Skolan, IT-industrins räddning

Det är tufft för företagen som säljer datorer kan vi läsa i Computer Sweden, privatpersoner köper inte längre lika mycket datorer som tidigare. Däremot håller just nu Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på med stor nationell upphandling för att ge möjlighet för kommuner att avropa datorer utifrån detta avtal. Enligt artikeln så handlar upphandlingen inte endast om datorer utan även om utbildning, föreläsningar, stöd, service mm för att kunna skapa goda förutsättning för att införa datorn i skolan. Nu har flera kommuner kommit igång med varierande resultat men klart är att för industrin är detta en mycket viktig inkomstkälla. Här handlar det om långa avtal och inte minst stora investeringar för skolan. Men det är egentligen inte kostnaden för själva datorerna som kan vålla till besvär, utan snarare det långsiktiga arbetet som måste till inom skolan och den pedagogiska utvecklingen samt samspelet mellan de olika aktörer i kommunen som måste stötta utvecklingen i skolan.

För att vara riktigt tydlig så vill jag påstå att detta med att införa datorer till varje elev är att i praktiken bygga en ny skola, en skola med fokus på varje elevs individuella utveckling samt att på allehanda vis försöka finna vägar för att "varenda unga" ska klara uppsatta mål och gå ut i samhället som en viktig enskild individ som gör skillnad. Skolans yttre attribut är desamma, lokalerna ser ut på samma sätt men i lärarnas och i elevernas huvuden bygger vi nu en ny skola. Detta gör vi med stöd av teknik...inte pga teknik, eller för att vi ska bli ledande IT-nation utan för det är nödvändigt inte minst för att förstå hur lärande och nätverkande påverkar oss i de digitala världarna. Viktigt är också att vi ska bidraga till att ge eleverna relevanta och kvalitativa utbildningar som leder till meningsfulla jobb. Vilka dessa jobb är, det vet vi litet om, men vi har en större möjlighet till att utveckla lärandemiljöer med stöd av IT som leder åt rätt håll...eller fel håll. Men det handlar inte bara om jobb utan även att eleverna med verktygen får ett större engagemang för att bidra till en bättre värld, detta är något som är det viktigaste vi kan ge våra elever, med eller utan dator...men det underlättar med en dator.

Datorregn i skolan-den andra vågen

Computer Sweden skriver idag om att många kommuner i landet nu går in i sk. en-till-en satsningar och ger varje elev möjlighet att nyttja en egen bärbar dator. Trenden har vänt från att från kommunalt perspektiv vara rätt skeptiskt till detta till att nu satsa på detta. Frågan är bara varför man satsar? Jag har hört flera skäl och i vissa fall har det inte handlat om att man vill driva den pedagogiska utvecklingen utan snarare har det varit rent PR-mässiga skäl för att få fler elever på gymnasiet att söka till just den skolan eller utbildningen.

Givetvis skall detta drivas av pedagogiska skäl samt också utifrån ett samhällsmässigt skäl. om vi börjar med det senare så kan inte skolan idag stå utanför den digitala världen och konservativt hålla fast vid att lärande skall fortgå på samma sätt som tidigare. Om världen förändras totalt utanför skolan måste även skolan hänga med i utvecklingen. Ta bara som exempel programmet Wordfeud som i den analoga världen kallas för Alfapet som just nu sprider sig som en löpeld bland barn och vuxna. Alla spelar alfapet men nu i mobilerna och de unga (såväl som vuxna) kan inte sluta ens. Helt plötsligt så sitter barnen där och försöker på olika sätt forma nya ord, frågar sin vän hur det stavas och tränar helt omedvetet på stavning och språk. Det är detta den digitala utbildningsrevolutionen handlar om. Att arbeta med lärande på ett sätt som är relevant med eleverna och som på olika sätt utmanar dem. Om det sedan innebär att de inte vill sluta...so...whats the problem?

