Språkövning med hjälp av Lyricstraining

Öva språk med LyricsTraining

Visst har vi alla nynnat på låtar men missuppfattat kanske ett ord eller en strof? Musik, som vi alla på ett eller annat sätt relaterar kan vara en källa till inte minst språkkunskaper. Det är helt klart så att många unga idag behärskar engelska väl då de sjunger på detta språk. Kanske skulle man kunna nyttja detta intresse även i undervisningen? Jag är själv inte lärare i engelska så jag kan nog vara ute på lite tunn is här men för er som har dessa kunskaper, gå in på LyricsTraining och fyll i blankstegen med det ord som skall vara där.Välj nivå från enkel till avancerad och blanda musik och språk.

Videon stannar till tills dess att man fyllt i rätt ord i texten.

Mät och spara pengar-en etisk problematik

Försäkringsbolaget ifs nya app för bilen ger möjlighet för deras kunder att själv kunna logga sin körning. Om man kör lugnt och sansat så kan denna körning innebära att man kan få en sänkt försäkringspremie kan man läsa på IDG. Det hela bygger på att jag själv i viss mån kan styra mina kostnader och genom att reflektera över min egen bilkörning så kan jag påverka mina utgifter. Just nu går det att få sänkt premie men om man kör som en vilde så får man i dagsläget inte en högre premie.

Det hela låter bra, det blir ett aktivt val för varje försäkringstagare att ta men samtidigt är detta en utveckling som kan bli problematiskt. Problemen är kanske inte just det att man får ned hastigheter mm, däremot är det kanske ett problem att man även via denna app lätt kan spåra var bilen befinner sig. Om jag åker in i ett område som klassas som osäkert eller kanske kriminellt så kan kanske även detta så småningom kan läggas i vågskålen för min premie. Men kanske är inte bilförsäkringen det som är mest problematiskt utan tänk om vi gjorde samma sak med sjukförsäkringen? I ett tidigare inlägg jag skrev om att mäta allt om sig själv så blir frågan mer intressant. Om vi har ett försäkringsbolag som gärna vill ha in uppgifter om min hälsa och så småningom också vill att jag ständigt mäter min hälsa så kan det medföra att min premie sjunker, eller snarare, att den inte blir skyhög. Med tekniken är det möjligt att mäta så mycket som vi t.ex. ser i BodyMedia där man kan mäta inte bara sina fysiska aktiviteter men även hur man sover mm. En information som skulle kunna vara guld värd för försäkringsbolag (nu talar jag inte om hur vården kan nyttja detta).

Det talas mycket om Big Data nuförtiden och nu kan vi bidra som enskilda individer med enormt mycket data och det är här det börjar att bli intressant. Vem äger denna data och hur kommer den att användas. Om jag som försäkringstagare också korskör de digitala tjänsterna i det att mäta min hälsa samtidigt som man kopplar det till min bilkörning så får vi oanade konsekvenser. Där jag t.ex. efter mitt löppass på 2 mil sätter mig i bilen och åker hem, detta kanske inte var det allra bästa med tanke på utmattning och vakenhet i trafiken.

I takt med att våra saker kommer att kommunicera med varandra kommer vi som människor få mycket intressant etiska frågor att ta del av. Mest intressant blir det när maskinerna utifrån all data som finns om mig sätter prislappen för mitt liv i form av försäkringspremier, sjukvårdstariffer och arbetsdata.

Visualiseringar hjälper oss att bättre förstå det ofattbara

Krig är ofattbara. Vi förstår inte omfattningen av offer, insatser eller vilka ekonomiska dimensioner krig och konflikter innebär. Därför måste vi få hjälp att förstå. När andra världskrigets hemligheter och ofattbara grymhet blev känd så hade vi svårt att ta in det och trots att vi vet så mycket så verkar det hela otroligt och inte minst inhumant. Liknande grymheter pågår än idag men med nya vapen och under nya namn och vi har tillgång till så mycket mer information men vi saknar förmåga att ta in det.

