måndag 20 april 2015

"De är blott hjälpmedel, men som sådana kan de ibland vara ovärderliga"

För en tid sedan fick jag frågan...varför är det bra med forskning inom IT i skolan? Vi får ju ändå aldrig några svar. Svaret var att jag själv anser att forskning alltid är viktigt, oavsett om vi får svar eller ej så kommer vi allt närmare trovärdiga resultat. Vi vet mycket men vi kan alltid lära oss mer. I debatten om IT i skolan är detta oerhrt viktigt.

I kölvattnet av debatten om att slänga ut datorn ur klassrummet (se DN den 2015-04-17) där en lärare beskriver upplevda problem med datorer i klassrummet. Till det kom utbildningsministerns utspel om mobiltelefoner i skolan (se tidigare inlägg). Sedan slänger Computer Sweden upp den något underliga rubriken: "Nu är det bevisat-barnen blir bättre i skolan med surfplattor" vilket är en artikel som bygger på bl.a. Åke Grönlunds forskning vid Örebro Universitet och visar på att det är viktigt att ha en pedagogisk modell när man arbetar med IT i skolan (I Computer Swedens rubricering låter det snarare som att lärplattor är lösningen på skolans problem).

I DN debattsvar till artikeln den 17/4, ”Hur datorn används är helt avgörande”,  idag kan vi läsa om en hitintills opublicerad studie som visar på att med rätt pedagogisk modell kan alltså resultaten bli bättre och det med tekniska hjälpmedel. Egentligen är det inget som förvånar en, det vet vi sedan lång tid tillbaka men av någon outgrundlig anledning så har fokus så mycket legat just på tekniken. Kanske kan det bero på att det finns stora kommersiella intressen i att sälja datorer (och pedagogiska upplägg ) till skolan.

De mest befriande meningarna i artikeln är enligt min mening:
"Tekniken i sig ger inga vinster – med stor sannolikhet tvärtom förluster. Det är därför pedagogisk utveckling som är nyckelfrågan för skolan just nu. Det är dags att sluta räkna datorer och i stället fokusera på arbetsmetoder – hur kan vi bäst använda tekniken?"
Tänk att det tog så många år att nå hit...vilket vi redan visste egentligen. Jag kommer att återigen tänka på tankar om teknik som återfinns på sidan 143 i boken Att vara lärare av Martin Bäcklin från 1948!

"De tekniska hjälpmedlen för undervisningen lär man känna så småningom, men bekantskapen bör inte uppskjutas för länge. Läsfolk har ibland rätt grumliga begrepp om maskiner. Det känns ganska genant, när t.ex. en baloptikonlektion kommer av sig vid ingången, därför att man inte behärskar apparaten. Jag har sett skådespelet rätt många gånger. 1946 års skolkommission föreslår, att en specialkurs i användandet av tekniska hjälpmedel (skrivmaskiner, dublikatorer, grammofoner,- epidiaskop för skioptikon- och baloptikonbilder, filmapparatur, radioutrustning) skall inläggas i lärarutbildningen. Jag skulle vilja rekommendera mina läsare att ta del av kommissionens motiviering (betänkandet s. 472 ff.). Enligt min mening är det angeläget, att förslaget beaktas. Den åsikten kan man hysa utan att förfalla till yrvaket aktualitetsjäkt eller till övertro på de tekniska hjälpmedlens betydelse. De är blott hjälpmedel, men som sådana kan de ibland vara ovärderliga."
Ur Almqvist & Wiksells serie: Handböcker för lärare, 10. 1948

söndag 19 april 2015

Mobiltelefonen i skolan - igen!

I ekot i fredags kunde vi höra utbildningsminister Gustav Fridolins önskan om tydligare regler för hur mobiltelefonen skall nyttjas i skolan. Frågan har kommit upp gång på gång och jag har själv skrivit ett antal inlägg om detta i denna blogg (och just nu så ökar tillströmningen till bloggen då många funderar över debatten).