Men...det är detta perspektiv vi måste ha när vi inför datorer i skolan. Detta är den andra vågen efter 90-talets ITiS-satsning som mer handlade om teknik än pedagogik. Vi får inte göra samma misstag igen och tro att datorer reformerar skolan per automatik. Vi måste finns fler sätt att utmana eleverna till att varje dag vilja gå till skolan för att det är så roligt och för att man blir utmanad och lär sig mycket. En skola som inte bygger på lokalerna primärt utan dess innehåll och att allt material och alla utbildningsmöjligheter finns tillgängliga i min dator eller mobil/pekplatta.

Datorleverantörerna och mjukvaruföretagen som säljer skollösningar gnuggar sina händer och kan knappt tro att julen kom så tidigt i år. Men vi måste samtidigt se till att det ges tillfälle för utbildning som inte bara handlar om pedagogik utan även en större kännedom om sociala medier och inte minst den forskning som nu börjar att komma gällande en-till-en satsningar. Denna forskning är oerhört viktig och måste dessutom vara aktionsbaserad, dvs ske ute på golvet där datorerna finns.

Läs det finstilta

Alastair Creelman som är en flitig bloggare skrev i lördags i sin blogg Flexspan om en en-till-en satsning i Australien som kom av sig, se artikel i bloggen Parallel Divergence. Alastair resonerar om att det krävs långsiktighet i en-till-en satsningar. Det är helt korrekt, det finns alldeles för lite tanke på långsiktighet vid flera skolor där mer kortsiktiga förhoppningar om att fler söker en utbildning om man får en dator med på köpet. Lockerbjudanden känner vi alla till men sällan läser vi det finstilta där villkoren listas (ni vet...mobil för 1 krona eller billigt TV-kanalutbud). Skillnaden i skolvärlden är bara att det inte ens finns något finstilt att läsa...man får hoppas på det bästa och att skolan noga tänkt igenom det man går in i. Datorn i utbildningen nummer 1/11 tar upp Falkenbergs satsning på en-till-en i en artikel författad av Martin Tallvik som är doktorand vid Göteborgs Universitet och som följt satsningen. Artikeln är värd att läsa och även där ser vi att man i dessa frågor måste fundera mycket långsiktigt:

Det intressanta med Falkenbergs skolutvecklingsprojekt är att man kan upptäcka en vision bortom en fixering vid tekniken och ett kortsiktigt fokus på meritvärden. Digitaliseringen av skolan har en större potential än så och utmaningen för läraren är inte bara att använda datorn i undervisningen, utan att i grunden förstå hur förutsättningarna för utbildning och lärande förändras i ett digitaliserat samhälle.

Visst är det svårt att tänka 10 år framåt i tiden, men det behövs och i denna kalkyl måste man också räkna med att det kommer att kosta samt att resultaten kanske inte blir goda i början och i så fall ha en handlingsplan för att åtgärda detta. Egentligen rör detta inte bara en-till-en satsningar utan all satsning på IT i skolan. I detta måste det finnas ett tänk och en strategi för pedagogisk utveckling som inte endast bygger på ledningens tankar om skolan utan även de lärare som dagligen arbetar på golvet i skolmiljön.

Jag hoppas på mer långsiktighet allt i syfte att ge eleverna en trygg utbildningsmiljö...och kanske bör de som initierar en-till-en satsningar fundera på att skriva lite finstilt...jag har skissat på ett förslag nedan som får nyttjas av alla som vill.


En-till-en satsning vid skolan: Villkor och avtal

Erbjudandet gäller elever  t.o.m. 22/9 2011. 3 kunskapsfria månader gäller vid minst 12 månaders kunskapspaket. Du kan prova i 3 månader utan extra kostnad med ångerrätt. När du tecknar kunskapspaketet så ingår en finfin dator där även Spotify Premium ingår för 0 kr/mån i 6 månader (därefter 99 kr/mån), om du vill. 3 månaders uppsägningstid gäller för Spotify Premium. Du betalar ingen engångsavgift (värde 495 kr) för kunskapspaketet. Lärare ingår utan extra kostnad vid nybeställning av kunskapspaketet "en-till-en...kunskap för alla".  Skolan förutsätter att  trådlöst bredband finns i hemmet och att ni inte nyttjar datorn till annat än skolarbete.

