tekniker. Unga och vuxna behöver tillsammans diskutera och synliggöra användningen av, och bakomliggande marknadsintressen kring, exempelvis olika appar. Elever behöver stöd för att få syn på under vilka villkor deltagande på olika sociala forum kan ske. De behöver också hjälp av skolan för att urskilja på vilket sätt digitala redskap inrymmer såväl möjligheter till lärande och social gemenskap som potentiella risker för exempelvis kränkningar.
Ovanstående argument är okontroversiella enligt min mening men samtidigt så funderar jag över vilka vuxna det är vi talar om? Här tror jag att det i hög grad behövs vuxna föräldrar som tar sitt ansvar och faktiskt sätter sig in i vad skola handlar om och hur IT kan införlivas i undervisningen. Det mest anmärkningsvärda är att det är samma föräldrar som ger sina barn riktigt avancerade mobiltelefoner som också vill förbjuda dem i skolan. Ofta ser inte vuxna sin egen del i detta men är inte sena med att klaga på skolan som inte sätter gränser och regler.
Artikel från Allehanda

Men i lokalpressen, i TV och på den politiska agendan så är det regler och förbud som gäller. Problemet är att det just nu är för många som tycker saker och ting om detta. "Proffs-tyckare" kallar jag dem ibland lite raljant. Bara för att man är namnkunnig förälder eller en föreläsare så har man också expertkompetens inom detta område. "Idag ser vi varje dag inslag i media om hur oroligt det är i våra svenska skolor" kan vi läsa i artikeln från DT. Det som kanske missas här är att det finns krav på digitalisering i skolan och då går det kanske inte att helt kategoriskt påstå att mobiler inte skall få finnas i skolan?

Frågan är komplicerad i vilket fall. Jag har själv genomfört en undersökning på två gymnasieskolor som jag just håller på att sammanställa där det framgår att flera elever har svårt att slita sig från mobilen. Frågan är ifall det är mobilens fel eller om det kanske finns andra skäl till varför mobilen står i sådant fokus? Det jag inser i min undersökning är att vi kan inte kategoriskt säga att något är rätt eller fel, särskilt inte när vi inte har underlag för det vi talar om. min undersökning visar på att det finns goda skäl ibland att ha mobiltelefonen på men mest intressant är att många elever också inser att de ibland tappar koncentrationen pga mobilen.
En skärmbild av en av frågorna från min undersökning

När vi börjar att få underlag, då kan vi också börja att fundera över vad vi behöver göra i skolan när det handlar om mobiltelefonen. Vi har definitivt inte underlag då vi läser tidningsartiklar som skriver om skolan utan detta måste ske I skolan av lärare och forskare som kan analysera informationen mer ingående. Annars får vi som vanligt en hel drös med "proffstyckare" som tar utrymme i mediebruset och som oroliga föräldrar gladeligen delar i sociala medier.

Nedan, de senaste dagarnas skörd av artiklar om mobiltelefonen i skolan. Läs dessa kritiskt:




måndag 7 mars 2016

Mobiltelefonen och paniken

Jag läser debattartikeln på Surfalugnt.se där Elza Dunkels tillsammans med bland andra sociala medier experten Nina Jansdotter och Telenors telefonjoursansvarige Lina Sundqvist för Nätpratsjouren för föräldrar skriver om hur vuxna måste tala med sina barn istället för att förbjuda. Läs artikeln, Vi vuxna måste mota paniken i grind.

Artikeln är sund och egentligen svår att argumentera emot, det är korrekt att förbud kan hämma barns utveckling vad gäller förtroende och tillit. Flera exempel presenteras där skolor tagit över det ansvar som borde ligga på föräldrarna och inte skolan. Jag har under så många år träffat föräldrar och lärare på fortbildningsdagar och föräldrakvällar och de jag träffar är just de föräldrar som är intresserade av sina barns liv och vardag. Däremot kommer aldrig de föräldrar som man egentligen skulle behöva nå. Det är dessa vuxna det handlar om i artikeln. I den bästa av världar så talar alla vuxna med sina barn som man har ansvaret för...i den bästa av världar. Den lever vi inte i. Tvärtom, vi lever i en värld där man samtalar allt mindre med varandra. Där vuxna sitter framför datorn eller TVn under middagen och i bästa fall äter man samtidigt. Vi lever i en värld där det är fel att sätta gränser vilket det ibland behövs göras. Vi måste sätta gränser för hur mycket godis vi sätter i oss, eller hur lite mat någon kanske får i sig och svälter sig själv. Men när det gäller mobiltelefoner eller datorer så blir vi oklara över hur vi skall hantera det hela.

I dag rapporterar försäkringsbolag If om att många unga har sömnproblem pga sociala medier och mobiltelefonen (se SVTs reportage Sociala medier bakom försämrad sömn hos unga) och det är helt klart att många unga (och vuxna) har svårt att kunna koppla ifrån och koppla av.

Nu till frågan...vems ansvar är det? Givetvis är det vuxenvärldens ansvar men när vuxna inte axlar detta ansvar, då får skolan ta det ansvaret och ta värdefull till från undervisning till att arbeta med frågor som föräldrar tidigt borde lärt sina barn. Skolans anställda nätvandrar när inte föräldrar tar sitt ansvar och många skolor känner att det varken finns tid eller resurser till detta. Min fråga är...vad gör skolor som inte klarar av detta? Är det så underligt när det är kaos i klassrum att skolor väljer att förbjuda när varken resurser finns eller föräldrar tar sitt ansvar för sina barn?

