fredag 13 januari 2012

Spel, våld och elände...eller?

Det pågår en strid just nu, inte i datorspelens shoot-em-up spel utan mellan forskare. Hjärnforskare mot Medierådets forskningsgrupp, frågan är den brännande frågan om huruvida datorspel är skadliga på sådant sätt att de kan kan skapa aggressiva beteenden för de som spelar. Debatten går vild på inte minst DN (läs artiklar i ämnet här) men för gemene man blir det förvirrat. I gårdagens reportage i aktuellt (21) så intervjuade man en 16-åring som hade förbjudits att nyttja sin xbox-konsoll då han spelade för mycket och det inverkade menligt på hans studier. Det märkliga i det reportaget var att man sedan kopplade denna fråga till våldsamma datorspel då det egentligen handlade om två helt olika frågor. Den ena handlade om suget efter att spela medan den andra handlade om våldsamt beteende. Jag blir förvånad om det är så att journalisten själv inte såg den vaga kopplingen eller om storyn inte blev levande om man inte tog in en ungdom i reportaget.

Nu kan inte jag svara på huruvida våldsamma spel påverkar datorspelare menligt men det vi först ska komma ihåg är att detta inte är en ungdomsfråga längre. Det var det tidigare kanske men ungdomarna av i går är idag vuxna.

Aktuellts reportage (går att se via denna länk fram till den 19/1) tar in en säkerligen mycket kunnig forskare från USA för att få ett internationellt perspektiv på frågan men problematiserar inte frågan särskilt då man bara subtilt tar in frågan om andra triggers som kan påverka våldsamma beteenden. Den ifrågasätts att man spelar datorspel med våldsinslag i USA men däremot så är det helt legitimt att man sätter ett automatvapen i händerna på ett litet barn och tränar skjutning under hela uppväxten till vuxen ålder.

Frågan är viktig, svår och komplicerad men vi kanske måste se frågan i ljuset av vår historia. Vi är produkter av vår uppväxt och min uppväxt skiljer sig från mina barns uppväxt på samma sätt som jag inte kan identifiera mig med mina föräldrars uppväxt.

Bilden till vänster tycker jag sätter fingret på just detta och talar sitt tydliga språk...de äldre är produkter av sin samtid...det lär vi också vara.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.