Vi ser en tydlig trend i Sverige och inte minst inom skolan att administrationen tar allt mer tid. Allt ska dokumenteras och styras enligt de mål och krav som finns inom skolan. Givetvis syftar detta till att skapa en kvalitetsfylld skola, men tänk om det istället är helt kontraproduktivt?
Förra året släppte forskarna Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg en bok som går under namnet Administrationssamhället där de lyfter frågan om den ökade administrationen, inte minst efter datoriseringen. Administratörstjänster har försvunnit och ersatts av i skolans fall lärare som nu utöver kärnverksamheten måste administrera i hög grad. Författarna talar om att en amatörisering av administrationen när utbildade lärare inom pedagogik istället måste lägga ned stor tid på administration. Detta gäller över hela utbildningssystemet från förskola till högre utbildning. Inte nog med att administrationen flyttats från administratörer till lärare, uppgifterna ökar dessutom. Inget försvinner utan mer läggs hela tiden till.
En intervju med författarna finns på vetenskapsradion (bäddas in nedan) där jag tror att du känner igen mycket av det som sägs.
Denna utveckling är mycket oroande för Sveriges skolutveckling. Om vi inte får en skola där lärarna får fokusera på sitt huvuduppdrag, dvs utbildning och pedagogisk utveckling så kommer vi aldrig att bli en skola som blir bäst (i många avseende tror jag ändå att den Svenska skolan är mycket bra men dessa värden går inte att mäta). Om fokus istället kunde ligga på didaktik och att andra, som verkligen är proffs på administration kunde sköta det, så skulle resultaten i skolan öka i stor omfattning. Tyvärr har man under senaste åren alltmer skjutit in sig på dokumentering, mål och rapportering in absurdum vilket gör att många lärare idag känner att läraryrket har förändrats väsentlig under senare tid, eller att man inte utbildade sig till lärare för att bli administratör.
Vi tror också ofta att digitaliseringen i skolan effektiviserar utbildningarna, det är inte minst ofta chefernas stora förhoppning, men i flera fall ser vi det motsatta. Tekniken tar tid, nät krånglar och nya system som är så svåra att förstå införs i syfte att effektivisera, men det motsatta sker.
I slutet av intervjun kan vi höra forskarna säga att en lösning på detta är kanske att man från ledningen (myndigheterna) kanske skall styra lite mindre. Ofta fungerar ett arbetslag mycket bra men när någon utifrån vill gå in och styra så förstörs det arbete som redan fungerar.
Läs också: Villkor för lärararbetets organisering, vid högskolan i Kristianstad. Där vi kan läsa att så mycket som fem lärartjänster av 291 helt och hållet går åt till att hantera teknikproblem.
Förra året släppte forskarna Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg en bok som går under namnet Administrationssamhället där de lyfter frågan om den ökade administrationen, inte minst efter datoriseringen. Administratörstjänster har försvunnit och ersatts av i skolans fall lärare som nu utöver kärnverksamheten måste administrera i hög grad. Författarna talar om att en amatörisering av administrationen när utbildade lärare inom pedagogik istället måste lägga ned stor tid på administration. Detta gäller över hela utbildningssystemet från förskola till högre utbildning. Inte nog med att administrationen flyttats från administratörer till lärare, uppgifterna ökar dessutom. Inget försvinner utan mer läggs hela tiden till.
En intervju med författarna finns på vetenskapsradion (bäddas in nedan) där jag tror att du känner igen mycket av det som sägs.
Denna utveckling är mycket oroande för Sveriges skolutveckling. Om vi inte får en skola där lärarna får fokusera på sitt huvuduppdrag, dvs utbildning och pedagogisk utveckling så kommer vi aldrig att bli en skola som blir bäst (i många avseende tror jag ändå att den Svenska skolan är mycket bra men dessa värden går inte att mäta). Om fokus istället kunde ligga på didaktik och att andra, som verkligen är proffs på administration kunde sköta det, så skulle resultaten i skolan öka i stor omfattning. Tyvärr har man under senaste åren alltmer skjutit in sig på dokumentering, mål och rapportering in absurdum vilket gör att många lärare idag känner att läraryrket har förändrats väsentlig under senare tid, eller att man inte utbildade sig till lärare för att bli administratör.
Vi tror också ofta att digitaliseringen i skolan effektiviserar utbildningarna, det är inte minst ofta chefernas stora förhoppning, men i flera fall ser vi det motsatta. Tekniken tar tid, nät krånglar och nya system som är så svåra att förstå införs i syfte att effektivisera, men det motsatta sker.
I slutet av intervjun kan vi höra forskarna säga att en lösning på detta är kanske att man från ledningen (myndigheterna) kanske skall styra lite mindre. Ofta fungerar ett arbetslag mycket bra men när någon utifrån vill gå in och styra så förstörs det arbete som redan fungerar.
Läs också: Villkor för lärararbetets organisering, vid högskolan i Kristianstad. Där vi kan läsa att så mycket som fem lärartjänster av 291 helt och hållet går åt till att hantera teknikproblem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.