Det går inte att argumentera emot artikeln på Surfalugnt, för i grund och botten så är det korrekt att samtal alltid är det bästa. Men...vi lever inte i den bästa av världar och verkligheten ser så annorlunda ut på många skolor att samtalen ligger långt borta i en situation då förbud krävs innan samtal kan sättas igång.

Problemet är kanske inte att vi måste mota paniken i grind utan att vi istället faktiskt skulle behöva lite panik hos många vuxna som fullständigt ignorerar att ens barn mår dåligt, om de ens lägger märke till det?

fredag 26 februari 2016

Att dölja det synliga och fokusera på det osynliga

I en digital värld så krävs det uppkoppling. Vi är idag alltid online och till det krävs det mobila nätverk och wifi-nätverk, något som vi tar för givet. Men tänk om vi kunde visualisera dessa nätverk och se hur dessa signaler från trådlösa nätverk och master omger oss? Hur ser detta osynliga egentligen ut?

I ett konstnärligt projekt skapade designern Richard Vijgen en app som via augmented reality visualiserar radiovågorna från master, wifi-knytpunkter, satelliter och smarta telefoner i ett gränssnitt som påminner om Matrix. Överallt har vi radiovågor omkring oss. Appen noterar även hur radiovågor rör sig i sladdburna nätverk (ethernet) och om man för telefonen mot sin dator på skrivbordet så ser man en ökad aktivitet där än på en tom yta.

Jag testade appen på högskolan Dalarnas bibliotek i Falun (se film nedan) och det går inte att utröna vilka nätverk det är man ser vågor från, vi får dock noteringar om master som finns flera kilometrar bort  såväl som accesspunkter i närheten. Appen är inte till för att se om det är bättre täckning på det ena eller det andra stället utan visualiserar alltså endast radiovågorna.


Våra teknologiska landskap är ofta osynliga och denna app gör det omvända, döljer det synliga och visar vår icke-synliga värld.

Denna app kommer säkert att nyttjas för att lyfta fram strålningens skadliga effekter (vilket vi vet mycket lite om). För mig är den främst en fantastisk möjlighet att just ta del av en dold värld som jag så gärna vill veta mer om.

För mer information se Architechture of Radio där det också finns länkar för att ladda ned appen till iOS och Android.

torsdag 25 februari 2016

Gör dig själv en tjänst...gå igenom din mobils integritetsinställningar

Vi älskar våra mobiltelefoner, vi kan inte leva utan dem och de fungerar så bra, ger oss den information vi efterfrågar och vet nästan på förväg vad vi behöver. Utvecklingen är given och bygger på smarta algoritmer som beräknar våra vanor, ser var vi befinner oss, vet vad vi lyssnar till, när vi tränar, vilka vi ringer, när vi ringer eller meddelar dem och vilka appar vi nyttjar. Detta sammantaget ger mobil och apptillverkare ett enormt dataunderlag för att göra mobiler och appar ännu bättre.

Det goda kommer med en baksida och det är just hur vår information och våra vanor nyttjas i den digitala utvecklingen. Enligt en studie från Carnegie Mellon University mars 2015 visar det sig att appar som nyttjas i mobilen (såsom Facebook mfl) nyttjar min mobiltelefons position uppemot 2500 gånger per vecka, se Message That Grabs Attention: "Your Location Has Been Shared 5,398 Times" . Frågan är om vi verkligen behöver dela vår information så frekvent eller om vi ens är medvetna om detta?
Pew Internet Research Centers app central

Pew research Center i USA har publicerat en tjänst där de lyft fram 18 populära appar som går att ladda ned via Google Play Store och vilken information dessa appar kommer åt i din telefon. Det är en intressant läsning där man ser att en del appar skannar din telefon för att se vilka andra konton du skapat i andra appar, eller vilka kontakter du har i telefonen. Om man granskar dessa appar och vad de vill komma åt för information så inser man rätt snart hur många andra som har tillgång till mitt privatliv. Frågan är bara...hur många och vilka är dessa?

Jag tror att det är av stor vikt att vi sätter oss in i vad integritet och säkerhet betyder för oss idag men för många är det svårt att ens veta hur och vad man skall göra för att ändra inställningarna i min telefon. Detta har Internetsstiftelsen i Sverige (IIS) tagit fasta på och skapat en mycket bra guide för att kunna ändra inställningarna.

Jag rekommenderar alla att gå in på IIS guide: Kom igång med säkrare mobiltelefon! som är författad av Anders Thoresson där du får kunskap om bland annat följande:

• Om säkerhetsproblem och annat som påverkar din integritet när du använder en mobiltelefon.
• Generella beskrivningar av de problem som finns.
• Tips om inställningar för Iphone, Android och Windows Phone.

Även om du inte gör några förändringar i din mobil och i dina appar så får du en större förståelse över vilken information som sprids om dig och i vilka appar. Detta borde vara en skyldighet idag för att om möjligt återfå lite av vår personliga integritet.