Med hjälp av visualiseringar så kan vi åtminstone börja att skapa oss en uppfattning över vad det är som pågår och inom skolan är detta oerhört viktigt. Tänk vilka otroliga möjligheter vi har nu när vi kan flytta klassrummet utanför dess böcker, tavlor och väggar och ta del av dagsaktuell information. När det handlar om krig och konflikter vill jag därför tipsa om följande två visualiseringar:

Den ena handlar om hur mycket pengar vapenindustrin omfattar samt hur länder köper och säljer vapen till varandra. I Chromeexperimentet Interactive Globe: Small Arms and Ammunition-Imports & Exports kan vi t.ex. se hur Sverige har ökat sin export av mindre vapen och ammunition under de senaste 20 åren. (För att ta del av denna tjänst bör du ha en Chrome-webbläsare)

Den andra tjänsten som just har lanserats är Out of Sight, Out of Mind som handlar om hur drönar-attacker påverkar befolkningen i Pakistan och visar samt berättar om hur många civila som dött vid samtliga attacker. Se gärna hur det hela eskalerar särskilt vid en speciell tidpunkt.

Den fråga ni också ska ställa er är: Vilket underlag har man för dessa visualiseringar? Det framgår om man tar del av dessa två projekt. För den som vill diskutera eller ha lektioner om etik, poilitik, samhällskunskap, geografi, ekonomi så fyller dessa två projekt många lektioner.

IT-Det är en fråga om skolans överlevnad

Det börjar redan bli ett rätt så slitet citat ur Lgr11 kap. 1 men vad innebär detta egentligen i det vi läser om skolan?

"Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt/… / Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ."

I dag har vi över 200 kommuner (enligt framtidens lärande som på olika sätt satsar på att föra in IT i skolan vilket är en positiv utveckling. Särskilt om vi ser till Lgr 11 ovan som så tydligt markerar att "eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt". Min stilla fråga är...hur klarar man detta uppdrag i en skola där det inte finns datorer till varje elev eller förutsättningar för att kunna orientera sig i vår värld? Hur kan man som politiker/skolledare/rektor/lärare/förälder/elev idag tro att vi i en del ämnen kan stå utanför IT och skjuta på frågan in i framtiden? Vilken framtid dessutom? Med stor risk för att låta väl euforisk kring nyttjandet av IT i skolan så finns det en stor risk för de skolor som inte går in i att fullt ut nyttja IT som en väsentlig del i skolundervisningen kommer att tappa mark. Det handlar inte om att locka med en skinande fin dator utan det handlar om att ge förutsättningar för eleverna att kunna finna sin roll och utveckling i den komplexa verkligheten. Egentligen borde granskande skolmyndigheter granska huruvida skolan bidrar till att uppfylla texten ovan. Det går inte längre att hänvisa till ett fysiskt bibliotek utan man måste kunna visa på en större förståelse. I granskningen av skolorna ska kanske frågan istället riktas till lärarna och ledningen istället för att få reda på hur eleverna fått veta hur man skall orientera sig i vår värld. Frågan borde vara: Hur orienterar du dig som skolchef/lärare i den komplexa verkligheten, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Svaret kan då inte bli att vi har si eller så många datorer i skolan och trådlösa nätverk.

Det är märkligt att vi inte har fler skolor som arbetar aktivt med IT, kanske är en del skolor brända på tidigare satsningar, konsulter som lovar stort men håller tunt, IT avdelningar som hindrat utvecklingen för länge eller politiker som inte insett hur världen och de elever som går i dagens skola fundamentalt skiljer sig från sin egen världsbild.

Någon skrev på Twitter att vi inte kan jämföra skolan med hur den var när vi vuxna var elever utan vi måste jämföra dagens skola med dagens arbetsplatser som i flera fall har följt utvecklingen. Kanske ser vi tydligare med den jämförelsen. Eller för att förtydliga den...de företag som idag överlever är de företag som förstått hur världen har blivit så mycket mer komplex samt förändras så snabbt så att om man står stilla så kommer man inte att överleva.

Det är en fråga om skolans överlevnad, inte en fråga som handlar om vi ska satsa eller inte utan frågan är snarare...hur snabbt kan vi komma igång?

