...att satsa på skolan? Ingen betvivlar det faktum att en satsning på skolan skapar goda förutsättningar för de enskilda eleverna och deras framtid såväl ger ett bättre samhälle. Trots att man vet allt detta så är det så få som verkligen arbetar för att driva igenom sina kvalitetsambitioner för att skapa just denna skola. Jag vet att jag själv inte skulle bli särskilt långvarig på en skolchefspost för jag skulle helt enkelt övertrassera budgeten gång på gång med den tydliga ståndpunkten...kvaliteten kräver det,
personalen kräver det
och inte minst eleverna kräver det. Sedan skulle jag med en dåres envishet ständigt påminna politikerna att de begår tjänstefel om de inte satsar på skolan...men så är jag inte chef heller på någon skola (och chanserna minskar nog drastiskt med ett sådant här inlägg). Men jag skulle nog inte ge upp ändå och om inte medlen skulle komma från kommunerna så finns det andra sätt.
Jag tror att allt hänger ihop...om vi inte själva får en utmaning som i det närmsta är omöjlig att genomföra istället för att in i tjänster där ramarna är satta och skolchefen mer eller mindre tillsätts för att fungera som klagomur, så kommer inget heller att hända. Om inte storverk sker i skolan kommer storverk att utebli, en taftologi, jag vet men jag efterfrågar det uppenbara och det nödvändiga, så enkelt är det.
Jag vill ha dessa utmaningar för jag vill se våra elever få en god utbildning, skapa en miljö där barnens självkänsla stärks och där respekten finns i alla led. Den respekten kommer inte med skitiga toaletter, stressade lärare, halvdana satsningar utan det hela hänger ihop. Vi skulle aldrig acceptera den miljö som våra barn vistas i dagligen, men tydligen tycker alla vuxna att det är OK. Hur länge till ska detta få pågå?