Är detta en fråga?

Det är uppenbart att om vi går in i en digital värld i vår skola så kommer mycket att förändras. Digitala böcker och program som på olika sätt hjälper oss är en grundförutsättning och är sällan i sig något problem. Däremot så får vi en del intressanta problem som vi måste lösa och som inte är alldeles enkla att komma runt. Ofta beror dessa problem på att vi försöker att anpassa vår digital miljö till den analoga skolan vilket komplicerar saker och ting. Ett sådant tillfälle är när man vid ett prov ger elev/student möjlighet att nyttja t.ex. formelsamling eller kanske kurslitteratur som stöd under examinationen. Det är egentligen inga problem med detta så länge man inte gjort några otillåtna markeringar mm i boken (så resonerar en del i alla fall). Men nu kommer vi till ett intressant dilemma, och det är just möjligheten att idag köpa kurslitteratur samt nyttja t.ex. en formelsamling i smartphone eller kanske iPad/Androidplatta.

Jag har just börjat att hantera ett sådant fall där man i en kurs på högskolan har tillåtelse att nyttja kurslitteraturen under tentan men en student har köpt litteraturen digital och har inga böcker, åtminstone inga fysiska och nu vill studenten nyttja den digitala boken i sin läs/skrivplatta. Majoriteten av kursens studenter har däremot "vanliga" böcker så för dem så är det inget problem men för den student som vill kunna vara mer effektiv genom att kunna söka i den digitala boken snabbt och smidigt så blir det problem. Problemet består i att man som examinator inte vill att studenten ifråga skall kunna ta del av annan information på nätet såväl som att kanske kommunicera med andra som finns i studentens nätverk.

Detta problem kan klart lösas om man i förhand är medveten om den digitala värld som nu förändrar så mycket i vårt läsande, skrivande och kommunicerande. Om examinatorn ifråga kände till förutsättningarna för studenten ifråga som vill nyttja sin digitala bok så skulle examinatorn kunna formulera frågor som inte går att Googla upp. Nu vet jag inte exakt hur frågorna är utformade men det handlar i detta fall heller inte bara om att kunna google upp, utan det handlar likaväl om vilka kontaktytor som öppnas om man för in våra digitala artefakter in i skolan. En lösning skulle kunna vara att man låter studenten få låna en analog bok under tentan men detta är inte en tillräckligt god lösning, snarare bara ett sätt att skjuta problemet till framtiden. Ett alternativ kanske istället vore att fundera över hur man formulerar sina frågor och helt enkelt säger till sin elev/student att du får nyttja precis vilka metoder och källor (analoga såsom digitala), bara du redogör för hur du kommer fram till dina svar. Detta innebär att resan är själva målet och svaret blir något sekundärt.

FLUMSKOLA...ropar då vän av ordningen. Det som är intressant med denne "vän av ordning" är att det är det som efterfrågas...ordning och reda. Endast en väg är den rätta till svaret och svaret är det viktiga. En del har mycket svårt för att kunna se bortom logiken och den "korrekta" vägen och vill ha tydliga direktiv och svar. Det som istället ibland kallas för inre logik (Constructive Alignement) skapar nya förutsättningar och resultat under hela utbildningen eller kursen. Istället för att fokusera på själva slutexamen så blir hela resan det intressanta och som värderas.

Det är ungefär som den där tentan vid Umeå Universitet som det berättas om inom filosofin (som jag inte är säker på om den är sann, kanske bara en skröna?):

Det handlar om en sextimmarstenta i analytisk filosofi där studenterna klockan 09.00 fick sin tenta i handen och satte igång med att besvara frågorna. Problemet var bara att det fanns bara en enda fråga som löd:

ÄR DETTA EN FRÅGA?

Studenter inom filosofi kan argumentera och det går att skriva mycket om frågan ovan. Men historien förtäljer att det var en student som på frågan svarade med sex korta ord:

JA, OM DETTA ÄR ETT SVAR!

Historien säger också att studenten ifråga fick full pott på tentan.

Horizon Report Higher Education 2012

Horizon Report är den årligt återkommande rapporten av New Media Consortium som beskriver utvecklingen inom IT och lärande. Det är flera rapporter som släpps under januari och i detta inlägg fokuseras på den som handlar om högre utbildning. Listan som beskrivs nedan är inte den slutgiltiga men det är en föraning om vad som är på gång. Vad det handlar om nedan är de tekniska områden som under närmaste åren kommer att få genomslag inom högre utbildning. Läs hela shortlist dokumentet.

