Är dina elevers uppgifter säkra i Googles GAFE? Think again!

Det finns så många fördelar i att arbeta med Googles produkter i skolan, inte minst vad gäller samarbeten online och den enkelhet som molntjänster erbjuder. Men för att nyttja Google i skolan krävs att särskilda juridiska villkor är uppfyllda så att inte informationen som eleverna producerar blir offentliga eller samlas in för att i hög grad nyttjas av Google. Elevernas integritet är ett måste och det är det ingen vare sig i Sverige eller i många andra länder tvekar över. Därför har skolor som följt den juridiska regelboken gått in i ett avtal med Google i det som kallas för Google Apps for Education (GAFE). Detta avtal skall garantera att ingen information om vad elever gör på Google skall läcka till vare sig Google eller andra aktörer på marknaden. Detta har varit en lång process som några kommuner i Sverige lyckats att genomföra. Frågan är bara om Google ändå, trots all försäkran, tar del av elevernas information?

Enligt The Electronic Frontier Foundation (EFF) så förefaller det som att Google trots allt spårar elevers sökningar, vad de klickar på, videofilmer de letar efter samt de lösenord som de sparar. EFF fann att Googles "sync"-funktion för Chrome som t.ex. är aktiverat som standard i Googles Chromebooks gör det möjligt att bygga på Googles datagruva för att förfina sina tjänster. Detta sker utan tillstånd från skolor, elever eller föräldrar.

Google har meddelat EFF att de ska stänga av funktionen där surfhistoriken loggas, men det är inte tillräckligt enligt EFF som menar att inget skall loggas. Det hela är intressant då Google är med i Student Privacy Pledge där över 200 företag (däribland Google) lovar och svär att de bland annat inte ska:

✘     Not collect, maintain, use or share student personal information beyond that needed for authorized educational/school purposes, or as authorized by the parent/student.

Tillägg: Google har gått ut med ett svar där de bemöter kritiken från EFF med att svara hur Google Sync fungerar och där man understryker att GAFE inte kommer att nyttjas för att rikta reklam till eleverna.  Man skriver också att man kan stänga av Google sync så att information inte synkronieras (se hur man gör det här)

Trots Googles svar så är det hela oroväckande. Det kan vara svårt för företagen att hålla fingrarna borta från sådant de inte skall veta något om och det är klart att Google vill veta så mycket de kan om den kommande generationen, vad de gör, vad de tittar på och hur de rör sig över nätet. Det är ju dessa Google skall leva på. Jag skulle inte bli förvånad över om detta informationsspioneri även omfattar Chromeläsaren.

Kontentan av detta är att vi inte kan lita på våra molntjänster trots att det finns avtal som reglerar förhållandena. Följdfrågan blir också...är det så att även företag som har Google Apps for Business som lösning omfattas av detta avtalsbrott, då är det dubbelt allvarligt.

Notis: GAFE liksom samtliga andra lösningar som har ett sk. Safe Harbour avtal mellan EU och USA gäller inte just nu men den frågan behandlas i ett tidigare inlägg, se Hur är det med skolans molntjänster?

"Bara det sker genomtänk och systematiskt" - Några tankar om programmering i skolan

Det är fräscht med teknik. Inte minst den digitala tekniken har ett skimmer om sig som lösningen på allestädes möjliga problem. Om vi inför mer teknik i skolan, om vi låter alla programmera så kommer vårt samhälle att blomstra, vi kommer som nation vara ledande och spruta ur oss nya tjänster såsom vi tidigare sett i Spotify, Skype eller Minecraft. Sverige har varit och skall vara ledande kunskapsnation och idag är IT lösningen för hur vi ska komma dit. Skolan är alltid medlet för att styra politiska ambitioner, i slutet av 90-talet med ITiS-satsningen var målet (utöver att skapa en IT-kunnig lärarkår) att bli ledande IT-nation i världen, dåvarande stadsminister Göran Persson var tydlig på den punkten. Vi blev således ledande IT-nation under en kortare tid. En stor satsning där datorerna var nyckeln till "framgången".