Du och Quantified Self

Trenden att logga allt som man gör verkar växa sig starkare. Begreppet Quantified Self som innebär att man just loggar sina aktiviteter eller varför inte sin hälsa blir naturlig i takt med att man med enkla medel kan logga sina aktiviteter. Vi har sett detta i ett tidigt statie när man kanske loggade sin löprunda eller promenad men nu handlar det inte bara om träning eller motion utan om att mäta allt (något för Björklund att titta på kanske :-)

Ett exempel på Quantified Self ser vi i den tjänst som Memoto inom kort släpper där vi fäster en liten kamera på kläderna och kameran tar två kort per minut hela tiden. Med korten följer också GPS-positionen så att vi vet var vi har varit. Ett sätt enligt Memoto att på ett enkelt sätt komma ihåg att dokumentera även de vardagliga tillfällena. Memeto är inte ensamma, andra tjänster finns redan för att t.ex. ständigt mäta sin hälsa kan man göra i BodyMedia som varje minut mäter av en hel mängd olika aktiviteter i din kropp medan vi ser i Nikes Fuelband en liknande version men med fokus på träning.

Att logga precis allt skapar möjligheter att följa min egen utveckling samt kan också bidra till att fler får del av det som händer omkring mig. Frågan är...hur mycket information behöver vi om oss själva? Är det bra att man själv mäter allt i sin kropp och själv försöker att tolka resultaten t.ex. om man har en åkomma eller ett fysiskt problem? inom hälsa så börjar vi alltmer ställa våra egna prognoser utifrån det vi läser på nätet samt får veta om oss själva och där finns vissa faror. Inte minst om vi misstolkar informationen och tror att vi är sjuk (eller kanske frisk) för att utrustningen inte är tillräckligt exakt eller för att vi själva inte förstår att tolka informationen.

Frågan om integritet kommer givetvis också in här. Jag ser verkligen inte fram mot att se flödena från Memoto på Facebook där min vän kanske uppdaterar sin vardag med två bilder i minuten? Om inte Facebook redan nu börjar att dö så kommer detta definitivt att bidra till Facebook förestående död.

Samtidigt är jag lockad, jag har själv intresse av att testa Nike Fuelband för att just trigga mig själv till att träna mer och nå nya resultat. Världar öppnas som aldrig annars har varit tillgängliga och vi kan mäta och jämföra oss med andra. Det gör jag redan nu när jag jämför med de vänner som jag har på min träningsapp i mobilen.

Tänk vilka arkiv av information vi kommer att få av oss själva. Fundera också över vilka konsekvenser detta kan ta när man sätter kameran på sina barn...kanske kan den fungera som en barnvakt, eller kanske känner en del som är rädda för att gå ute på kvällen att med t.ex. Memoto kan jag känna mig tryggare.

Vilka erfarenheter har du av Quantified Self?

Hur verifierar vi vem som lämnar in ett arbete?

Ett stort problem i digitala utbildningsmiljöer är frågan om hur man kan verifiera att rätt person lämnar in sitt arbete i en kurs. I takt med att allt fler uppgifter såväl som kurser går online så växer frågan om säker verifiering och fusk. Frågan är inte enkel och det finns inga lösningar ännu. Kursplattformen Coursera har nu tagit ett nytt steg i detta och ger möjlighet till de som betalar för att få ut ett intyg på att man genomfört en kurs på Coursera. Detta har man gjort genom att införa ett antal verifieringsmetoder för att i högre grad kunna säkerställa att rätt person lämnar in uppgifter mm. I och med att det inte finns några möten mellan lärare och student/deltagare på Coursera så blir uppgiften att på något sätt kunna veta att rätt person examineras mycket viktigt. Coursera har löst detta genom att arbeta med en personverifiering i samband med att man påbörjar kursen. Det går till enligt följande:

I samband med att du anmäler dig till en kurs så får du möjlighet att betala för kursen om du vill ha ut ett kursbevis från lärosätet. Genom att gå igenom deras Signature Track så får man veta mer om studenten ifråga. Detta sker genom att du efter det att du anmält dig väljer Signature Track. Där får du i första steget göra en sk. tangentbordsverifikation vilket innebär att via tangetbordet skriver en text och sedan skriver den en gång till. På det sättet så lär sig Courser mitt unika sätt att skriva på tangentbordet (tydligen skall vårt sätt att skriva var lika unikt som våra fingeravtryck). Därefter får jag ta ett kort på mig själv för att de skall kunna jämföra min bild med mina ID-uppgifter. I nästa steg skall jag ta kort på mitt körkort eller motsvarande ID-handling. När detta är gjort så skall jag skriva in mina personliga uppgifter för att sedan till slut skriva in mina kreditkortsuppgifter.