1 år eller mindre:

- Molntjänster

- Mobilappar

- Socialt läsande (Sociala böcker, se tidigare inlägg i denna blogg)

- Läs/skrivsplattor

2-3 år:

- Adaptive Learning Environments (Anpassade Lärmiljöer)

- Augmented Reality (Förstärkt verklighet)

- Spelifierat lärande

- Learning Analytics

4-5 år:

- Digital Identitet

- Gestbaserad interaktion med dator

- Haptiska gränssnitt

- Internet of Things (Internet i ting,saker, prylar)



Att sia om framtiden är alltid vanskligt och därför rekommenderar jag även läsning av 5 E-learning forecast for 2012 av E-learning 24/7

Upphovsrätt och spridning...it´s a mashup

Det har varit rätt turbulent angående Stockholmsslussens kommande ombyggnad och det är många som vänder sig mot detta, såväl som att man till slut tog ned den s.k. TV-Eken. På olika sätt vill flera visa sitt missnöje och ett av dessa sätt är en omskrivning av en av Mikael Wiehes låtar som går under namnet Slussensången. Låten sprids rätt snabbt på nätet och det som nu har hänt är att Wiehes skivbolad United Stage Artist nu sänder ut brev till alla som lägger upp låten vilket resulterar i än större spridning. Det är den sk. Streisand effekten som sätter in och går i korthet ut på att ju mer man försöker stoppa spridningen online desto mer sprids det.

Källa: Scaber Nestor

Kanske är det särskilt intressant att Wiehe som ofta velat stå på barrikaderna och i viss mån representerat vänsterkanten nu blir föremål för kommersiella intressen. Frågan är ifall Wiehe själv är medveten om vad som händer eller ifall detta är en strikt juridisk fråga mellan ett bolag och enskilda individer. Kanske är detta ett uttryck för den remix och mashup-kultur vi nu befinner oss i där man nyttjar kända låtar och filmer men skapar ny mening med dem? Det händer så mycket inom detta område just nu och det är helt klart så att nu ställs bolag inför nya juridiska utmaningar.

DjEarworm är en numera legendarisk DJ som som skapar mashups mer eller mindre in absurdum och skapar något helt nytt, i låten som ni kan se nedan så finns det inte mindre än 19 låtar med i samma låt. Nästan svårt att reda ut.

Vad jag är ute efter är att idag sker något inom musik och videobranschen och ny kultur skapas i kölvattnet av vår digitala utveckling. I detta kommer det alltid att skapas nya kulturella yttringar och former och här man nu bolagen välja att antingen förstå denna utveckling och nyttja den för sin egen framtida överlevnad...eller helt enkelt dö relativt snabbt.

Mission impossible: Ta bort Facebook tidslinje.

I förra veckan kom möjligheten att aktivera tidslinjen i Facebook och av statistiken att döma utifrån vad folk söker efter och därefter hamnar på min blogg visar tydligt att det är många som vill avaktivera tidslinjen (majoriteten av de sensate dagarnas besökare vill få råd om hur man gör detta). Idag är det inte möjligt att ta bort tidslinjen när man väl aktiverat den. Det var däremot möjligt tidigare då tidslinjen endast var i ett beta-stadium men efter att Facebook nu gått över till skarpt läge så finns ingen återvändo. Troligtvis hittar någon ambitiös person ett sätt att återställa detta men just nu så finns det ingen lösning i sikte. När jag googlar mig runt på nätet efter mer information ser jag att det finns väldigt många som bara vill bli av med tidslinjen.

Frågan är om detta är en övergående process och att vi snart inte längre funderar över tidslinjen eller ifall detta drag kanske inte var så klokt av Facebook. Det är intressant att gå in och läsa alla kommentarer på Facebook hjälpcenter, det är många som är frustrerade men några svar verkar Facebook inte vilja leverera. Kanske resonerar man helt enkelt på så sätt att det är upp till var och en att ta ansvar för sina handlingar, men å andra sidan kan jag tycka att man skall ha en chans att kunna välja att gå tillbaka till sin gamla profil, detta då man inte vet vad man byter till. Att vara först med det senaste har sina uppenbara nackdelar.