Med detta avtal försäkrar du att på skoltid inte besöka sociala sidor som Facebook, Twitter eller Google+ samt att Wikipedia inte får nyttjas vare sig i skolan eller i hemmet. Skolan garanterar inte med kunskapspaketet några kunskaper eller bättre betyg. Skolan friskriver sig också allt ansvar vad gäller försämrade resultat men arbetar för att dessa blir bättre när den nya lärplattformen tas i drift. Detta avtal gäller så länge som du är elev vid denna skola.

Det kan bli väl mycket fokus på yta

Jag har tidigare sagt och skrivit om att jag lever nära nätet och de enheter som låter oss koppla upp oss mot internet, jag ser styrkor, möjligheter och utveckling som bara väntar på att upptäckas av fler. Jag är i samma situation som flera andra med mig, vi ser en framtid för skola och utbildning och IT är en viktig del i denna utveckling. Samtidigt är jag mån om att när jag är i nya sammanhang lägga band på mig för att lyssna in vad andra står i utvecklingen. Jag vet, och påminner mig om och om igen, att jag alltid har något att lära av andra och därför måste jag sänka mitt engagemang och mina tankar om pedagogisk utveckling. Jag gör detta av ett viktigt skäl och det är att jag tror att om vi lyssnar på varandra och utnyttjar varandras goda idéer så blir det helt enkelt ännu bättre.

Samtidigt så ser jag en oroande trend som jag faktiskt trodde att vi hade passerat och som tidigare var helt kopplad till IT-sektorn men som nu flyttat in i skolan istället. Det är den triviala frågan om vilken dator eller vilket system som skall användas i skolan. Just nu är det förespråkarna för Apple som driver denna fråga starkast och det hela börjar ta sig religiösa uttrycksformer med lika religiösa undertoner. Detsamma kan man höra om att Google är så mycket bättre än alla andra alternativ.

Jag tror att detta är direkt förödande för den pedagogiska utvecklingen och särskilt för de pedagoger som vi gärna ser vågar komma igång med IT. När de ser sandlådesamtalen om vilket system som är bättre än det andra så tror de, med rätta, att det handlar om IT och inte pedagogik. Jag tror att vi gör alla en tjänst om vi ligger lågt med den debatten och fokuserar på de verktyg som vi kan nyttja på nätet oavsett vilket system vi använder (och visst finns det fördelar såväl som nackdelar med alla system, jag är fullt medveten om det men den frågan kan det aldrig bli en konsensus om). Vi har en enda fråga som vi måste fokusera på när det gäller IT i skola och utbildning och den är: Hur kan IT skapa förutsättningar för att förståelsen och kunskapen i skolan ökar hos den enskilde eleven? Om IT inte kan bidraga till detta ska inte IT vara just det verktyget vid det tillfället som nyttjas. Vi ska nyttja IT för att göra det som annars inte är möjligt...dvs. höja den pedagogiska nivån i skolan och därmed också elevernas möjligheter till framsteg i det egna lärandet.

Om den frågan istället blir en fråga om vilken dator som är bäst så är vi helt fel ute. Vi talar då inte längre om pedagogik, vi reduceras istället till att bli tekniknördar som alltid har den senaste utrustningen och bästa förutsättningar och i de lärares ögon, som vi gärna vill ska tänka om, så framstår vi inte som pedagoger utan som obegripliga människor som fått för mycket utrymme i skolan.

Vi måste arbeta mycket målinriktat men inte primärt med fokus på att skolan ska utvecklas nu och alla ska med, utan snarare med målet att varje lärare som uttrycker tveksamhet eller oro kunna möta dessa med goda argument, forskningsunderlag och en stor mängd psykologi för att få med dem och arbeta och utvecklas med oss. Vi vinner inget av att få dem mot oss då teknik kan vara ett synnerligen effektivt verktyg för att skapa oro och motstånd.