Tanken är att varje gång jag lämnar in ett arbete eller på annat sätt bidrar med något i kursen så skall jag verifiera att det verkligen är jag som lämnar in eller skriver genom att göra en tangentbordsverifikation. På detta sätt så hoppas Coursera på att säkerheten vad gäller att rätt person examineras stärks. Utöver ovanstående så skall deltagaren även intyga att man på heder och samvete följer lärosätets (som man läser vid via Coursera) etiska förhållningssätt.

Då till den viktiga frågan...är detta tillräckligt? Det är det inte anser jag, det är ändå fullt möjligt att någon annan skriver arbetet samtidigt som det är rätt person som lämnar in och verifierar genom tangentbordsverfikation arbetet. Det enda sättet att verkligen lösa nätexaminationer är att följa upp uppgifter och tester/prov/tentamina med ett möte online där man ställer kontrollfrågor. Däremot är detta med tangetbordsverifikation mycket intressant, det skulle bli än mer intressant om man i efterhand kunde se hur ett t.ex. Word-dokument hade skrivits genom tangentbordsverifikation. Givetvis kan jag skriva ett dokument samtidigt som någon dikterar men det blir krångligare. Sen kanske vi alltså skall vara beredd på att även tekniken och systemen kan fela och då blir det genast besvärligare.

Sakernas internet är elevernas internet

I mitt förra inlägg skrev jag om mobiltelefonen och frågan handlar om hur man i skolan ska hantera dessa. Jag fick fram till nu 64 personer som svarade på min fråga om huruvida dator/mobilen kan stimulera till varierad undervisning i skolan och majoriteten svarade Ja på den frågan (jag skall ställa frågan i fler sammanhang så kommer nog staplarna att se lite annorlunda ut).

Mobiltelefonerna i sig ser flera som ett problem ändå men det som händer nu är en teknikutveckling som går så fort att snart handlar det inte om endast mobiler (om de ens kommer att finnas kvar på det sätt som vi ser på dem nu?) I går kunde vi läsa bland annat i Gadget Review att Apple ev. håller på att utveckla en klocka (kanske iWatch) som givetvis på olika sätt kommer att kopplas till internet, Google Glasögon är något annat som är en del i det som man kan beteckna som en del av internet of things (sakernas Internet). Det ryktas även om att Apple håller på att utveckla liknande glasögon som Google. Tekniken flyttar in i smycket, kläder, böcker och annat som annars varit analoga.


I denna utveckling kommer skolan inte längre kunna bromsa genom att förbjuda tekniken i skolan. Det blir svårt att förbjuda glasögon eller klockor, det går kanske i början då det är någon enstaka som har detta men därefter blir det svårare. Eller vad gör idrottsläraren som bedömer en elev på ett sätt men eleven visar i den statistik som eleven har i mobilen att löpsträckan var bra mycket längre än vad läraren tror. Många ämnen tror att detta med teknik inte berör dem men här kommer den för er dystra sanningen: ni måste tänka om. Inom slöjden kan vi snart skriva ut i 3D, smarta symaskiner är kopplade till internet för att få tag i de senaste mönstren, kemin kan labba virtuellt för att höja säkerheten etc. etc.

Om vi ser frågan om mobiltelefonen i detta perspektiv så inser vi att vi måste hantera frågan på annat sätt än förbud...vi måste förhålla oss till IT och basera beslut efter en god omvärldsanalys samt med samtal.

Ett företag hade ett problem med att sända filer till varandra inom de IT-lösningar som fanns. Det hela slutade med att de anställda övergick till en annan lösning vilket också löste problemet med att dela filer. När detta kom till kännedom för IT-avdelningen så insåg man att detta inte var bra och löste det genom att stänga möjligheten för de anställda att nyttja den externa tjänsten. Man löste inte problemet som de anställda hade utan låste bara möjligheterna som de innovativa medarbetarna hade funnit. Vi kan inte låsa en utveckling som kommer att springa ifrån oss...vi vinner kanske lite tid men skolan kommer att förlora detta om man inte tänker sakligt om IT i skolan, må så vara en-till-en satsningar, läsplattor, lärplattformar eller mobiltelefoner. I morgon talar vi om klockor, kläder och glasögon.

