Copyswede: Nya beskattningar...eller bestraffningar

Den 1a september så beläggs alla datorer, läsplattor och spelkonsoller med en extra skatt genom den nya Copyswede-avgiften. Denna avgift är till för att täcka de förluster som upphovsrättsmännen förlorar när det privatkopieras t.ex. spel och filmer. Detta är en avgift som slår mot alla, även de som aldrig privatkopierat något eller de som köper tjänster för strömmande musik och film. Det spelar ingen roll om du köper en läsplatta nästa vecka och tänker nyttja den helt legalt, du får ändå betala. Tidigare låg denna kostnad på CD/DVD-skivor men nu beläggs kostnaden även på nyare lagringsmedia. Det finns dock undantag för detta och det gäller t.ex. skolor, myndigheter m.fl (se undantag).

Dock är det inte bra med en tvingande skatt på alla, det slår fel och frågan är när klockor, glasögon mm som också kommer att ha lagringsutrymmen att beskattas? Jag ifrågasätter inte att upphovsmännen skall ha sina arvoden, det är helt korrekt, men en kollektiv beskattning är inte rätt. Samtidigt är det så tacksamt att ta ut en sån här skatt, idag förutsätter ett liv i detta samhälle att man har enheter som datorer mm så det är heller inget alternativ att inte köpa, vi kan liksom inte välja bort skatten. Om nöjesindustrin väljer att ge möjlighet till att se film och lyssna till musik lagligt och till ett bra pris så kommer detta att bli enklare att hantera, vi närmar oss rätt snabbt denna utveckling och vi har redan idag flera goda tjänster. Men kanske måste det bli ännu bättre.

I vilket fall kan det vara bra att känna till de nya reglerna samt även känna till undantagen.

För mer information om den nya lagen, se artiklar på IDG: Branschen uppgiven inför nya kopieringsavgiften

Ny teknik medför stora möjligheter, men kommer med en baksida enligt rapport.

Mobiltelefoner och sociala medier kan förefalla vara tidstjuvar eller orosmoment men en undersökning från USC Annenberg Center for Digital Future och Bovitz Inc. som har koppling till University of Southern California, visar att en stor procent av amerikaner som använder nättjänster verkligen ser dess fördelar, inklusive möjligheten att kunna göra mer på kort tid, värdet av att arbeta var som helst men också en förtjusning i att pröva ny teknik ( se statistik ). Jeffrey Cole som är chef för Center for Digital Life Future menar att vår mobila teknik nu blir en dygnet runt-upplevelse som kan innebär att för enskilda individer öppnas nya möjligheter

Undersökningen som baseras på internetanvändare i åldern 13-91 år i USA ser man följande fördelar med tekniken:

• 74% av de tillfrågade sade att de kan göra mer på kortare tid med sin teknik.
• 72% gillar att prova ny teknik.
• 55% procent sade att de hellre skulle arbeta på distans än på kontoret.
• 45% sade att de har mer tid för sin familj och vänner eftersom tekniken gör det möjligt för dem att utföra arbete som helst.

Men teknikframgångarna kommer med en baksida där man bland annat kan se att 31% menar att tekniken gjort det svårare att skilja mellan sitt arbete och sitt personliga liv. 26% ansåg att de var stressade eftersom tekniken alltid gör dem tillgängliga för arbete. 25% rapporterar att de kämpar för att förstå den nya tekniken.

Det finns mer att läsa om detta och jag tror att man som läsare kan känna igen sig i en del av upplevelserna, både positiva och negativa.

I undersökningen talar man också om olika grupper av användare, Millennials och icke-Millennials (kanske inte ett lysande begrepp, egen notering) där man menar att det är en stor skillnad mellan dessa två grupper. Bland de positiva effekterna har man bland annat identifierat att:

• 85% av "Millennials" sa att de var nyfikna på ny teknik medan 64% av "icke-millennials" var det.
• 84% av Millennials sade att de kan göra mer på kortare tid med sin teknik, jämfört med 68% av icke-Millennials

Intressant att notera är att en större andel av Millennials än icke-Millennials rapporterar personliga problem som direkt resultat av att nyttja tekniken.