För att kanske minimera skadan så är det klokt att sätta rättigheter för vad dina vänner ska få se och inte se, det finns en bra artikel som beskriver hur du går tillväga i detta på denna länk.

Facebook Timeline...forever

Så släpptes då den omtalade funktionen Timeline i Facebook. Timeline är ett sorts offentlig dagbok som visar dig och omvärlden mer eller mindre allt du har gjort på Facebook utifrån en tidslinje. Enkelt och logiskt egentligen för det är ju det det handlar om, att kunna visa din omvärld ditt liv och ta del av andras. Det är riktigt snyggt gjort och egentligen så kan nu den flitige dagboksskrivaren nu kasta dagboken och helt enkelt aktivera tidslinjen. Du får all information helt enkelt, vad du har gjort, vilka tillfällen du varit med på och dokumenterat, eller blivit dokumenterad i, vem du har varit tillsammans med och kanske lämnat. Givetvis kan du sätta rättigheter så att inte vem som helst kan ta del av din tidslinje eller kan du välja ut delar som du inte vill dela med dig av. En kul funktion som ger dig överblick över ditt digitala liv på Facebook. Jag tror inte att tidslinjen på Facebook ersätter dagboken, man skriver helt enkelt olika saker på Facebook och i sin privata bok

Men vänta lite...varför är det nu då så många som vill stänga av sin tidslinje? När jag söker på nätet efter sådana som vill kunna ta bort funktionen så blir de bara fler och fler (i och för sig, så är det väl alltid på nätet, det blir sällan färre).  Men vad jag förstår så kan man inte ta bort tidslinjen efter det att man har aktiverat den, och här blir jag gärna rättad om jag har fel. Om så är fallet, vilket många talar om på nätet just nu, så kan det kanske vara klokt att vänta lite och frågan vi bör ställa oss...vad vill vi med denna tidslinje? Vill vi påminna oss själva om våra liv eller vill vi visa vår omvärld mitt liv? I båda fallen så blir det lite underligt och kanske till och med helt onödigt?

Sök på nätet efter begreppet: how to remove facebook timeline för mer information.

En ojämlik skola & QR-kod

Jag funderar en hel med att på olika sätt integrera uppgifter mm genom sk. QR-koder. Jag har vid flera tillfällen arbetat med dem i skarpt läge och där jag ger de som önskar möjlighet att skanna in informationen via QR-koder. Det som framkom mycket tydligt vid ett tillfälle då jag hade en grupp rektorer och arbetade på detta sätt var att vår omgivning har olika förutsättningar. Av de 20 rektorer jag träffade så kunde 17 skanna in koden men tre blev utanför. Detta var å andra sidan min tanke då jag ville visa på problematiken i det att vi skapar en ojämlik skola med tanke på de IT-satsningar som sker i skolan. I somliga skolor utrustas kanske en klass med datorer medan en parallellklass inte får någon. I andra fall får kanske årskurs 1 och 2 på gymnasiet bärbara datorer medan man inte vill satsa på de i som går sista året. Detta får inte ske i en skola vill jag mena, det blir orättvist och skapar klyftor mellan kollegor såväl som elever.

Åter till QR-koderna, nedan ser ni en kod som ni kan skanna in med er mobiltelefon (nyttja t.ex. appen BeeTagg) men istället för att peka bilden till en plats eller annan information så hag jag här skapat en kod som tar er till en röst som läser upp den text jag skrivit in, det låter hyfsat med den datorgenererade rösten.

Här öppnas nya möjligheter och nu gäller det att få fart på fantasin och kreativiteten. Vill du skapa en själv så är det bara att gå in på QR Voice.

Google+ är snart inte ett val...och så mycket mer

För alla de som nyttjar Googles tjänster och har ett konto på Google har sett att under det senaste halvåret har enormt mycket hänt. Man har ofta i media fokuserat på de förändringar som skett i Facebook men frågan är om inte Google utvecklas mycket snabbare. I somras lanserades Google+ och bedömare trodde då att flera användare skulle lämna Facebook för att övergå till Google+. Nu skedde inte detta och kanske var det inte heller Googles tanke? Det man nu gör är att integrera så många funktioner från Google+ till andra delar av deras tjänster. T.ex. kan nämnas att Google+´s cirklar (som nyttjas för att gruppera sina vänner i olika kategorier, t.ex. familj, vänner, bekanta mm) nu återfinns i Gmail (Googles mail). Vid varje sökresultat så dyker dessutom möjligheten till att "plussa" en sida vilket är samma sak som att gilla på Facebook. 

