En inte alldeles ovanlig uppfattning är fortfarande att IT fördummar oss och inte minst våra unga. Ett antagande som jag anser är tagit ur luften utan djupare analys. Däremot så finns det en annan problematik med IT och den ligger i paradoxen att trots att vi har ett så stort flöde av information och mer eller mindre finns våra svar och lösningar att finna på nätet så kommer vi som enskilda individer att ändå vara begränsade i vårt sökande. Tanken med nätet är att vi skall kunna ha den frihet som finns tillgänglig men i skolan såväl som privatliv så ringas vi in till att nyttja ett antal resurser som vi bör nyttja. Nationalencyklopedin är ett sådant exempel, skolväsendet är ofta nöjda om eleverna nyttjar NE istället för Wikipedia just med tanke på frågan om källkritik (vilket är en fråga som jag inte går in på i detta inlägg). Frågan är om vi i skolan verkligen skall ringa in vilka lärresurser som skall nyttjas, allt i syfte att skapa kvalitetsfyllda och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. Tidigare var läroboken den ledstång som lärare kunde använda, nu vill många att vi skall ha läromedel som fyller mer eller mindre samma syfte som läroböckerna. Detta är inte poängen med internet eller att införa IT i skolan, om vi tänker på detta sätt så bidrar vi till fördumningen, eller skall man kanske idag istället tala om förbubblingen? Vi skapar en digital lärmiljö som följer samma mönster som den analoga skolan och bidrar till att skapa en bubbla inom vilken skolan skall verka istället för att spräcka denna bubbla som skolan så många gånger tidigare har hamnat i.
Nu händer det tack och lov mycket inom skolan just på grund av att man förstått denna problematik. En problematik som inte bara handlar om skolan utan vi som vuxna är nog många gånger med förbubblade än vad våra unga är. Men poängen är att lösningen på skolans digitalisering ligger inte i att ringa in ett antal läromedel (ofta kommersiella) som skall nyttjas med datorn utan snarare att utifrån den grupp elever man har framför sig skapa en miljö där lärandet sker på olika sätt, med olika medel (digitala såväl som icke digitala) och som inte begränsas av någon bubbla. Vi ska inte tala om att vi kanske blir fördummade, däremot kan vi bli förbubblade och det är en stor skillnad och det senare begreppet är nog mer relevant än det tidigare.
Nu händer det tack och lov mycket inom skolan just på grund av att man förstått denna problematik. En problematik som inte bara handlar om skolan utan vi som vuxna är nog många gånger med förbubblade än vad våra unga är. Men poängen är att lösningen på skolans digitalisering ligger inte i att ringa in ett antal läromedel (ofta kommersiella) som skall nyttjas med datorn utan snarare att utifrån den grupp elever man har framför sig skapa en miljö där lärandet sker på olika sätt, med olika medel (digitala såväl som icke digitala) och som inte begränsas av någon bubbla. Vi ska inte tala om att vi kanske blir fördummade, däremot kan vi bli förbubblade och det är en stor skillnad och det senare begreppet är nog mer relevant än det tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.