torsdag 24 november 2011

Vi gör ett experiment

CC by Geek&Poke
I måndagens vetandets värld diskuterades frågan om IT i skolan där bland andra IT-professor Bo Dahlbom intervjuades och där han och även Stig Roland Rask framförde sina tankar om IT i skolan, programmet är intressant att lyssna till och ger många infallsvinklar.  Om man sedan läser kommentarerna nedan så ser vi stor skepsis till att införa IT i skolan. För egen del så börjar IT i skolan att vara en icke-fråga med tanke på att skolan inte kan utvecklas och bli relevant på annat sätt än att integrera vår värld i skolan. Dock är den klart en viktig fråga men det går inte att ducka längre.

Det finns ett stort problem i denna fråga och det är att det är vi vuxna som skall diskutera villkoren för eleverna, visserligen måste vuxna driva frågan men när det kommer till IT så tar det stopp. Mycket beror nog på att vi hela tiden mäter och värderar dagens skola utifrån vår egen skolgång och lyckas inte förmå oss själva till att inse att den skolan aldrig kommer tillbaka, hur mycket vi än försöker återskapa den. Detta är också orsaken till varför en utbildningspolitik som driver skolan bakåt och som försöker att återskapa 50-talets "ordning och reda skola". Med tanke på att våra arbetsplatser har utvecklats enormt med stora krav på hur en god arbetsmiljö ska se ut så tillåts skolan att även i detta hänseende få vara kvar i en gammal skola. Tydligen så är skitiga toaletter, dålig arbetsmiljö och knappa resurser något som är en del i den fostrande skolan. Ingen vuxen...och jag menar INGEN skulle acceptera att ha datorer som inte startar eller som alltid krånglar, då skulle facket gå igång för det inverkar menligt på arbetsmiljön, men i skolan så är det möjligt. Tänk att göra ett byte, ett experiment, där föräldrarna till en klass under en vecka fick göra precis samma sak som eleverna gör i skolan samtidigt som eleverna fick gå ut i arbetslivet. Jag är säker på att den skolan därefter aldrig mer skulle bli sig lik.

Min son sitter vid iPaden en kväll och stänger av den samtidigt som han tittar på läsplattan och säger..."tänk vad mycket vi skulle kunna göra på lektionerna med iPaden", han drömmer sig bort till en skola som han skulle vilja se men som av vuxna har utdömts innan man ens har testat den. Ett annat barn säger när hon besöker min arbetsplats och står och höjer och sänker skrivbordet och lekar att hon står och jobbar framför datorn: "Vad skönt det skulle vara om man fick stå och arbeta ibland i skolan". Men den skola jag växte upp i fungerade enligt modellen att alla skulle sitta still vid sin plats och inte vicka på stolen.

Det är detta jag menar med att barnen måste få vara en stor del i denna utveckling, inte för att de är tekniker eller gillar prylar (som debatten ibland landar i) utan för att de är tänkande individer som vill lära sig, som vill pröva nya sätt att lära sig på och som vill älska sin skola.

Kanske är det snarare så att IT kan bli hävstången som gör att skolan inom kanske en 10-års period kommer att tvinga sig ur industrisamhällets grepp som inte är baserad utifrån pedagogik utan mer organisation. Kanske är det så att vi måste vänta en generation till innan vi når dit, men jag är rädd för att vi inte kan vänta så länge.