Nuvarande regering vill få in programmering på schemat i skolan (se debattinlägg den  29/9 2015 av Gustav Fridolin, utbildningsminister Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister Mehmet Kaplan, it-minister) och menar i detta inlägg att killar kan gynnas av denna IT-utveckling i skolan så att deras resultat i skolan höjs (läs gärna hela debattinlägget)

"Dels vet vi att användning av digitala verktyg har en positiv effekt för jämställdheten i skolans resultat. Pojkar halkar i dag efter flickorna i kunskapsresultat, inte minst när det gäller läsning och skrivning. I studier som har gjorts av att skriva-till-läsning med it-hjälpmedel har positiva resultat kunnat redovisas. Datorer och läsplattor kan därför vara framgångsrika verktyg för att kunna vända en sådan utveckling."

"It och digitalisering i skolan kan stärka undervisningen när arbetet görs genomtänkt och systematiskt. Det visar såväl forskning som internationella och svenska exempel. Skolverket kommer dela arbetet i två it-strategier. Den ena vänder sig till förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skolformer, den andra till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna."

I debattinlägget så låter det mer eller mindre som att all forskning visar på att IT kan stärka undervisningen om det sker genomtänkt och systematiskt. Det är inte helt sant och det finns mycket forskning som visar på rätt stora problem med IT i skolan. Men låt gå att vi håller med...det är bara det att man kan säga detsamma om att syslöjd eller religionsundervisningen kan stärka undervisningen om det sker genomtänk och systematiskt. Det låter som att det är en fråga om IT men det är helt och hållet en fråga om pedagogik där vi ser om och om igen att det som är direkt avgörande för hur elever klarar sig i skolan är först och främst lärarens förmåga till att genomtänkt och systematiskt bedriva undervisning.

Nu är jag inte på något sätt negativt inställd till IT i skolan, tvärtom, IT genomsyrar vårt samhälle men att tro att programmering i skolan löser en massa problem är inte bara naivt, det är direkt okunnigt. Vi behöver lärare som är breda i sin kompetens, som har en god värdegrund att stå på. Vi behöver lärare med estetisk och humanistisk bakgrund likväl som tekniklärare och programmerare. Vi behöver en mångfald. Det finns en inneboende teknikoptimism där man tror att systemutveckling är lösningen på vårt samhälles problem och lönsamhet. Jag tror att systemutveckling kan vara viktig men vi behöver lika många UX-designers och pedagoger som förstår hur systemen skall användas, det är inte programmering utan användarnytta.

Jag minns mitt högstadie på 80-talet då vi skulle lära oss som elever att programmera. Vi fick ibland komma in i det mest låsta rummet på skolan och där sakta närma oss dessa ABC 80-datorer liksom vi var en ett heligt rum. Datorkunskapen blev obefintlig och nästan obegriplig. På gymnasiet fick jag lära mig maskinskrivning så att vi skulle bli effektiva kontorsmaskiner när vi kom ut i yrkeslivet. Programmering i skolan kanske är en god tanke men frågan är om det är det vi behöver. Visst ropar näringslivet (IT-branschen) efter systemutvecklare men så gör man också inom skolan såväl som inom vården.

Om vi nu inför programmering i skolan för att eleverna i högra grad skall förstå logik och kanske matematik måste vi kanske också fråga oss...kan vi då skippa matematiken, eller har matematikämnet sådana problem att vi måste gå över ån efter vatten? Jag skulle kanske hellre se möjligheten till att välja programmering i skolan, kanske istället för ett andra språk eller slöjd. Men jag vet inte ens om det är en bra idé. Det jag däremot vet är att här måste politikerna sätta sig in mer i forskning och lyssna till både positiva såväl som kritiska röster. Vi behöver inte ännu fler direktiv i skolan, vi behöver lärare och en skolledning som kan garantera att undervisning sker genomtänkt och systematiskt.