• 19% av Millennials som är anställda sade deras personliga liv har lidit på grund av tekniken i sitt arbete liv, jämfört med 15% av icke-Millennials
• 25% av Millennials sagt vara tillgängliga via en mobil enhet har gjort deras liv mer stressigt, jämfört med 20 procent av icke-Millennials

Detta är oerhört intressant. Frågan är om de yngre är mer aktiva med sina mobila enheter än de äldre och därför ser vi dessa skillnader. Eller beror det på annat?

Framtidens lärande...vad är det?

Medan skolvärlden än så länge fokuserar på bärbara datorer och mobiltelefoner och talar om framtidens lärande så pågår en mycket spännande utveckling på ett helt annat plan och som kommer att påverka samhället och då också skolan. Lärandet kanske inte kommer att förändras men däremot lärkulturen där vi kommer att att förflytta oss från den klassiska lärmiljön i skolan till något helt annat. Jag talar så klart om det jag tidigare skrivit om i denna blogg, ibland benämnt Lifelogging, ibland har jag talat om att tekniken kryper närmre oss. Men vad handlar det om och är det bara en utopi?

Jag tror (jag vet inget om framtiden så jag kan bara spekulera) att i kölvattnet av teknik som Google glasögon eller intelligenta klockor som snart släpps på marknaden så kommer även klassrum att kunna förändras med tekniken. T.ex. genom att öppna en vägg till andra klassrum i världen för direktkontakt. Detta sker redan idag genom Skypes projekt Skype in the classroom där man snabbt och enkelt kan komma i kontakt med en annan klass i vår värld. Här kan man koppla upp sig (lärarna har kommit överens om detta innan) med ett klassrum via Skype och därefter gäller det för eleverna att ta reda på vilka länder klasserna kommer från. Här blir det språk, geografi och teknik, allt i ett. Klassrumet blir ett vidgat sådant. Detta är idag...vad händer då i morgon?  Vad händer i framtiden?

När vi får allt fler verktyg som hjälper oss med vardagen i form av karttjänster, konverterare och översättningstjänster så kommer dessa alltmer att verka i bakgrunden. Vi ska inte behöva säga till Runkeeper att vi är ute och löptränar utan det kommer mobilen, armbandet eller klockan redan att känna till, dels utifrån våra vanor men även utifrån våra rörelser. Redan nu finns det översättningstjänster där man i telefon talar på sitt språk och den som lyssnar hör en översättning på sitt språk (se t.ex. reportage i SR). Har det med lärande att göra?

Jag kan lista en mängd olika tekniker som kommer att påverka oss rätt rejält men poängen här är inte att tala om teknik, däremot att vi som pedagoger behöver sätta oss in i denna utveckling, gärna testa en hel del av detta för att se om dessa verkligen fyller någon funktion för lärandet.

I förra veckan deltog jag på en konferens som gick under namnet Digital Health Days som fokuserade på ny teknik och hälsa. Det som var intressant här var att det fanns få intressenter från hälsosektorn, däremot fanns det ett stort antal företag som talade sig varmt om sina produkter och hur illa det var att hälsosektorn inte nyttjade dessa varor och tjänster. Kanske fanns det en anledning till varför hälsoområdet inte var där, kanske är det för tidigt för denna sektor, kanske är det så att säkerhetsfrågorna är så många och svåra att man inte kan införa dessa, eller kanske handlar det om att tjänsterna kanske inte ens fyller ett reellt behov?

Tekniken vet inga gränser och det vi kommer att se inom kort är att tekniken kryper allt närmre oss som individer. I det måste vi ställa oss den viktiga frågan: Vad är lärande och vad är i så fall framtidens lärande som så populärt lyfts fram i samband med att skolor skaffar datorer till skolan? Handlar framtidens lärande om att ha god informationskompetens? Kanske det men det räcker inte. Handlar det om att lära snabbare eller mer? Kanske också det men har det med digital teknik att göra eller handlar det om god studieteknik? Är framtidens lärande att tillse att alla elever når målen? Tveksamt, det är inte framtidens lärande utan det är NU det ska ske.

Jag kan låta kritisk...eller det är jag ofta, men vi måste analysera begreppen så att det inte bara blir floskler och säljargument.

Ingen smartphone=utanför sammanhanget?