Nu har vi en ny regering och oavsett färg så aktualiseras denna fråga gång på gång och då går inte minst de pedagoger som förordar IT i skolan igång. Twitterstormen lät inte vänta på sig utan där förkastades Fridolins utspel och någon menade att skolan med såna här förslag kastas tillbaka till 60-talet. Jag vill inte förringa det faktum att många lärare utför pedagogiska stordåd med stöd av teknik. Samtidigt så är IKT-pedagoger och IT-frälsta lärare en minoritet av Sveriges alla lärare. Lärare som kanske inte förstår poängen med IT i skolan, eller lärare som menar att undervisningen fungerar väl utan mobiltelefoner samt lärare som känner att mobiltelefonen medför att lektionerna inte bara störs utan totalt havererar, dessa lärare imponeras inte av aggressiv IT-eufori. Vän av IT-ordningen menar då att då är det fel på läraren som inte förstår bättre. Jag tror dock att vi som ser både fördelar och nackdelar med IT måste inta ett mer förstående perspektiv och inte kategoriskt förkasta det samtal som gång på gång dyker upp i media för uppenbarligen är det ett problem för många lärare...och då också elever. Jag har själv på senare tid diskuterat med flera elever som just ger uttryck för hur mobiltelefonen inte minst tar uppmärksamheten från eleven och lektionen.

Vi måste bli mycket tydliga i varför man skall nyttja mobilen, för vem och när. Frågan är inte om utan hur. Jag förstår också att många lärare som inte är helt inne i att nyttja IT i skolan också kan bli oerhört trötta på alla nya appar som gör både det ena och det andra. För visst finns starka krafter som alltid vill lyfta fram de senaste och mest flashigaste funktionerna som dessutom kräver rätt stora IT-kunskaper för att kunna genomföra. De som är inne i denna värld tycker inte att det är svårt alls och anser också detta borde väl alla kunna fixa. Men så enkelt är det inte, vi som dagligen arbetar med detta och även på vår fritid sitter och funderar över nya funktioner och lösningar, vi är inte normalanvändaren, inte på något sätt. Vi har lagt ribban så oerhört högt utan att inse det själva men för kollegor känns detta oöverstigligt.  De är inte ens med i matchen.

Och kanske måste vi också tänka om saker och ting. Under en konferens i Philadelfia december 2014 som jag föreläste på (se tidigare inlägg om Big Data) så lyssnade jag till en mycket intressant föreläsning av neurobiologen Martin Korte vid Tekniska universitetet i Braunschwieg. Korte menade att det tar tid att sätta sig in i komplicerade resonemang eller processer och de första 15 minuterna är avgörande för hur väl man kommer in i processen. Varje gång man störs under denna första period så måste hjärnan liksom starta om tankeverksamheten. Nu handlar det givetvis inte bara om mobiltelefoner som stör utan även andra störande moment i t.ex. ett klassrum, men mobiltelefonen bidrar inte till att minska de störande momenten. Korte menade också att forskning visar på att multitasking inte de facto fungerar, vi blir obönhörligen störda och kan inte vara lika koncentrerad på t.ex. skärmen samtidigt som en annan exempelvis föreläser.

Jag menar med detta inlägg att IT kan vara ett stort stöd i skolan, men vi som förordar dessa tankar är inte ensam i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Det finns många andra som utan IT definitivt får lika goda resultat just för att man har en pedagogik som fungerar. I somliga fall innebär det att mobiltelefonen skall vara avstängd under lektionstid (eller i stör ej-läge i alla fall) medan det i andra fall handlar om att nyttja densamma. Det finns även lärare som med eller utan mobiltelefonen under lektionstid havererar, men här pga dålig pedagogik eller kanske avsaknaden av pedagogik. Att mobiltelefonen är en del av vår vardag är det ingen tvekan om. Däremot finns det goda skäl till att elever under somliga lektioner får vila från den. Lyssna till dessa skäl, lyssna till pedagoger som får goda pedagogiska resultat och lär av dessa, oavsett om de nyttjar IT eller inte. Frågan är inte svart eller vit...den innehåller alla spektrum av färgnyanser.