Men det slutar inte där, snarare är det bara början vi ser. Vi ser en allt starkare koppling till Google Dokuments och där tror jag att vi kommer att se rätt så fiffiga lösningar framöver. En sådan är t.ex. webbkonferenslösningen Google Hangouts som jag skrivit om i tidigare inlägg där det finns en koppling till Google dokuments, dvs alla anteckningar eller dokument man arbetar med dyker automatiskt upp bland dokumenten i Google dokuments. Vi går alltså mot en total molntjänstlösning där vi aldrig behöver nyttja hårddiskutrymme eller lagra dokument på USB-minnen eller på datorn. I Google Hangouts kommer snart en funktion (Benämns som AIR) som möjliggör att det vi samtalar om i  ett webbmöte antingen streamas live eller spelas in och läggs automatiskt på mitt Youtube-konto. Men detta är som sagt bara början. 

Google+ bygger på samtal och kommentarer på samma sätt som Facebook men man har nu (om man väljer att ställa in Google till engelskt språk) också möjlighet att övergår i en hangout direkt utifrån samtalet om man tycker att den skriftliga kommunikationen blir för torftig.

Som sagt, mycket är på gång men detta är bara en början tror jag. Och nu talar jag bara om Google+ och några kringfunktioner, det finns så mycket mer som vi i Sverige inte ens kommer åt men som jag verkligen ser fram mot att få testa. Andra som inte nämns så ofta är några funktioner och lösningar som jag kommer att återkomma till för här finns enormt mycket att nyttja inom skolan...det gäller bara att inte bli för förförd av tekniken eller möjligheterna utan också förstå när att avstå.

Mentimeter och QR-koder

I förra veckan hade jag en heldagkurs där jag diskutera om att nyttja IT i olika sammanhang, inte minst för att öka interaktionen. Jag har testat att arbeta med QR-koder och Mentimeter och det har varit mycket lyckat, inte minst när man diskuterar detta med skolledare som helt plötsligt inser vad man kan nyttja sin smartphone till. Jag gjorde en mycket enkel film om hur man kan arbeta med QR-koder och Mentimeter och som jag publicerar nedan. Kvalitet på filmen? Kunde vara bättre. Innehåll? Upp till Er att bedöma.

QR-kod tillsammans med Mentimeter 

Youtube for Schools

Många lärare väljer att inte nyttja Youtube inte minst för att man anser att det är för lätt för elever att lockas iväg till andra filmer eller att eleverna tar del av kommentarerna och kanske fastnar i dessa eller gör egna inlägg. Det finns givetvis andra skäl till varför Youtube inte nyttjas mer men inte minst "bruset" av allt annat där kan vara ett problem. Detta har Youtube tagit fasta på och skapat en särskild avdelning som heter Youtube for Schools där alla skolor kan skapa en egen kanal för sin egen skola. Tanken är den som ofta efterfrågas av lärare, en plats som bara har lärresurser, ungefär samma tanke som Nationalencyklopedin, dvs, en plats där man känner att här är jag hemma och materialet här är kanske något mer kvalitetssäkrat än på andra ställen på nätet (nu behöver det definitivt inte vara så vare sig på NE eller Youtube for Schools men dessa platser kan vara ett gott insteg för de som vill börja att arbeta med med IT och lärande). Läs mer om Youtube for Schools på Youtubes officiella blogg.


Det vore roligt om skolor i Sverige går med i Youtube for Schools, och för den som vill gå ännu djupare så finns det en hel utbildningsavdelning som omfattar även högre utbildning i Youtube Education.

Men sedan har vi ibland behov att ändå visa filmer från Youtube men som inte ingår i Youtube for Schools men vi skulle också vilja undvika och då finns det möjlighet för den som vill att ändå begränsa bruset rätt så rejält genom att nyttja några andra tjänster som har funnits lång tid nu. Ett exempel på en sådan tjänst är Theeter.com som ger dig möjlighet att kopiera in en adress från Youtube och sedan visa filmen på en "ren" sida utan andra filmer som förslag eller kommentarsfältet. Smidigt men kanske lite komplicerat om man ska behöva hoppa mellan sidor.
Då kanske det är ännu enklare med QuietTube som nu också har ett Chrometillägg (dvs ett litet extraprogram som man kan installera i webbläsaren Google Chrome). Genom att nyttja denna plugin som du hämtar i Chrome Web Store och Quietube så installeras en ny liten ikon i ditt adressfält (en rund cirkel som aktiveras när du kommer på en Youtubesida som du enkelt kan göra "ren").

