Åldersgränser i sociala medier-Arrestera mig någon!

Det är bra med regler och gränser. Åtminstone för oss vuxna för då kan vi alltid säga att du får inte göra det ena eller det andra just för att du inte har åldern inne. Detta hör jag ofta när det handlar om t.ex. Facebook eller Googles tjänster. I och med att det står i avtalet som du tackar ja till att du måste vara minst 13-år så är det en lag som alla barn ska följa. Nu är inte läget så att alla är 13 år utan många barn under 13 är definitivt med på Facebook. Frågan är om vi överhuvudtaget skall bry oss om regler som är stiftade i annat land och som egentligen gäller där men som sedan adopterats över till Sverige? Vi har många regler som baseras på åldrar, se t.ex. barnombudsmannens lista av åldersgränser men samtidigt har vi otroligt mycket som vi får göra som barn och som inte är reglerat som t.ex. att gå över gatan själv, hantera en kniv (finns ingen åldergräns för detta), cykla, simma, prata, ta kort. Det är då det blir så intressant att fundera över hur vuxna så enkelt avfärdar barns önskan att få vara på Facebook med argument som:

Jag stör mig också på att barn skaffar ett FB konto.. Finns det en gräns ska den följas. Det är både föräldrarnas uppgift att se efter sina barn och FB att regelbundet kolla att användarna följer reglerna.. (Min åsikt iaf)

Det som är slående i citatet ovan är att vi kan lägga ned tid på att ta reda på att barnen inte är på Facebook men kanske borde de lägga ned tid på att istället vara med sina barn på internet och visa lite intresse.

Skolan har definitivt lagt ned frågan om sociala medier för unga med hänvisning till åldersgränser. Det har liksom blivit en lag att om det finns en åldersgräns som ett företag har satt upp så är det något som skall följas till punkt och pricka. Varför frågar jag mig? Varför kapitulerar vi inför ettföretag som beslutat något istället för att fråga oss...varför då? Och när de stora företagen går igång med att det måste finnas åldersgränser i sociala medier så ska vi fråga återigen...varför?

Det borde kanske finnas en övre gräns också i så fall där de som är för gamla helt enkelt inte får skriva något för det kan ju bli helt fel (ironi). Eller kanske skall vi inte tillåta sådan som mig i min ålder att få vara på Facebook för vi borde ju kanske syssla med annat? Ni hör ju hur det låter, det håller inte och Facebooks regler faller inte svensk jurisdiktion. Nu uppmanar jag inte till att alla barn skall vara på olika sociala medier utan min poäng är, varför kapitulerar vi totalt för att det finns åldersgränser som många gånger är rätt godtyckliga? Är det för att vi inte tycker att det känns helt OK att de som är under 13-år måste "ljuga" om sin ålder för att gå med eller kan det vara så att vi är rädda för repressalier från företagen som tillhandahåller tjänsterna?

Om så är fallet så ligger jag illa till med tanke på att jag är 107 år på Facebook, se reportage i DT. Arrestera mig någon!