fredag 10 april 2015

Konferenser är ibland big business

Ett mail kommer med en förfrågan om man kan vara en av flera föreläsare på en konferens. Du har säkert varit med om det någon gång och man blir lite glad över att blivit sedd och blir samtidigt triggad att få göra ett strålande jobb. Man vet samtidigt att man måste lägga ned ett stort jobb på förberedelser och även lägga tid till resor mm. Som föreläsare försöker man förstå hur man på bästa sätt når den målgrupp som det handlar om och viss ångest kan också smyga sig in ju närmare man kommer utsatt föreläsningsdatum. Visst vill man ha ersättning för detta och det ska man också ha. Det hela är en förhandlingsfråga och många gånger handlar det i mitt fall om kommuner som inte har så mycket pengar och då rättar man sig i viss mån efter deras möjlighet till att betala, det känns riktigt och rätt.

Men så får man förfrågan från företag som t.ex. Informasweden som vill att man skall delta som föreläsare och sakkunnig på deras konferenser (i mitt fall konferenser inom högre utbildning). Det är intressant att ta del av innehållet i dessa. Ett innehåll som ett företag skapat för att berätta för högskolor och universitet hur de skall arbeta med det som lärosätena faktiskt är bäst på. Men det som är mest intressant är priset för dessa kurser/konferenser. Låt oss ta kursen "Pedagogik för nätbaserad utbildning"som är inom ett område där jag själv arbetar inom. En konferens som kostar deltagaren någonstans kring 13 000 kronor för två dagar. Den som medverkar får inget betalt annat än följande (citat från ett brev från Informasweden):

Som tack för din medverkan har du möjlighet att bjuda in en gäst till konferensen, alternativt få en voucher för att kunna delta kostnadsfritt på någon av våra konferenser eller kurser. Vi har ett flertal konferenser under våren och hösten inom högskoleområdet. Du är givetvis välkommen att vara med och lyssna på hela konferensen också om du har möjlighet till  det. Vi bokar din resa också eller ersätter dig för den om du föredrar det.

Med den tid man lägger ned så kan jag tycka att det är rimligt att det utgår ersättning till föreläsaren med tanke på hur mycket informa tar in på varje enskild konferensdeltagare. Att de lyckas arrangera konferenser under dessa villkor är rätt otroligt.

Varför tar jag nu upp detta? Vill jag tjäna mer pengar och vara med på Informas konferenser? Nej, det handlar inte om det. Det handlar snarare om att universitet och högskolor bör samlas i sina sammanhang och skapa fler konferenser och kunskapsutbytesarenor där syftet inte är att göra stora pengar utan verka för kunskapsspridning. Med Informaswedens upplägg innebär det också att kvaliteten sänks rätt rejält när många namn som är kunniga inom detta område väljer att tacka nej till denna verksamhet då det är så uppenbart vad det handlar om.

Det finns många intressanta konferenser att gå på och delta i inom högre utbildning, satsa på några av dessa istället som inte syftar till att ge vinst (de gör mycket sällan det) utan att sprida kunskap på schyssta villkor:

(Om du nu ändå vill medverka på konferenser som ovan så rekommenderar jag att du tar och beställer en helikopter till konferensen. Du får ju inget betalt men du får i alla fall en annorlunda resa dit och vad jag förstår så står Informasweden för resekostnaden ;-) )






torsdag 5 mars 2015

Vet våra folkvalda vad de egentligen röstar om?