Du laddar ned tillägget på Chrome Web Store här.

När du laddat ned tillägget så får du en liten ring i adressfältet vilket betyder att du nu kan klicka på ringen

Ring i adressfältet efter adress indikerar att du kan rensa allt runtomkring själva videofönstret.

När du gör detta så får du samma film på en ny sida där inget annat än själva filmen syns.

Nu är filmen i fokus och inte allt annat.

Fiffigt!

Det har gått troll i datorn

Artikeln tidigare publicerad i tidningen Kommits:

Det har gått troll i datorn. Nej det handlar inte om virus eller malware utan det är riktiga troll som sprider sig. Kanske inte i datorn men på internet. Troll kallas de som medvetet skriver ett stort antal provokativa, märkliga, ickerelevanta eller oseriösa diskussionsinlägg i olika forum, inte minst i kvällstidningarnas kommentarsfält. Vi har tagit del av debatten under hösten där allt fler tidningar väljer att stänga av kommentarsmöjligheten för artiklarna som publiceras där.

Det är ett intressant fenomen då det för en användare handlar om att endast provocera och söka konflikt, snarare än för att uttrycka ärligt menade åsikter. Allt i syfte att skapa oreda och irritation och på så sätt flytta fokus från kanske artikelns essens till en helt annan fråga. Så visst är begreppet “troll” passande och det är dessutom ett problem. Frågan är bara vari problemet egentligen ligger? Vi har samma möjlighet till att i tidningar anonymt sända in våra insändare men skillnaden är att där modereras allt, detta har tidigare inte skett vid t.ex. aftontidningarna. Jag bara undrar...hur tänkte man där? Med den stora erfarenhet som tidingarna har av olika insändare som definitivt inte skulle kunna publiceras i pappersform, hur kan tidingarna då tro att om man struntar i att moderera kommentarerna på internet så ordnar det sig säkert. Inte förrän nu när debattklimat gått överstyr börjar man att överväga att eventuellt moderera, men initialt har man valt att helt stänga möjligheten till att kommentera.

Jag tror att det finns en annan förklaring till denna utveckling och det är att inte minst media bidragit till att underblåsa denna totala trollanonymitet i syfte att kunna skapa nya “chock-artiklar” men något gick helt enkelt överstyr. Reaktionen blir alltid densamma: avbryt, stäng av och lägg ned istället för att ta itu med själva orsaken till problemet. Om journalisterna som skrivit artiklarna från första början deltog i debatten samt även modererade inläggen skulle trollen inte kunna sprida i samma omfattning. Jag tror på det fria ordet och även att man ska kunna vara anonym även på nätet, men problemet är att det inte finns ansvarsfulla personer som ser till att det inte spårar ur så kan vi inte i efterhand bli förvånade att det gick som det gick. Vår lärdom av detta är att vi aldrig kan släppa något helt vind för våg utan att fundera över hur man skall förvalta sin skapelse, i synnerhet inte internetfunktioner eller tjänster som involverar mänsklig kommunikation.

Kanske är detta en vuxenfråga och berör oss som inte riktigt förstått grejjen med sociala medier, för visst är det tankvärt att läsa Twitterinlägget från @malinstroman att man på Stardoll inte behöver mer än en person som där hanterar mängder av unga tjejers diskussioner. Yttrandefrihet betyder inte fri från ansvar utan omfattar ett stora mått av respekt och ödmjukhet inför andra röster och synpunkter, en del vuxna klarar inte av detta ansvar men jag är övertygad om att vår nya generation som växer fram klarar av att hantera den digitala världen bättre än oss och kommer att minimera alla illvilliga troll och dess handlingsutrymme.

