måndag 19 november 2018

Vi måste tänka till gällande digitaliseringen i skolan

Låt mig först bara inleda med att fastslå att jag tror på digitaliseringen i skolan som ett nödvändigt gott/ont. Vi har diskuterat digitaliseringen i skolan under så många år och resultaten är entydiga, det som gör att digitaliseringen fungerar är det att den drivs av pedagoger som förstår pedagogik och har ett genuint intresse för elevernas lärande och sin egen lärargärning. Inte av tekniken själv, inte av tekniker, inte av företag som vill urholka ekonomin genom att erbjuda dåliga digitala lösningar, utan pedagoger som förstår lärande.

Under senaste tiden har vi fått forskning som visar på digitaliseringens nackdelar utifrån lärande. Forskning vid Helsingfors Universitet visar att digitalisering försämrar elevers inlärning. Forskning från Göteborgs Universitet visar på att lärplattor i förskolan inte är någon genväg för barnens lärande. Ytterligare blöder Stockholms Stad rent ekonomiskt och även administrativt efter det att deras lärplattform inte når upp till det som det var tänkt till. Office 365 verkar läcka information trots att det skall vara GDRP-säkrat. Frågan är...vad innebär detta för skolan och hur skall vi gå vidare?

Jag är själv lärare på gymnasiet och vi har gått tillbaka till att nyttja papper och penna för att öka fokus under lektionerna och det fungerar. Datorer och egna enheter tar fokus och eleverna kan inte förmå att stå emot nyfikenheten i att se vad som händer på mobilen. Det är inte deras fel, det är utvecklarnas fel som tagit fram mobiler och appar som just är till för detta, att påkalla uppmärksamhet och för att göra oss beroende. Datorer mm används men med en tanke under lektionen samt för att arbeta med uppgifter och kritisk informationshantering. Under flera år har vi diskuterat detta i skolan och åsikterna går isär, frågan har handlat om antingen eller vilket i sig är fel ansats. Alltför sällan diskuterar vi hur och varför?

Om nu politiker och Skolverket är måna om att se till att kunskapsutvecklingen ökar hos varje elev så måste vi våga ifrågasätta vad vi håller på med. Jag tror som sagt på digitaliseringen men jag tror samtidigt att den pedagogiska utmaningen att få ihop digitalt och lärande är så mycket mer komplext än vad vi förstår. Snarare så ökar klyftorna i skolan pga digitaliseringen än tvärt om. De som har föräldrar med akademisk bakgrund kan stötta elever i skolan, med eller utan digitala enheter. För andra blir det digitala en flykt från verkligheten.

I den digitala strategin står det att mer forskning måste till inom området enligt:

Delmål 3.1: Forskning om digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser
samt
Delmål 3.2: Uppföljning av digitaliseringsarbetet i skolväsendet ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser
Om vi skulle se trender som visar på att digitaliseringen snarare påverkar undervisningen negativt...vad gör vi då? Eller kanske annorlunda uttryck, vilka skäller vi på då? Systemen, den politiska ansatsen eller pedagogerna?