Skolan är sällan konservativ eller bakåtsträvande. Snarare tvärtom, är det någon organisation som tar till sig nya trender och arbetsmetoder så är det skolan och utbildningssektorn. Allt i syfte att förbättra undervisningen. Skolan är vidare oerhört trendkänslig där hypade begrepp som Flippade klassrum, 70:20:10-modellen, Big Five får snabba och stora genomslag. Inte minst inom IKT-spåret har vi gång på gång sett innovationer som skall reformera skolan i gamification, smartboards, VR-glasögon, 3D-skrivare eller bloggar i skolan. Det är allt ifrån olika webblösningar till dyra tekniska maskiner som presenteras som pedagogiska lösningar för skolan.
Frågan är bara...vad fungerar och vad är myter? Kan det vara så att det som Sir Ken Robinson talar om i sin kända föreläsning Changing Education Paradigms bygger på missuppfattningar eller att skolan dödar elevernas kreativitet är en myt? Att påstå något sådant är nästan som att döda gudar, eller åtminstone göra sig av med några heliga kor.
Boken "Moderna myter om lärande och utbildning" av de Pedro de Bruyckere, Paul A. Kirschner och Caspal D. Hulshof som nyligen kom i svensk översättning från Studentlitteratur tar just upp myter inom lärande och utbildning. De går igenom allt från den klassiska myten om lärstilar, ifrågasätter problembaserat lärande, att vi kan multitaska, att internet gör oss dumma, att dagens unga vill ha en helt annan form av utbildning, 93% av vår kommunikation är icke-verbal mm mm.
Det kan vara så att man inte håller med författarna men denna bok skulle varje skola köpa in till sin personal för att under ett helt år fokusera på olika klassiska uppfattningar och därefter diskutera det pedagogiska värdet i dessa. Varför inte skapa en forskarcirkel på varje skola för att fokusera på det som är viktigt...att kritiskt granska vad vi gör i skolan och sluta köpa snyggt och flashigt förpackade begrepp som låter bra men som inte håller för en djupare kritisk granskning?
Läs den, granska den och fundera över era egna uppfattningar om lärande i en modern skola.
Frågan är bara...vad fungerar och vad är myter? Kan det vara så att det som Sir Ken Robinson talar om i sin kända föreläsning Changing Education Paradigms bygger på missuppfattningar eller att skolan dödar elevernas kreativitet är en myt? Att påstå något sådant är nästan som att döda gudar, eller åtminstone göra sig av med några heliga kor.
Boken "Moderna myter om lärande och utbildning" av de Pedro de Bruyckere, Paul A. Kirschner och Caspal D. Hulshof som nyligen kom i svensk översättning från Studentlitteratur tar just upp myter inom lärande och utbildning. De går igenom allt från den klassiska myten om lärstilar, ifrågasätter problembaserat lärande, att vi kan multitaska, att internet gör oss dumma, att dagens unga vill ha en helt annan form av utbildning, 93% av vår kommunikation är icke-verbal mm mm.
Det kan vara så att man inte håller med författarna men denna bok skulle varje skola köpa in till sin personal för att under ett helt år fokusera på olika klassiska uppfattningar och därefter diskutera det pedagogiska värdet i dessa. Varför inte skapa en forskarcirkel på varje skola för att fokusera på det som är viktigt...att kritiskt granska vad vi gör i skolan och sluta köpa snyggt och flashigt förpackade begrepp som låter bra men som inte håller för en djupare kritisk granskning?
Läs den, granska den och fundera över era egna uppfattningar om lärande i en modern skola.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.