Vi har alla hört det, personer i vår omgivning som tycker att vi lägger allt för mycket tid på våra telefoner. Att vi inte finns närvarande eller i vissa fall också exkluderar personer som inte är lika uppkopplade som en själv. Ofta reagerar vi med att såhär fungerar det men samtidigt måste vi försöka förstå detta. Det gör vi kanske bäst genom att se på hur vi agerar med andra ögon eller med ett utifrånperspektiv. Just nu snurrar en film på Youtube som fler än 7 miljoner har sett som heter"I Forgot My Phone" Den är mycket sevärd även om den också är i vissa stycken lite extrem. Frågan jag ställer mig är dock...måste vi dokumentera allt, måste vi jämt visa vår omvärld våra små ögonblick som dessutom riskerar att gå förlorade i samma stund då vi inte är helt närvarande? Inte vet jag...men att betrakta sig själv genom linsen är alltid tankeväckande.

Är ordboken snart ett minne blott?

Google arbetar tydligen intensivt med sin sökfunktion och nya funktioner kommer ut varje månad. En ny funktion som släppts för de som har ställt in sin Chrome-webbläsare till US-engelska. I denna funktion så kan man i sökfönstret skriva "define" framför det som man vill ha en definition av samtidigt som man får möjlighet till att lyssna till hur ordet låter.

Funktionen finns alltså inte i Sverige ännu men det som kanske är bra i detta är att vi som användare måste arbeta lite mer med våra sökningar. Vi är i allmänhet rätt kassa på att söka och för den som vill bli lite bättre så rekommenderar jag följande sida där du får Tips & Tricks för att söka bättre.

Om du vill testa "Define"-funktionen får du gå in på ditt konto i Google och ändra ditt primära språk till Engelska (US) och sedan uppdatera sidan.

Ordboken kommer inte att försvinna i första taget och det lär säkert ta tid innan vi får en komplett svensk "definiera" funktion som är tillräckligt bra, men vi ser vartåt utvecklingen går.

Ask.fm har förstått allvaret...eller?

Vi kan idag läsa på BBC-news att den populära sajten Ask.fm nu skall skärpa sig vad gäller att skapa en säkrare webbplats. Detta sker i kölvattnet av den brittiska 14-åringen Hannah Smiths självmord som genomfördes efter det att hon inte orkade med mer mobbning på Ask.fm.  Alldeles för sent givetvis då detta aldrig borde fått hända och det som nu skall ske är följande:

• Anställa mer personal, inklusive en säkerhetsansvarig, för att moderera kommentarer på sajten
• Skapa en mobbnings / trakasseri -kategori där man kan anmäla inlägg jämte en kategori där "spam/bluff", "hate speech", "våld" och "pornografiskt innehåll" anmäls.
• Synliggöra en funktion där man kan välja bort anonyma frågor
• Begränsa antalet funktioner som oregistrerade användare kan komma åt samt kräva en e-postadress vid om man som registrerad användare vill prenumerera på ngt.

Men frågan är varför det lettiska företaget väljer att nu aktivt arbeta med säkerheten? Primärt handlar det nog inte om ett moraliskt ansvar utan snarare för att intäkterna helt plötsligt försvann från sajten så snart det blev känt att Ask.fm innehåller mycket av mobbning. Det faktum att dessutom den brittiska premiärministern David Cameron uppmanade befelkningen att bojkotta Ask.fm spelade nog också in till stor del. Det som är ledsamt i denna historia är att det blir så tydligt att när det är pengar inblandade, då händer det saker. Däremot har det under lång tid varit allmänt känt att mobbning förekommer i hög grad på Ask.fm men inget har hänt..förrän nu.

Hela historien är tragisk för de inblandade ungdomarna samt alla de som på olika sätt är mobbade på Ask.fm eller andra sociala medier. Vi behöver fler röster i detta och inte minst måste vi agera så snart vi ser att unga såväl som äldre far illa på nätet.

Google, Gmail, Integritet och skola

En inte alldeles oväsentlig nyhet i pågående grupptalan mot företaget Google i USA diskuteras nu världen över. Detta i kölvattnet av NSA-skandalen som uppdagades för någon månad sedan. Vad det hela handlar om är att Google i ett skriftligt svar till rätten skrivit följande:

Just as a sender of a letter to a business colleague cannot be surprised that the recipient's assistant opens the letter, people who use web-based email today cannot be surprised if their emails are processed by the recipient's [email provider] in the course of delivery. Indeed, "a person has no legitimate expectation of privacy in information he voluntarily turns over to third parties."