Med risk för att jag kanske skriver väl mycket om integritet på denna blogg så kan jag inte låta bli, inte minst då det är en mycket viktig fråga som de flesta inte verkar fundera så mycket på. Men i riksdagen har detta diskuterats nyligen då man i en motion önskat att granska samarbetet mellan Försvarets Radioanstalt - FRA och National Security Agence - NSA. Ni kommer kanske ihåg skandalen med NSA som inte bara spanade på sin egen befolkning utan även oss andra. Detta sker givetvis i samarbete med företag och regeringar där FRA i Sverige är en viktig partner, kanske en av de viktigaste i Europa, se artikel i SVD eller DN.

Nu har det i dagarna varit debatt i riksdagen om huruvida en granskning av samarbetet bör genomföras och för den som vill kan man se debatten nedan:

Motionsförslagen (som var två till antalet) handlar om följande:

Motionsförslagen rör bl.a. behovet av en översyn och granskning av signalspaningslagen, en översyn av uppdrag, sammansättning och befogenheter för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) samt behovet av att tillsätta en parlamentarisk granskning av Försvarets radioanstalts (FRA) samarbete med den amerikanska myndigheten National Security Agency (NSA) m.fl. 

Det blev mycket tydligt att detta är något som riksdagen inte ville skulle granskas då vi utskottet och sedan också riksdagen avstyrkte motionerna. Det är bara Vänsterpartiet som går emot detta.




För egen del hade jag gärna sett en granskning då jag är rädd för att mycket om oss sänds över till NSA (eller snarare, NSA har direkttillgång till vår signalspaning i värsta fall) och det i kombination med våra resor och fingeravtryck som vi måste dela med oss av när vi reser in i USA gör att USA känner till mer om oss än vad vår egen nation gör.

Jag blir lite bekymrad över den totala majoriteten i riksdagen som ställer sig bakom ett beslut som säger att vi inte ska granska detta. Jag undrar om de sittande riksdagsledamöterna verkligen förstår vad de röstar om och vilka krafter som verkar när det handlar om integritet och övervakning?

torsdag 19 februari 2015

Dåligt för skolan-men kanske bra för eleven?

I dagens Computer Sweden kan vi läsa om att många skolor inte bryr sig om de problem eller integritetsfrågor som nyttjande av molntjänster innebär. Det är i sig inte underligt men samtidigt anmärkningsvärt.

Om vi ser till fördelarna med molntjänster så är de flera, inte minst med tanke på enkelheten, att alltid nå sina filer oavsett enhet eller plats gör det hela lättarbetat. Att också kunna redigera direkt i ett dokument, skriva bloggar och dela filer är andra fördelar. Det hela blir enklare och det är klart att skolorna vill komma dit, på så sätt kan man fokusera på det skolan skall handla om, dvs. lärande. Tiden är förbi då tekniker måste hjälpa till och administratörer på IT-avdelningar måste ordna med lösenord. Läraren har via molntjänsterna fått kontroll på det digitala läget och det är klart att det är önskvärt.

Men det finns problem med molntjänsterna också. Inte minst handlar det om att vi sluter avtal med företag där vi inte har någon aning om hur man kommer att använda sig av de uppgifter som man dels ger dem i samband med registrering eller det material som man lagrar i deras tjäntser. Vi vet inte hur länge dessa tjänster kommer att finnas kvar och det är osäkert huruvida vi kommer att kunna spara det material som vi en gång laddat upp.

Vidare har vi ingen aning om vilka andra som får ta del av materialet vilket har varit tydligt i samband med NSA-skandalen. Vi vet inte heller hur vår data kommer att nyttjas för att utveckla nya produkter eller kanske säljs (eller köps upp) till andra företag. För vem tar sig tid att läsa villkoren till en tjänst och hur många förstår vad man läser (se mer om villkor i tidigare inlägg)?

Trots att jurister i Sverige tror sig ha löst problemet med molntjänster så ser vi att datainspektionen gång på gång säger nej, det räcker inte. Vi måste säkra upp ytterligare menar de vilket kan kännas tråkigt för skolan...men kanske viktigare för eleven?

