Jag får frågan ibland. Om man läser min blogg kan man gärna få intrycket av att jag är negativ till att nyttja IT i skolan. I grunden är jag mycket positiv till det som IT kan tillföra lärandet. Däremot finns det flera delar i debatten som jag är kritiskt till och det är dessa jag gärna fokuserar på för de förefaller vara så bra men har baksidor. Jag har ofta sagt det och säger det igen, jag är inte primärt intresserad av alla fantastiska solskenshistorier om IT i skolan (eller låt oss kalla det ed-tech vilket omfattar alla former av utbildning). Jag är mer intresserad av det som går fel och analyser av dessa misstag eller fullständiga misslyckanden.
Den fråga vi måste ställa oss är varför riskkapitalister nu går in och investerar i olika projekt inom ed-tech? Varför stora IT-företag satsar stora pengar på att föra in Big Data inom ed-tech och skapa artificiella intelligenser som skall fungera som stöd till skolan? Eller varför Rektorsakademin satsar stor på en ny ed-tech konferens under hösten? Orsaken till dessa satsningar är i första hand inte pedagogisk utveckling utan snarare affärsmässiga. Ed-tech är big business och det är lätt att bländas av skenet som lyser så starkt vad gäller ed-tech. Det kan finnas anledning till att vara kritisk till en allt för hög teknocentrism vilket inte sällan framkommer i debatten om ed-tech. Och bländade blir vi.
Seymour Papert (M.I.T media Lab) skriver i sin artikel "Computer Criticism vs. Technocentric Thinking" från 1990 bland annat följande:
Jag är inte kritiskt inställd till IT i skolan, däremot är jag mycket oroad över en utveckling inom ed-tech som primärt syftar till att stärka det egna företagets finanser framför pedagogisk utveckling samt också i allt högre grad nyttjar våra digitala beteenden och rörelser på nätet till att bygga nya tjänster som skall "revolutionera" utbildningen med stöd av teknik. Vi behöver vara lite mer kritiska kring ed-tech och ställa oss frågan gång på gång...vad kan IT tillföra lärandet och vad kan det inte tillföra? Det kräver kritiska förhållningssätt.
Den fråga vi måste ställa oss är varför riskkapitalister nu går in och investerar i olika projekt inom ed-tech? Varför stora IT-företag satsar stora pengar på att föra in Big Data inom ed-tech och skapa artificiella intelligenser som skall fungera som stöd till skolan? Eller varför Rektorsakademin satsar stor på en ny ed-tech konferens under hösten? Orsaken till dessa satsningar är i första hand inte pedagogisk utveckling utan snarare affärsmässiga. Ed-tech är big business och det är lätt att bländas av skenet som lyser så starkt vad gäller ed-tech. Det kan finnas anledning till att vara kritisk till en allt för hög teknocentrism vilket inte sällan framkommer i debatten om ed-tech. Och bländade blir vi.
Seymour Papert (M.I.T media Lab) skriver i sin artikel "Computer Criticism vs. Technocentric Thinking" från 1990 bland annat följande:
One might imagine that "technologists" would be most likely to fall into the technocentric trap and that "humanists" would have a better understanding of the role of culture in the so called "effects of the computer." But things are not so simple. People from the humanities are often the most vulnerable to the technocentric trap. Insecurity sometimes makes a technical object loom too large in their thinking. Particularly in the case of computers, their intimidation and limited technical understanding often blind them to the fact that what they see as a property of "the computer" is often a cultural construct.Varför skall vi nyttja ed-tech egentligen? Om vårt svar är, för att ed-tech är så bra, så visar svaret på att vi har allt för stor uppmärksamhet på själva tekniken. Vi kan tala om nya verktyg, program, bredband, molnet etc. och alla dess fördelar (man handlar ofta i diskussioner till slut om vilka verktyg man skall köpa in). Om vi istället ser på ed-tech utifrån politik, vinst, makt och profit så blir det hela mer intressant, varför finns dessa tjänster eller varför dyker dessa "buzz-words" upp just nu? Det är sällan (aldrig) datorerna eller tjänsterna själva som leder till pedagogiska framsteg utan det är när en pedagog med pedagogisk excellens lyckas finna nya sätt att nyttja tekniken, för sin målgrupp och utifrån sina behov.
Jag är inte kritiskt inställd till IT i skolan, däremot är jag mycket oroad över en utveckling inom ed-tech som primärt syftar till att stärka det egna företagets finanser framför pedagogisk utveckling samt också i allt högre grad nyttjar våra digitala beteenden och rörelser på nätet till att bygga nya tjänster som skall "revolutionera" utbildningen med stöd av teknik. Vi behöver vara lite mer kritiska kring ed-tech och ställa oss frågan gång på gång...vad kan IT tillföra lärandet och vad kan det inte tillföra? Det kräver kritiska förhållningssätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.