Jag har just sett SVTs nyhetsprogram Rapport klockan 18.00. I den nämns bland annat PISA-rapporten som publicerades idag (läs t.ex. i DN) där det framgår att elevernas resultat i skolan försämras bland annat inom matematik och läsförståelse. Det är en oroväckande läsning men det är egentligen inte detta som detta inlägg handlar om, snarare är det Rapports märkliga reportage som lyfter fram datorspelande ungdomar samtidigt som man berättar om Pisa-undersökningen. Vad jag förstår finns det inga kopplingar i Pisa-rapporten vilket egentligen också saknas i Rapports inslag. Däremot så får alla som ser inslaget en indirekt bild av att datorspelande påverkar skolungdom menligt och latent ligger ungdomar som spelar datorspel till grund för skolans problem.Jag undrar hur man tänker på nyhetsredaktionerna och hur man så naturligt skapar denna koppling mellan dåliga resultat i skolan och datorspel. Visserligen talar man i inslaget om att det hela oftast bottnar samhällstillhörighet samt i vilken skola man går i snarare än något annat. Men bilderna talar sitt eget språk och det är det som vi kommer ihåg, dvs. Datorspelande=Dåliga resultat i skolan.
Det enda jag kan säga är till nyhetsredaktionen på SVT: Skärpning, vi betalar inte licensavgift för osakliga inlägg och fega kopplingar.
Intressant är att man i förra PISA-undersökningen faktiskt kunde se ett positivt samband mellan datorvana och matematikkunskaper. Jag vet inte hur detta redovisades för det kanske var så att just den undersökningen var i sin linda och skulle testas bättre, men som jag minns det var sambandet mycket tydligt. Ann-Britt E.
SvaraRaderaIntressant kommentar Ann-Britt. det enda som framkommer i årets PISA-rapport kopplat till datorspel är följande vaga resonemang:
SvaraRaderaI en rapport ifrån Kul- turrådet (2008) konstateras att bokläsningen gått kraftigt tillbaka bland yngre kvinnor och män. 1982/83 angav 30,6 procent av männen i åldern 16 till 19 att de läste böcker varje vecka. 2006 hade denna siffra minskat till 16,7 procent. Bland kvinnor i samma åldersgrupp angav 50,5 procent att de läste böcker varje vecka 1982/83 och 2006 hade andelen som läste böcker varje vecka sjunkit till 34,3 procent. En förklaring till de förändrade läsvanorna kan ha att göra med konkurrensen från andra medier till exempel läsaktiviteter på nätet och dataspel. Resultat från PIRLS 2006 pekar i den riktningen.
Det är få förunnat att lära sig läsa och skriva med dagens rådande pedagogik med en utslagning av elever som följd. Vad detta kommer att kosta varje enskild drabbad individ tillika samhället i stort är svårt att överblicka men det kommer kosta oerhört både i lidande och rent ekonomiskt.
SvaraRaderaDet är ytterst upprörande att åse en lärarkår som oförtrutet arbetar med en pedagogik som inte ger alla elever chansen, till läsandet och skrivandets konst, som barnen så rätteligen har. Skolans högsta ledning verkar heller inte vara villig till en rejäl förändring eftersom man hittar en massa orsaker till elevers svårigheter överallt utom där det faktiskt finns fog för en stor förändring. Kan det vara så enkelt att man är rädd för att trampa lärarna på tårna?
Lärarledda lektioner med övergripande ansvar av lärarna, med svenskundervisning värt namnet kommer att göra en verklig förändring men förmodligen är metoden för lätt för att ta den till sig.
Inlärning främjas bäst av bra anknytning av få vuxna. Detta existerar inte i dagens Sverige därmed blir mycket datorspel och TV-tittande ett naturligt hinder för bästa förutsättningar till inhämtning av kunskap. Kanske något att ta upp i denna diskussion. Men då blir det väl ramaskri. Vi lever ju i ett modernt samhälle som kräver pedagogik i stället för anknytning.