Vad många som nyttjar molntjänster i skolan inte har förstått är att en kommun/skola måste sluta avtal på egen hand med varje molntjänstleverantör som man vill nyttja och det är mycket komplicerat att för en kommun att genomföra detta. Jag rekommenderar alla att läsa hur Datainspektionen ser på molntjänster och personuppgifter och vid en snabb genomläsning inser man att detta är inte lätt.

Det uppenbara problemet är nu att lärarna blir begränsade i hur de kan arbeta och känner sig uppgivna om man inser hur reglerna ser ut för att arbeta med elever i molnet. Det som då naturligt sker är att man istället väljer att blunda för detta och kör ändå...det får gå som det vill men jag måste lösa min undervisningsvardag.

Detta måste dock tas på allvar och i takt med att vi för in allt mer tjänster och program i skolan så måste vi också se till elevernas säkerhet i första hand. Om du går på en föreläsning och lyssnar till alla lärare som berättar hur de arbetar med olika molntjänster i skolan och frågar dem hur de löst det hela rent juridiskt, så tror jag att det är få som kan säga att det finns något avtal mellan skola/kommun och leverantören av tjänsten. 

torsdag 12 februari 2015

Dags att planera vad som händer med Facebook när du dör

Frågan om vad som händer med våra sociala platser på nätet när man går bort diskuteras från och till. Det finns hos flera en oro över vad som händer med sidor som försvinner och här finns många etiska frågor att diskutera. Om en närstående gått bort så kan man idag på Facebook begära att den avlidnes Facebook-konto konverteras till ett minneskonto, se bild nedan


Nu har Facebook i USA infört en ny funktion där jag själv som användare kan teckna ett kontrakt (legacy contact feature som innebär att jag som användare anger vem som får hantera mitt konto eller om kontot skall avslutas efter det att man avlidit. 

Foto från Facebook



Ytterligare kommer nu minneskonton att märkas särskilt för att det klart skall framgå att kontot tillhör/tillhörde en nu bortgången.

Foto från Facebook
När denna möjlighet kommer till Svenska Facebook är oklart. 

För en del är denna fråga säkert helt oväsentlig men andra anser att det måste finnas sätt för anhöriga att få bort konton som tillhör en närstående avliden. Det finns även tjänster som ser till att konton försvinner efter det att man gått bort. Detta kommer jag att återkomma till. Döden har alltid berört oss och med sociala medier får vi en ny dimension där möjligheten till gå vidare kanske försvåras av en ständig närvaro av den avlidne på sociala medier? Redan nu finns det många konton på Facebook där personen ifråga har avlidit och jag har sett uppgifter som säger att det är 10 miljoner konton och ända upp till 30 miljoner konton som idag inte har någon ägare. Svårberäkneligt givetvis men det finns säkerligen en anledning till varför Facebook nu inför denna funktion, Facebook fylls av allt fler konton som är inaktiva pga dödsfall. Genom att överlåta ansvaret på användarna slipper de själva administrationen så som den ser ut idag.

Se tidigare inlägg på denna blogg: Döden och Facebook

onsdag 11 februari 2015

Vill du inte vara med på Google Street View? Gör i så fall såhär

Google kartlägger inte bara vår värld från luften utan även genom att ta bilder av våra hur och vägar. Detta görs utan att ni blir notifierade om detta och publiceras sedan på Google Maps Street View. inget konstigt i det kanske men det kan finnas tillfällen då man inte vill att ens hus synliggörs på nätet (skälen kan säkert vara flera) och det finns sätt att få bort sitt hus eller sommarstuga från Google Maps Street View. Du kan också anmäla om du vill få bort något objekt eller kanske ett ansikte som du inte anser är utsuddat.

Om du går in på Street View läget och navigerar dig till ditt hus samt sätter markören på ditt hus (se bild nedan, se pilen till höger) och väljer sedan: "Anmäl ett problem"
Klicka på bilden för bättre upplösning

När du valt "Anmäl ett problem" så kommer rutan nedanför upp där du anger vad du vill radera. Fyll i informationen på den sidan och kom ihåg, när du väl raderat ditt hus på Google Street View så går det inte att ångra dig.