Mobiltelefonen i skolan, del 2

En ständigt återkommande fråga från skolvärlden är den om hur man skall hantera elevernas telefoner (med telefon avser jag primärt smartphones). Jag skrev ett inlägg om detta i november 2012 men jag ser i sökstatistiken att varje dag så söker folk efter frasen "mobiltelefonen i skolan"och frågan är ständigt aktuell.

Varför kan man fråga sig? Är det inte bra om vi har digitala verktyg i skolan där varje elev kan nyttja dessa effektivt i klassrummet såväl som utanför?

Det är helt klart att kommuner och skolor har olika strategier i detta. Engelska skolan i Gävle väljer totalförbud medan vi i ett reportage från TV4 från Gröndalsskolan i Värnamo ser att man nyttjar mobiltelefonen mycket aktivt i en del ämnen.

Om vi ser till internationellt perspektiv så visar en bland annat en studie från University of Haifa att 96 procent av high-school eleverna nyttjar  mobilerna under lektionstid. Vad de däremot gör är olika, vi kan läsa följande på Science Daily:

"The students use their mobile phones in various ways -- to surf the Internet and access social media, to listen to music, take photos, play games, and send text messages and photos," the researchers point out. Based on our findings, there is almost no moment during any class when some pupil isn't using their cell phone." 

Vän av ordningen frågar sig säkert om detta verkligen är en positiv utveckling av skolan? Att man sitter och spelar spel och sänder meddelanden under lektionstid kan knappast vara en del av utbildningsmiljön. Frågan är varför detta sker? Är det på grund av att skolan är svår eller att den är tråkig eller är det så att mobiltelefoner drar uppmärksamheten från lektionen? Troligtvis är båda alternativen sanna vilket för oss till nästa fråga...varför? Om vi väljer bort mobilerna från klassrummet, kommer vi att lära oss bättre då? Vi kanske måste försöka förstå vad det är som händer i direktkommunikationen i t.ex. Kik eller Instagram och varför den blir så viktig och tar uppmärksamhet? Eller var det inte exakt det som skedde när vi skickade lappar mellan oss när vi var unga men inte hade tillgång till teknik som idag? Det finns inga entydiga svar i detta och jag tror att alla lärare och rektorer skulle önska en universallösning i detta så att man tydligt vet hur man ska göra. I alla de föreläsningar och kurser jag har så framkommer nästan alltid i samtalen att mobiltelefonen hos eleverna är eller kan vara ett problem.

Jag har ställt en fråga på nätet hur man ser på detta med mobilen i skolan. Svaren ser ni nedan och ni kan själva rösta genom att klicka på denna länk. Det bör dock understrykas att de som svarat på denna fråga säkerligen i mångt och mycket består av personer som befinner sig i eller i närheten av skolvärlden och som dessutom är rätt van att nyttja IT, frågan har gått ut på Facebook och Twitter. Det som är intressant att ta del av i de svar som kommit in är just detta att en del anser att datorn är okej i skolan men inte mobiltelefonen.

I en annan studie (Finansierad av Verizon som är leverantör av mobilnät så denna studie bör läsas kritiskt) så framgår de i denna att elever nyttjar mobiler till skolarbete. Studien fokuserar på barn i årskurs 6-8 i USA. Vi kan läsa följande i denna studie:

An unexpected number of middle school students (from all ethnicities and incomes) say they are using mobile devices including smartphones and tablets to do their homework. Previous TRU research indicated that middle school students are using smartphones and tablets for communication and entertainment. However, this is the first TRUresearch that shows that middle school students are also using these mobile devices to complete homework  assignments.

•  More than one out of three middle school students report they are using smartphones (39%) and tablets (31%) to do homework. 

•  More than 1in 4 students ( 26 %) are using smartphones for their homework, weekly or more.

• Interestingly, Hispanic and African American middle school students are using the smartphones for homework more than Caucasian students. Nearly one half of all Hispanic middle school students (49%) report using smartphones for homework. Smartphone use for homework also crosses income levels with nearly one in three (29%) of students from

Vi kan läsa vidare:

• Yet, significantly more students who use mobile devices in the classroom express a strong interest in STEM subjects than students who do not use these devices in the classroom. 

