onsdag 22 september 2010

Ett långsamt resultat


Tidigare i dag höll jag en föreläsning för skolchefer m.fl. intresserade på högskolan Dalarna, inget märkligt med det. Däremot kommer en person till mig i efterhand och berättar något som gladde mig mycket. Hon nämnde att hon hade hört mig föreläsa om etik och ungdomar på nätet för kanske en fyra eller fem år sedan, tydligen hade hon lyssnat på mig för en tid efter denna föreläsning hände något nätrelaterat som blev bekymmersamt i hennes tonårsbarns klass. Hon valde då att istället i affekt gå igång att fundera på vad som egentligen hade hänt och hur hon kunde hantera problemet lite mer sakligt. Nu känner jag inte till hela historien men vad jag förstod var att hon bättre kunde förstå deras situation med den kännedom hon hade om nätet.

För mig var detta viktigt, många gånger har jag känt att jag inte gör någon nytta när man talar om nätetik eller ungdomskulturer men detta var ett viktigt besked som visar på att man kanske bidrar med något. Jag tror att det är såhär med mycket, vi ser inte det omedelbara resultatet men med en dåres envishet kan vi faktiskt åstadkomma något.