Detta tolkas som att vi som nyttjar oss av Gmail inte kan förvänta oss någon säkerhet. Läs mer om detta på DN,  Aftonbladet, mfl. Att Google m.fl. leverantören skannar informationen för att nyttja den inte minst för att sända riktad reklam till användarna är ingen nyhet, det förstår man omgående om man ser på reklamen som kommer i sin mail där man nästan omgående förstår vilka mail eller sökningar som jag gjort som påverkat mitt reklamutbud i gmail. Denna koppling är obestridbar. Vi ser samma sak i Facebook där riktad reklam är vardag och det finns få tjänster där detta inte sker idag. Vi bör alltid komma ihåg att "gratis" inte är gratis utan kommer alltid med ett undantag och ett viktigt sådant: Vi är produkten.

Men om det nu är så att Google erkänner att man öppnar våra brev i andra syften så är detta oroväckande. Visserligen fick vi ju veta i samband med NSA-läckan att USA läser vårt material oavsett om det är Google eller Microsofts tjänster. Vad är det då detta handlar om och vilka tjänster handlar det om? Många skolor har senaste åren gått in i Google Apps för utbildning avtal, är det så att även dessa arenor är lika osäkra som det privata Google-kontot? I så fall bör vi kanske fundera över detta ett slag.

Men åter till Googles uttalande. Vad sägs egentligen? Är det så att Google menar att det inte finns något privatliv alls i Gmail? The Next Web skriver i sin artikel att vi kanske inte bör vara så upprörda över detta då vi faktiskt i avtalet vi ingått med Google gått med på följande:

Because the Gmail Plaintiffs are bound to Google’s TOS and/or Privacy Policy, they have expressly consented to the scanning disclosed in these terms.

Vi kanske ska läsa avtalen lite bättre innan vi går med i en tjänst. Än mer intressant blir det dock om vi läser The Verges artikel: Yes, Gmail users have an expectation.  Sending email to Gmail users means you expect Google's servers will process. I denna artikel har man läst vidare i det dokument som Google sänt och som citatet i inledningen kom från. Det visar sig att mycket av det man talar om handlar inte primärt om Googles användare utan snarare om de som inte godkänt Googles villkor. Visst låter det förvirrande men läs The Verges artikel ovan för att få ytterligare information.

Nu är det hela fortfarande förvirrande och media vill gärna driva detta för detta har högt nyhetsvärde, för det handlar ju om dig och mig, precis som i fallet att Facebook skapar skuggkonton av i stort sett hela befolkningen (se tidigare inlägg). Men frågan kvarstår...vad kan vi förvänta oss i de Google Apps installationer många skolor är med i? Kanske måste vi bara kräva svart på vitt från Google att dessa installationer inte på något vis hanteras på detta sätt...men kan vi vara säker?

Det finns andra alternativ, dock inte lika omfattande som Googles tjänster och här måste man göra en kalkyl: Integritet i relation till användarvänlighet och funktion? När våra operativsystem är så starkt knutna till molntjänster så är det snart mer eller mindre omöjligt att inte vara med i dessa. Kanske kan då denna sida vara intressant att ta del av där alternativ till Apple OS, Microsoft OS och Google OS erbjuds, där alternativa e-posttjänster beskrivs och mycket mer: Bryt ut från PRISM

Så har skärmkulturen förändrat vårt läsande, skrivande – och även tänkande

Fjärde uppgiften är ett nytt initiativ för att sprida forskning som är relevant för allmänheten. Bland annat så lägger man varje vecka upp en ny intervju med forskare inom olika områden. Mer forskning åt folket är viktigt och för egen del fick jag tipset om intervjun med fil. dr. i Litteraturvetenskap Johan Elmfeldt vid Malmö Högskola där han talar om skärmkulturen. Intervjun på ca 15 minuter är intressant att ta del av. Det jag uppskattar r att fler forskare visar sig och ger sina perspektiv t.ex. detta med våra unga. Personen som intervjuar vill verkligen lyfta fram att vi står inför en negativ förändring (eller så tolkar jag bara frågorna på detta sätt) men Elmfeldt har en positiv syn på utvecklingen och förtydligar att vi inte kan vända om i tiden utan måste förhålla oss till denna utveckling. Läsning och skrivande förändras men hur förändras det? Se detta som en del av din kompetensutveckling och se gärna intervjun två gånger... då du andra gången får bättre möjlighet till att tolka det som sägs.

