måndag 15 augusti 2011

Blir vi isolerade i våra nätbubblor?

SvD har i dagens kulturavdelning en artikel av Tobias Brandel som heter Isolerade i nätbubblan och som handlar om hur sökjätten Google såväl som Facebook sänder oss information utifrån hur och vad vi surfar om eller gör på nätet. Ett skrämmande scenario kan man tycka vid första läsningen, samtidigt är det nödvändigt att idag filtrera vår värld för vi kan inte ta del av all information som finns tillgänglig. Brandel ställer papperstidningen i relation till nätet och menar att tidningen ger en vidare bild av världen än vad våra digitala flöden gör. Jag är inte helt överens med den tanken då vi inte kan påstå att internet på intet sätt inverkar även på journalisterna.

Brandels resonemang går ut på att i och med att t.ex. Google vet allt vi gör på nätet så får vi också träffar på sådant som vi är intresserade av snarare än en vid bild av vad världen är idag. Min fråga är...vad är alternativet? Hade det varit bättre om vi inte hade sökoptimering eller att vi faktiskt fick hjälp att sondera i informationsflödet? Är det bättre att tidningarna bestämmer vad vi ska läsa (sporten är för mig oftast ett område som tar upp alldeles för mycket utrymme medan den lilla sidan med internationell utblick i det närmsta är pinsam...detta är dock min högst personliga uppfattning).

Resonemanget går ut på att vi som är på nätet...det vill säga alla, inte förmår att kunna söka oss utanför våra intresseområden eller de förslag som Google förser oss med, att vi kapitulerar inför medieflödet och att vi inte har intresse av att veta mer? För mig är det en rätt så negativ syn på människans utveckling. Om vi föreställer oss motsatsen, dvs att nätet inte fanns (som många av oss upplevt), hur mycket visste vi då och hur mycket kunde vi ta reda på? Jag tror nästan att myter och sägner hade lättare att spridas då än nu.

Jag och min hustru satt som vi gör alla kvällar och diskuterade och en fråga dök upp och vi började att gissa oss till svaret varpå jag snabbt kollade upp det korrekta svaret med mobilen. Vi kom då att diskutera detta att faktiskt få ett korrekt svar istället för att gissa och därefter sluta oss till att det vi gissat oss till är en sanning. Jag välkomnar möjligheten till att faktiskt få svar så att samtal och diskussioner inte helt tar oss vilse.

Åter till journalisterna... ett faktum som inte Brandel tar upp i artikeln är det att också journalisterna även de får nyhetsmaterial levererat baserat på sådant som de Googlar om eller prenumererar på, undrar just hur isolerade våra journalister är i sina nätbubblor och hur Google i så fall också präglar våra papperstidningar?

Till syvende och sist handlar allt detta om källkritik och omvärldsbevakning. Allt detta måste vi bli bättre på vilket vi hela tiden också blir.