• Two out of three students (67%) who use laptops in class say that it helps them learn math an science better and more than half of all students who use tablets in class (55%) say it helps them learn math and science better. 

• Students also say using mobile devices like tablets makes them want to learn more. 

Despite these benefits, more than half of all middle school students (54%) say they are not allowed to use laptops in the classroom for learning purposes, (68%) of students are not allowed to use a tablet for learning purposes, and(88%) say they are not allowed to use smartphones for learning in the classroom.  

Som sagt, vi bör läsa detta kritiskt, inte minst för att vi befinner oss i en annan kontext men även också då det finns starka kopplingar till mobilindustrin.

Så frågan kvarstår...vad ska vi göra? Det finns som sagt inget entydigt svar och frågan skiftar karaktär beroende på vilka åldrar vi talar om. i de yngre åldrarna upp till årskurs 3 så är problematiken kanske inte lika svår då man kan argumentera för att mobilen inte skall nyttjas vare sig för undervisning eller nöje på skolan då alla elever inte har tillgång till en smartphone. När man kommer upp i åldrarna blir det knepigare. Nu börjar i stort sett alla ha mobiltelefoner och då måste också argumentationen bli annorlunda. Antingen säger man att det är totalt förbjudet att nyttja telefonerna eller så reglerar man det hela med avtal (som är svåra att skriva och även följa) eller så släpper man det fritt. I somliga fall överlåter ledningen frågan till pedagogerna, i andra fall blir det en ledningsfråga.

Lösningen är att man måste diskutera detta kollegialt i skolan, rektor måste ta ett tydligt ledarskap i frågan och vara så insatt i detta så att man kan ta kloka beslut utifrån den kontext man befinner sig i. Viktigt är också att föräldrarna involveras i diskussionen och får ta ett ansvar, detta är kanske det svåraste. Föräldrarna förser eleverna med mobilerna men nyttjandeproblematiken blir en skolfråga.

För den som vill luta sig mot forskningen om mobilen i skolan så finns det inte mycket att hämta för tillfället. Det är projekt som är igång men inte kommit så pass långt att vi har ett gott underlag för att ta beslut. Det finns även en debatt om huruvida mobil strålning kan vara farlig för unga (och vuxna) men även denna fråga är svår att hantera då det finns argument både för att det mobiltelefonen kan skada människan såväl som att det finns rapporter om att det inte är någon fara alls. Sanningen ligger kanske någonstans mitt emellan?

Jag hoppas att vi får höra många röster i kommentarsfältet nedan både om goda erfarenheter såväl som dåliga.

Upplästa nyheter, översättningar och utmaningar

Digital uppläsning av text har fram till nu varit rätt kass, det har inte låtit särskilt bra utan mer som en robotröst. Det verkar dock vara mycket på gång just nu och i går kunde vi höra om en japansk mobiloperatör som erbjuder möjligheten till att få direktöversättning i realtid i ett pågående samtal (se t.ex. Sveriges Radio).

I Youtube kan vi få en textad version av filmen man tittar på och dessutom få denna textning transkriberad till annat språk än engelska (se mer om detta här)

Och det är en förvånansvärd god uppläsning vi får i SoundGecko som ännu bara fungerar på sidor skrivna på engelska (appen fungerar dock i Android, iOS och Windows Phone) Du kan också lägga till dokument som du vill ha upplästa eller sidor som du bevakar. På detta sätt kan du utnyttja promenaden till jobbet genom att lyssna till sidorna istället för att läsa på skärmen (med risk för att krocka med ngt).

Jag tycker mig se en enorm utveckling inom detta område och det kommer att påverka oss på oanade sätt. Vi kommer att komma åt världen på enklare sätt och snart kan vi tala med varandra trots att vi talar helt olika språk, det ligger inte långt borta. Utmaningarna blir många och språkundervisningen står inför samma utmaning som många andra ämnen mött i och med den digitala teknikens snabba intåg i skolvärlden. Jag säger inte att språkundervisningen kommer att bli oviktig, men den kommer att förändras, precis som biblioteken har utmanats, och studier i allmänhet.