Det som är tydligt är att vi samtidigt inte vet särskilt mycket om hur vår nya kultur påverkar oss, därför ser jag fram mot fler intervjuer som fokuserar på denna fråga.

Så har skärmkulturen förändrat vårt läsande, skrivande - och även tänkande from Fjärde Uppgiften on Vimeo.

Du finns troligtvis på Facebook även om du inte har något konto

Det finns flera som inte har ett Facebook-konto och av olika skäl inte heller vill ha något (Trots att Facebook ännu växer så minskar Facebookintresset rätt stort bland unga, se inlägg Mashable). Men en rätt så gammal nyhet som igen har blossat upp är att oavsett om du har ett konto eller inte så finns du på Facebook, eller åtminstone finns ett "skugg-konto". Dessa konton baseras på de användare som redan finns på Facebook. I en nyligen uppmärksammad buggfix kom det till kännedom att Facebook av "misstag" skapar underliggande profiler baserat på information från tredje part. Det gäller även om du aldrig registrerat dig för ett Facebook-konto. När någon ansluter till Facebook med hjälp av sin Gmail, Yahoo, Twitter, Outlook eller annat konto ber Facebook om åtkomst över dina kontakter för att hitta vänner på Facebook. Givetvis hittas vänner på Facebook men de som inte finns på Facebook sugs också upp och där skapas sk. "skugg-profiler" som baseras på namn och e-postadresser. Detta är rätt tydligt om man ser hur uppgifter hanteras på Facebook, se info på Facebooks hjälpcenter och bild nedan:

Det förefaller som att det är mobiltelefonerna som står för de största informationsläckagen. När du installerar en Facebook-app på telefonen krävs det tillstånd att läsa dina kontakter, samtalslista, plats, konton och programdata. Och idag finns Facebook förinstallerat eller inbakat i operativsystemet.

Vad är det egentligen som händer här? Vi har blivit lite förvirrade och kanske inte minst helt okunniga i vad som händer när vi ger appar och program tillåtelse att se "mina data". Vi kanske skall se det såhär...det är inte mina data primärt utan det är mina vänner. Genom att köra med ett "data mumbojumbo-spårk" så vet vi inte vad de egentligen frågar efter. För att förtydliga, det är inte dina data, det är dina vänner det handlar om.

Slutsatsen vi kan dra är att Facebook artlägger den mänskliga befolkningen med eller utan din hjälp och Facebook är osannolikt det enda företag som gör på detta sätt.

Så frågan är...har du ett Facebook-konto (skugg-konto). Diagrammet nedan visar tydligt om du har det eller inte.

Källa: GroovyPost

Källor:

• Reuters
• Yahoo News Canada
• ZDNet
• Groovypost

Hur får du dina elever mer engagerade med datorn?

Undersökningen Deliberate Engagement of Laptops in Large Lecture Classes to Improve Attentiveness and Engagement vid University of Michigan utförd av Perry J. Samson är väl värd att läsa.

Författaren tar upp frågan om hur man skall kunna få studenter att bli mer engagerade under föreläsningar (man kan givetvis diskutera föreläsningarnas värde). Denna undersökning omfattar just tillfällen när man har stora grupper av studenter. Det visade sig att många studenter redan hade datorer med sig under föreläsningarna men enkätsvaren som studien bygger på visar att studenterna inte lärde sig mer men inte heller blev mer distraherade med datorerna som om de hade varit utan dem. Detta stämde väl överens med det man anade från universitetets sida. Studenterna i denna studie är förstaårsstudenter som alltid brukar vara en svår grupp att nå då de inte riktigt kommit in i universitetsstudierna.