Klicka på bilden för bättre upplösning
(Observera att ovanstående exempel inte raderades från Google Street View då det är en offentlig byggnad, jag gick således inte vidare med denna begäran).

tisdag 10 februari 2015

Det digitala skrivandets arkeologi

Visst vore det fint att ibland kunna se varenda händelse i ett dokument. Hur orden växer fram eller kopieras in och vilka ändringar som sker och när de sker. Sedan maj 2010 har Google loggat varenda ändring i samtliga dokument som skrivits i Google dokument. Det är känt sedan tidigare att det finns en revisionshistorik men denna blir allt tydligare när man nyttjar tillägget Draftback.

Tänk dig en elev som skriver en uppsats eller några elever som tillsammans skriver i ett dokument och där man som lärare kan se hur texten växer fram och av vilken användare. Det kunde vara intressant. Frågan är om det är önskvärt? Vi vet väldigt lite om vad som sker ändå. En del väljer kanske att skriva i annat dokument och sedan klistrar in drive-dokumentet. Med denna form av kontroll kan vi bli hjälpta men främst för egen del. Som kontrollverktyg fungerar det nog inte men däremot för att bli varse om sitt eget lärande.



Det som är intressant är att om du får ett delat dokument så kan du via Draftback se de ändringar som gjorts i det dokumentet. Det är alltså inte endast dina ändringar som kommer med utan du kommer åt de som gjorts av andra. I riktigt stora dokument eller kollaborativa arbeten blir detta till en arkeologisk utgrävning i det digitala skrivandet där vi på sekunden kan se vad som skrevs och av vem. En källa till kunskap eller kanske en väg åt fel håll där skrivandet kvävs i den allt större transpandensen.




tisdag 27 januari 2015

Hur du lyckas i en TED-talk!

Vi har alla sett och många gånger fascinerats av TED-talks där skarpa hjärnor får oss andra dödliga att fundera över hur vi själva skulle vilja lyfta fram det som ligger oss närmast våra hjärtan. Dessa korta och intressanta föreläsningar har fått stort genomslag inte minst inom skolvärlden. De fyller en viktig funktion då vi tvingas till att fundera över vår egen undervisningsmetodik/pedagogik och får många av oss att vilja spänna bågen högre. Samtidigt så är dessa "talks" även uppbyggda på ett alldeles särskilt sätt som vi inte ser igenom i början.

En som har sett igenom detta är Will Stephen som den 15/1 2015 på TEDx i New York gör en alldeles lysande föreläsning om, just det, ingenting. Han fyller nästan 6 minuter med ingenting...och ändå så underhållande. Vi lär oss kanske just ingenting, men vi lär oss hur vi själva fungerar i vår lärgärning.


måndag 26 januari 2015

Vi gör helt enkelt mer-infograf

Enligt en infograf som baseras på data från bland annat: Pewinternet.com, internetworldstats.com, radicati.com m.fl och som publicerats på techspartan.co.uk så ökar vår aktivitet på sociala medier år efter år. Om vi jämför 2013 med 2014 så har publiceringen av instagrambilder ökat med dryga 76% och allt fler loggar in på Facebook. Vår aktivitet på internet ökar alltså men vi kan också göra några intressanta iakttagelser. Bland annat så ökar Google-sökningar endast med 1.9% vilket är en låg siffra. Frågan är ifall Google tappar mark eller ifall våra användarmönster nu förändras på nätet?

I vilket fall kan vi konstatera att där ökningen är störst handlar om media. Youtube ökar med hela 197% om man ser till uppladdningen av material på Youtube. Bilder ökar och även Twittrandet.

Vi kan helt enkelt sluta oss till...att vi gör mer och publicerar allt mer.

Mer info får du på denna sida: http://www.techspartan.co.uk/features/internet-minute-2013-vs-2014-infographic/