Spel och nya digitala miljöer

I mitt tidigare inlägg skrev jag om att spel och arbetsliv/skola troligtvis kommer att flyta samman där vi kan nyttja en snabb teknikutveckling till att utveckla förmågor och områden som tidigare var svåra att nå i en analog värld. Med tanke på att många av de spel som finns idag är oerhört avancerade med en fantastisk grafik så blir mycket av det vi gör online påminna om våra liv offline. Det hela är inget nytt, under de senaste åren har konsoller som till exempel Nintendos Wii förändrat våra sätt att spela där vi alltmer nyttjar kroppen och som dessutom nyttjats i t.ex. äldreboenden.

Detta fascinerar mig, hur vi kan nyttja vår kropp och gester till att skapa en liknande miljö som påminner om den vi känner till sedan urminnes tider. Microsofts Kinectteknik medför möjligheten till att ha möten mm online i virtuella världar där vi ikläder oss avatarer. Där vi kan föreläsa och interagera med varandra. Detta kommer troligtvis inte vara den primära nyttan med Kinect då vi t.ex. sett att Second Life som gjorde samma sak ändå blev till nytta för ett fåtal, den breda massan nåddes aldrig. Däremot kan tekniken nyttjas till att skapa ny mening i det som vi annars fick ta del av i böcker, filmen nedan visar hur man kan använda Kinect inom t.ex. anatomin:



Vi har sett liknande innovationer tidigare men det som är skillnaden nu är att det är möjligt att med billig och enkel teknik göra sådant som endast kunde göras i miljonstinna projekt.

Att föreläsa i nya miljöer är något som jag nu funderar över en hel del och jag var bara tvungen att testa att spela in en liten föreläsning i Kinect. Jag borde inte lägga ut det då det är riktigt kasst, men det finns en poäng med detta och det är att det är enkelt samtidigt som det är utmanande och rätt kul.