När man avsiktligt började att arbeta aktivt med studenterna via dator under föreläsning så skedde något. Från att ha rätt så avslagna studenter så förändrades studenternas engagemang när läraren med stöd av IT började undervisa annorlunda. I just detta fall nyttjade man Lecturetools för att dels sprida material men även arbeta med frågor. Liksom så många andra har skrivit om såväl själva upptäckt så vågade många fler ställa frågor då det blev lite mer anonymt. Detta är något som vi som föreläser måste ta till oss, hur får vi interaktivitet vid våra föreläsningar (det har många idag men det kan alltid utvecklas).

Läs gärna studien (som är rätt kort). Men poängen med detta är den att bara för att vi har datorer i skolan blir det inte bra. Det som är viktigt i studien är att studenterna uppfattade att de inte blev mer motiverade eller engagerade bara för att de hade en dator med sig, de blev inte heller mer distraherade än om de inte hade haft med sig den. Det handlar om lärarens engagemang och hur man aktivt måste arbeta med åhörarna om man nu vill föreläsa.

Bilderna nedan (från studien) visar att om man inte har ngn digital föreläsningsplan så förändras inte något i klassrummet (se fig. 6) men om man aktivt arbetar med datorn och har en tydlig strategi för sin undervisning så händer något (se fig. 7). På frågan: Min uppmärksamhet har ökat på grund av att jag använder datorn. (Observera att frågan är något annorlunda ställd under figur 7 där uppmärksamhet har bytts ut mot engagemang. Detta komplicerar bilden något (min egen anmärkning).

Om lösenord och Google-Lås din dator

Vi borde kanske vara lite mer aktsamma om våra lösenord? Samtidigt väger man alltid aktsamhet i förhållande till enkelhet. För visst är det skönt när man slipper skriva in lösenord på alla möjliga och omöjliga sidor? Men det finns problem, särskilt för de som väljer att inte låsa sin dator när man lämnar den. De senaste dagarna har det skrivits en hel del om säkerheten i Googles webbläsare Chrome. Du har säkert hört talas om det men inte själv studerat vad det handlar om.

I korthet handlar det om att alla dina sparade lösenord går att lätt komma åt för den som vet vad man söker efter. Det enda som krävs är att man får tillgång till sin väns dator (som inte är låst) och att vännen använder sig av Google Chrome. Genom att sedan gå in under inställningar i webbläsaren (klicka på de tre raderna längst upp till höger på webbläsaren) och därefter välja inställningar (se längre ned i menyn eller klicka på denna länk chrome://settings/.

Du får då upp en sida i din webbläsare. Om du går längst ned på denna sida kan du därefter välja "Visa avancerade inställningar" (se bild nedan)

Därefter väljer du att under Lösenord och formulär och klicka på den blå länken där det står Hantera sparade lösenord.

Du får nu upp en sida med alla dina lösenord som finns sparade. Det som är det luriga är att det ser ut som att de är skyddade genom att de visas som punkter, men om du klicka på dessa punkter så får du upp ett alternativ där det står Visa. Om du klickar på Visa ser du dina lösenord.

Detta anser jag vara rätt klantigt med tanke på att säkerheten på detta sätt definitivt äventyras men det förefaller som att Google inte tänker göra ngt åt detta. Ett enkelt sätt att komma runt detta problem vore att helt enkelt inte komma in till dessa lösenord om man inte skrev in sitt lösenord till Google.

Testa själv och se till att låsa din dator.

Google på djupet

Ett problem som ofta diskuteras inom skolan är just de resultat som man får fram vid en enkel sökning. Det finns givetvis metoder för att göra goda och relevanta sökningar via Google men dessa är ofta krångliga innan man förstått hur man gör dessa. Det verkar som att Google insett detta och har därför arbetat fram en ny modell där vi så småningom kommer att få en särskild ruta där vi får förslag på så kallade "på djupet" artiklar. Allt enligt Googles Inside search-blog. Det är oklart hur dessa in-depth/på djupet artiklar kommar att sållas ut men troligt är att man nyttjar korsreferenser och som man ofta gör inom forskningssammanhang, ser hur många gånger det refereras till en artikel eller avhandling för att se hur relevant den är. Vi får väl se hur väl det fungerar i praktiken.

I vilket fall kan detta bli intressant men oavsett vilket så måste vi som arbetar med Google bli bra mycket bättre på att nyttja olika sökparametrar för att få fram relevanta resultat.

Googles In-Depth funktion rullas nu ut på Engelska Google och kommer så småningom till andra språk.