Våldsamma spel och våldsamt beteende

DoD: Även detta var farligt

Frågan har varit aktuell i många år nu, blir man våldsam av att spela våldsamma spel? I går kunde vi ta del av en ny forskningsöversikt som publicerats på Medierådets sida (för övrigt en sida man bör besöka varje dag). Översikten visar på att det inte finns belägg för att våldsamma spel inverkar menligt på barn och unga, eller åtminstone så blir man inte våldsam. Däremot, vilket är ett mycket intressant inlägg i debatten, så är det punkt nummer tre i det jag saxat från rapporten nedan:


"Det finns dock ett statistiskt samband mellan aggression och VS. I de studier som ingår i
denna översikt kan fyra försök till förklaringar av detta samband urskiljas.

1. VS orsakar våldsamt beteende. Detta påstående är vanligt i den befintliga forskningen, men har sin grund i allvarliga metodologiska brister och kan därför inte anses bevisat.
2. VS orsakar våldsamt beteende hos personer med särskilda personlighetsdrag. Denna hypotes är alltför dåligt utforskad för att kunna uttala sig om med säkerhet. Studier som undersökt personer med psykologiska problem når resultat som kan tolkas som stöd för såväl denna hypotes som för hypoteserna 3 och 4.
3. Aggressiva personer söker sig till VS. Här vänder man på kausaliteten: personlig aggression ses som orsak och preferenser för VS som verkan. Stödet för denna hypotes är omfattande i den befintliga forskningen.
4. Bakomliggande faktorer påverkar både aggression och VS-preferenser. Denna hypotes stöds av samtliga studier som studerat bakomliggande faktorer som psykiska beteendeproblem och familjesocial interaktion"

Det faktum att kanske aggressiva personer söker sig till våldsamma spel är värt att begrunda lite mer.

Men forskningen är inte helt klar i dessa frågor, för en tid sedan kunde vi läsa i DN om att hjärnforskare menar att datorspel minskar ungas förmåga till empati, och där menar artikelförfattarna att det "kan" (observera att de skriver kan och inte att det är ett faktum) vara så att det finns koppling mellan aggressivt beteende och datorspel. Även där saknas det för lite underlag och som vi kan läsa i rapporten från igår så finns det ofta stora metodologiska problem med flera undersökningar. Varför blir det så kan man undra?

Givetvis kan det bero på att en del trauman som uppstår i kölvattnet av t.ex. morden på Utöya i Norge eller de flertal incidenter i USA där ungdomar gått in på skolor och skjutit ned människor ofta är så stora att man måste försöka finna en förklaring. Typ samhällets fel eller som debatten har gått under de senaste åren, datorspelens fel. 

Hur många gånger har man inte beskyllt datorspel för både mord, sexbrott och andra bestialiska händelser utan att egentligen ha argument för att det verkligen är så? Om ni söker på våldsamma spel (men hoppar över träffarna för gårdagens nyheter) så finner ni en enorm mängd olika åsikter i frågan. Dock bör vi komma ihåg att debatten inte är ny och den lär definitivt inte vara slut i detta, men vi hade samma diskussion om fantasy- och rollspelet Drakar och Demoner-spelen på 90-talet...frågan dog ut.

Vad gör att vi vill dela vidare?

Visst har väl man fascinerats av att en film på Youtube kan spridas så enormt stort och snabbt. Givetvis sprids filmer på olika sätt i olika nätverk men vad är det som gör att vi vill dela en viss information vidare? Filmen nedan är ett exempel på en kort film som spridits åtminstone mycket i mina nätverk:


Det är en kort och enkel film men det som gör den unik är barnets blick (det finns många kopior av filmen på nätet så det är svårt att uppskatta hur mycket den spridits egentligen)

Att kunna avgöra vilken information som faktiskt är värd att sprida och hur man bör paketera en sådan information är en konstart och många som arbetar med sociala medier funderar på hur man på bästa sätt når ut med sitt budskap.

Enligt Mashables överskådliga infographic över vilka faktorer som påverkar spridning så finns det en del "triggers" att nyttja för att nå en bredare massa, nedan listas inte alla som tas upp på Mashable.

-Något som är vansinnigt roligt sprids ofta snabbt och stort
-Sådant som är otroligt 
-Innehåll som är djupt känslosamt
-Sådant som stämmer överens med min världsbild
-Information som får oss att stanna upp och tänka till.

Samtidigt bör vi vara på vår vakt att även desinformation och direkta lögner sprids på samma sätt, samma triggers nyttjas i syfte att nå ut till så många som möjligt och betänker man den snabba spridning som kan ske så kan vi lätt dras med i en sådan.

Mashables infographic rekommenderas och nås här.