onsdag 16 augusti 2017

Programmering i skolan-är det rätt väg att gå?

Skolverket har gjort förändringar i skolans styrdokument som innebär rätt rejäla förändringar gällande ämnena, biologi, fysik, geografi, historia, idrott och hälsa, kemi, matematik, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, svenska, svenska som andraspråk samt teknik. Samtliga dessa ämnen får nya skrivningar för att som vi kan läsa på Skolverket:
"ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg." Källa
Att en ökad kunskap om hur digitaliseringen påverkar oss som enskilda individer vad gäller integritet, källkritik och säkerhet är en självklarhet att lyfta i skolan. Däremot ställer jag mig kritiskt till själva programmeringsdelen som i mångt och mycket känns som en effekt av stark lobbying från branschsidan och hårdvarumarknaden inom IT. Jag återkommer till detta snart.

Det som också är märkligt är att inga ändringar genomförs i styrdokumenten i ämnena bild och musik. Särskilt intressant är att man valt att lägga bildämnet utanför denna satsning med tanke på att bilder är oerhört viktiga på nätet för att lyfta fram ett budskap samt att vilseleda. Likaså är musik ett område som idag är starkt digitaliserat och där de flesta stora artister idag är lika digitaliserade som en IT-konsult.

Men åter till frågan om programmering. De etiska, värdegrundsfrågorna kopplade till digitaliseringen är inte problematiskt, däremot är programmering det, av flera skäl. Det första är att det blir ännu en bit som skall läggas till en redan nu pressad skolplan där både lärare och elever kan komma att känna sig stressade eller okunniga inom området. Med mer stoff kommer andra ämnen att behöva maka på sig för att få in programmeringen. Vi behöver inte mindre svenska utan mer (se hur t.ex. hur dåligt "trollen" på nätet formulerar sig, de kan ju inte ens stava), vi behöver inte få in programmering inom matematikämnet som många idag kämpar sig igenom med stor möda, vi behöver mer stöd där. En del kan mena att programmering kan här stödja flera i förståelsen av ämnet, det återstår att se. (se mer inom området matematik och programmering i Skolvärldens artikel: Kritik mot programmering på matten).

Syftet med satsningen är enligt utbildningsministern Fridolin att skapa en likvärdig skola där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter vilket man menar är ett problem i skolan idag. Detta stämmer absolut, en del skolor har satsat på datorer i hög omfattning medan andra har gått långsammare fram. Frågan är bara, vad har detta resulterat i? Har vi fått bättre resultat? Idag ser vi inga sådana effekter. Jag arbetar själv som lärare och ser i flera fall hur elever som har det tufft i skolan snarare blir störda och förvirrade av att arbeta med en dator eller lärplatta.

Hur ser du som lärare på programmering i skolan, du får gärna svara på frågan nedan samt även ge egna synpunkter om du vill genom att gå in på denna länk för att rösta. Resultatet ser du omgående nedan:

Frågan ovan handlar om kunskapsutveckling. I de förändrade läroplanerna handlar det om bland annat följande: Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Frågan är om programmering bidrar till innovation och nytänkande? Den digitala kompetensen är enligt flera definitioner inte att kunna programmera. EU´s definition av begreppet digital kompetens omfattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i kommunikations - och informationsteknik.[2]. Visst kan vi läsa in programmering i denna formulering, men jag gör det inte.

Ibland blir man lite fundersam över vilka krafter som påverkat inte minst de politiska styret. Givetvis har man tittat på Storbritannien som infört programmering i skolan på bred front (se bloggpost om programmering i skolan på Omvärldsbloggen). Skolsverige vill inte halka efter och givetvis vill man från regeringen sida se att nya innovativa företag som Spotify eller Skype skapas i kölvattnet av skolans satsning. Jag är rädd för att de nya skrivningarna kommer att ställa till det rätt rejält inom skolvärlden där huvudmännen inte lyckas att uppnå målen då det dels inte finns personal som har kompetensen men även för att det rent ekonomiskt inte kommer att gå ihop vad gäller teknikpark såväl som fortbildningsinsatser. Att skolverket sätter ihop en webbplats för utbildning hjälper till viss del men tid skall avsättas för lärarna att gå denna utbildning...frågan är om det känns som en prioriterad uppgift i dagens skolsverige?

Jag tar gärna synpunkter på denna fråga som är rätt infekterad redan. Jag kan absolut se poänger med att arbeta med scratch och andra lekfulla programmeringsmetoder,  så också att ladda in program till symaskinen för att skapa nya mönster eller att skriva ut i 3D-format, men vad kommer dessa övningar att resultera vad gäller kunskapsutveckling?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.