lördag 24 november 2012

Vem äger materialet?

För en tid sedan var jag och min kollega Stefan Rodheim och föreläste vid Karlstad Universitet på en konferens om rektorn och lagen (presentation här).Vårt fokus låg på digitaliseringen av skolan och vad det innebär för rektorer utifrån ett juridiskt perspektiv. Det finns här många frågor att lyfta och den fråga som de flesta landar i är den om upphovsrättsskyddat material och Creative Commons som en lösning för att på laglig väg hantera nyttjandet av digitalt material inom skolan. Den berördes givetvis men det finns en mer komplicerad fråga som handlar om äganderätten av digital material som skapats av en anställd inom ramen för sin tjänst. Vem äger detta material?

Låt oss ta ett exempel för att tydliggöra frågan: En lärare som valt att gå till en ny tjänst tar sin pärm och sitt material med sig som står på hyllan och bidrar med detta material i den nya tjänsten som läraren går in i (här tänker jag mig läraren innan den digitaliseringen). En annan lärare avslutar sin tjänst där personen ifråga har arbetat mycket med att ta fram stora mängder digitalt material i form av powerpoints, manualer som ligger på nätet sam en stor mängd föreläsningar då läraren arbetar med Flipped Classrom-metod och där läraren finns med på film där man har genomgångar. Filmerna ligger på en öppen videoplats såsom Youtube eller Vimeo och endast läraren i fråga har tillgång till dem då läraren har lösenordet då denne skapat kontot en gång.

Här uppstår nu en intressant fråga...vem äger detta material? Material som tagits fram inom ramen för lärarens tjänst men inga avtal är skrivna mellan läraren och arbetsgivaren. Det finns en grundläggande upphovsrättsregel som är obestridlig som säger att en person som skapar något som uppnår verkshöjd också har copyright till detta verk. Men samtidigt kan det från arbetsgivarens perspektiv vara rimligt att sådant som skapas inom tjänsten också bör tillfalla arbetsgivaren?

Varför är detta en viktig fråga och vad är skillnaden nu från läraren med pärmen? Den stora skillnaden är delandet och möjligheten för fler att ta del av ett utbildningsmaterial då det finns tillgängligt för så många fler. När vi övergick från en analog skola till en digital sådan så medför detta också att juridiken utmanas. nu finns det inga prejudikat i denna fråga men vid högskolan Dalarna har denna fråga aktualiserats då det produceras mycket stora mängder digitalt material av lärarna på högskolan. Frågan kompliceras inom högre utbildning av en regel som kallas för lärarundantaget som innebär att en lärare som skapar ett material har full rätt att förfoga över detta som denne önskar (detta är dock inte helt utrett på vilket sätt det gäller, egentligen gällde denna regel endast för patenterbara uppfinningar men har av sedvänjan blivit en allmän regel (detta ska jag inte fördjupa mig i då det i sig är en lång historia)).  Samtidigt så insåg högskolan det omöjliga i att skriva avtal med varje anställd vilket skulle bli oerhört komplicerat och utmynna i långdragna processer, högskolan Dalarna valde då att anta en policy som säger bland annat följande:


Policyn innebär att Högskolan har rätt att nyttja  undervisningsmaterial skapade av lärare inom ramen för anställningen. Nyttjanderätten innebär att Högskolan har rätt att lagra och tillgängliggöra material. Nyttjanderätten gäller under förutsättning att användningen av materialet inte är  förtroendeskadligt vare sig för Högskolan eller för den anställda. Med förtroendeskadlighet menas här att den lärare om har rätten till materialet inte ska dra fördel av Högskolans namn eller använda detta på ett sätt som kan skada Högskolans anseende.  
Högskolans nyttjanderätt inskränker inte i övrigt upphovsrätten, som förblir hos upphovsmannen. Det innebär bland annat att upphovsmannen inte är förhindrad att använda materialet för exempelvis produktion av läroböcker, artiklar eller i andra vetenskapliga verk eller använda det vid  undervisning utanför Högskolan på ett lojalt sätt.
Nyttjanderätt efter anställning  
Vid anställnings upphörande har arbetsgivaren fortsatt nyttjanderätt till material skapat inom ramen för anställningen. Nyttjanderätten gäller under förutsättning att användningen av materialet inte är förtroendeskadligt vare sig för Högskolan eller för den f d anställda 

Läs hela policydokumentet här. Frågan om hur man får nyttja material kan ytterligare kompliceras om vi har filmer som skapats inom ramen för tjänsten och där man kanske lagt in en text i filmen där det t.ex står namn på personen samt skolans namn eller kommunen. Om jag som anställd skulle ta en sådan film och nyttja i min nya tjänst så begår jag ett varumärkesintrång om texten inte är borttagen i min nya tjänst.

Om vi som skola har kanaler i sociala medier så kanske huvudmännen skall ha tillträde till dem för att kunna ta bort material som är olämpligt även om kanalen skapats av en lärare? Eller kanske bör man fundera över huruvida en lärare får öppna en egen Youtube-kanal i skolans namn utan att alla bitar är klargjorda?

Det vi står inför här är en fråga som få skolor och huvudmän har uppmärksammat och som kan bli till stora problem både för anställd såsom arbetsgivare och i vissa fall har jag sett avtal skrivna mellan arbetstagare och arbetsgivare som i sina värsta former innebär att den anställde genom att underteckna avtalet totalt har avskrivit sig alla sina rättigheter, även de grundläggande vilket i sig är mer eller mindre omöjligt.

Vad jag vill säga med detta inlägg är två saker, skolledare, sätt er in i frågan samt, det finns inga prejudikat i frågan så kanske kan det vara klokt att forma avtal för digital produktion i skolan.