Datorer är yta...pedagogik är djup.

Copyright är inte längre positivt laddat Microsoft!

Jag följer och tar del av mycket av det som skrivs och sägs om en-till-en satsningar och det är många som vill göra sina röster hörda, en del är helt fel ute, andra har goda idéer men inte resurser, Microsoft å andra sidan har resurser och är engagerade...men ibland kan det vara det lilla som gör att det blir fel. Jag ser på Microsofts IKTbloggen att man vill lyfta fram fördelen med skoldatorer och en-till-en satsningar. I det senaste inlägget som är rubricerat "PCn kan hjälpa barn med särskilda behov" som kanske inte ger en särskilt analyserande bild av vad PCn egentligen kan bidraga med s har man enligt mig också gjort ett rätt så förödande misstag och det är att från Microsoft väljer att sätta © Copyright "stämpel" på bloggen. Många av oss som funderar och arbetar med en-till-en satsningar tänker nämligen tvärt om vad gäller copyright. vi vill komma ifrån detta och i högre grad arbeta kollaborativt, tillsammans och med fria resurser utan att krångla till det hela. En-till-en satsningar ska bygga på enkelhet och tillgänglighet...detta måste Microsoft förstå samt även förstå hur förödande det lilla ordet copyright kan vara i vår nya sociala värld som skolan skall präglas av.

Öppna URs arkiv

Vi kan läsa i Svenska Dagbladets Brännpunkt den 23/3 -11 att folkpartisterna Christer Nylander (Vice ordförande, riksdagens kulturutskott) och Tina Acketoft (Gruppledare, riksdagens utbildningsutskott) vill att UR:s arkiv skall öppnas för alla. Det är en åsikt som jag är den förste att ställa mig bakom. URs arkiv är enormt stort och mycket värdefullt för alla oss som vill veta mer och vill veta det nu, inte på en bestämd sändningstid eller med en svår inloggning, vi vill ha materialet NU. Högre utbildning har möjlighet att gå in i ett samarbetsavtal med UR som heter UR Access vilket jag alltid har värjt mig mot då jag liksom många andra anser att Public Service skall tillgodose inte bara en liten grupp som kan betala för sig med detta material utan det är en angelägenhet för hela Sveriges befolkning. För skolorna är det samma sak, de får vända sig till länens mediecentraler för att få tillgång till materialet.

Jag har full förståelse för att det finns upphovsrättsliga skäl till varför man inte kan öppna arkiven helt och hållet idag vilket också nämns i artikeln, men betänk samtidigt möjligheterna och som lyfts fram i SvDs artikel:

De avtal UR idag har med upphovsmän gör det möjligt att låta nytt material vara fritt tillgängligt endast i sex månader på UR Play efter att de visats på tv. Därefter måste man vända sig till en mellanhand, till exempel en kommunal mediecentral, och via lösenord få tillgång till programmen. Om arkiven ska kunna öppnas helt och användas mer flexibelt måste därför avtalen med upphovsmännen skrivas om. Det medför en viss kostnad, men vinsterna är betydande och möjligheterna är många. En lärare som pratar inlevelsefullt om insekters liv, skulle med några enkla knapptryck kunna visa eleverna en pedagogiskt genomtänkt film i ämnet. Elever som jobbar med Gustav Vasa skulle kunna få i läxa att se en UR-film om just detta ämne. Studenter kan på sin läsplatta få direkt tillgång till föreläsningar och intervjuer med framträdande forskare. Föräldrar som vill hjälpa till med matematikläxan kan enkelt få en uppfräschning av kunskaperna.

Vi måste komma ifrån alla svåra inloggningar som inte funkar eller är för omständiga att återskapa då det kan ta några timmar innan man kanske fått ett nytt lösenord. Under IT-ministerns rundabordssamtal i måndags om IT i skola och undervisning så talade bland annat Rickard Vinde som representerar Föreningen Svenska Läromedel om att det behövs enkla inloggningar (sk. Singel-Sign On) för att komma åt läromedel online, jag vill gå ett steg längre, vi behöver fler öppna digitala lärresurser som t.ex. URs arkiv och vi behöver öppna digitala lärresurser som fungerar i skolmiljön. Som läget är nu så köper skolor online-läromedelslösningar från både det ena och det andra hållet i hopp och tro att dessa skall hjälpa lärarna i deras undervisning när de många gånger gör det motsatta, försvårar och skapar frustration.

Jag välkomnar en debatt om att öppna våra statliga digitala arkiv som byggts upp av landets medborgares finansiering. Dessutom finns det en annan poäng med detta arkiv och det är att det är en historisk dokumentation som är mycket viktig för skolan och elevernas förståelse av utveckling inom en mängd olika områden, denna källa att ösa ur finns inte hos läromedelsföretagen på samma vis. Visserligen kan flera mena att detta är en direkt konkurrens mot läromedelsföretagen men det är en fråga som får lösas helt enkelt

Om En-till-en satsningar skall lyckas som bygger inte framgångarna primärt på hårdvaran utan på de tjänster och lösningar som skolan kan få ta del av (såväl föräldrarna till eleverna) och här behövs det nationella lösningar som alla ska få nyttja. Vi har nog av lösenord, koder och användarnamn...vi vill ha enkelhet, kvalitet och utveckling. En digital agenda för Sverige innebär att samtliga resurser som vi kan nyttja skall komma skolan till del...då ger vi möjlighet att överlåta det pedagogiska uppdraget till fullo till lärarna som kan skapa undervisningsmaterial baserat på elevernas behov.

Går multitasking och utbildning ihop?

Vi som arbetar med IT som del i undervisningen tror givetvis på det vi gör, annars skulle vi inte syssla med det. Många med mig tror också (utan att dock veta) att dagens digitala generation också klarar av att göra flera saker samtidigt under t.ex. en föreläsning. Samtidigt så måste vi stanna upp i vår teknik- och aktuallitetsjakt och fundera ytterligare ett varv. Frågan vi som lärare bör ställa oss är hur skapar vi den mest optimala lärmiljön eller hur kan vi bidraga till att våra elever/studenter får med sig verktygen och kunskapen så att de själva kan utvecklas? Datorer är inte lösningen alla gånger men helt klart mycket värdefullt vid flera tillfällen.

Jag fick ett tips (tack Pernilla Josefsson @JPernilla för din twitter-uppdatering) om denna korta video från projektet Multitasking M.I.T där vi får höra både lärarnas perspektiv såväl studenternas. Och en sak är säker, de två kontrahenterna har två helt olika uppfattningar om multitasking.

Läs gärna synpunkterna som kommer längre ned på sidan där filmen finns publicerad. Bara det är läsvärt. Läs mer på Teacher Center » The Digital You: Attention, Multitasking and Addiction

Nu börjar uppropet-En dator till varje elev

Jag brinner för skolutveckling och jag tror på IT som stöd i dels den individuella kunskapsutvecklingen såväl som pedagogisk utveckling. En-till-en satsningarna som nu pågår i flera kommuner är bara början och det kan bli hur bra som helst, det kan samtidigt bl hur dåligt som helst om vi inte också funderar över hur vi nyttjar IT på ett klokt och sansat sätt inom vår undervisning. Nu har jag skapat en Facebook-organisation som heter En dator till varje elev. Lika självklart som böcker och penna och där får du gå in och diskutera men även uppmuntra din omgivning att gilla och stödja denna utveckling. Detta ser jag som en del i vår möjlighet att påverka landets skolutveckling och blir vi tillräckligt många som vill åt samma håll så kommer saker att hända. Välkomna att hänga med.